Stycket

33.Stockholms tingsrätt DT 2001-05-10, mål T-7741-99, Harry Boy. Tecknade reklamfiguren Harry Boy ansågs inte utgöra intrång i en förlaga av ett tecknat djur (häst) med mänskliga drag. ”Ett talande djur med mänskliga drag” medförde inte ensamt upphovsrätt, inte heller den problemlösning eller det bakomliggande tankeinnehåll som anknöt till förlagan. Sådana moment som anknytning till såväl människa som häst, namn, dialekt och ställning av berömd person var alltför vaga karaktäristika för att medföra upphovsrättsligt skydd. 2.4.3M(cid:0)(cid:0)usikaliska verk Bara i ett enda mål har Högsta domstolen prövat skyddsförutsättningarna för ett musikaliskt verk (melodi 1) och huruvida erforderlig likhet förelåg mellan detta verk och en påstådd efterbildning (melodi 2), NJA 2002 s. 178, EMI v. Drängarna, se även ovan avsnitt 2.1 och 2.2. Avgörande för frågan om verkshöjd var bedömningen av hur melodi 1 kunde uppfattas av lyssnaren, dvs. helhetsbedömningen. Melodi 1, vilken utgjorde grunden för ett instrumentalt mellanspel i en eljest textsatt sång, omfattade ett avsnitt om tio takter, vilket ”melodiskt och instrumentellt” framstod som väl avgränsat från övriga inslag i kompositionen och dessutom tillräckligt egenartat för att det skulle framstå som ett självständigt verk. Också frågan om melodi 2 var tillräckligt lik melodi 1 skulle besvaras på grundval av en helhetsbedömning. Avslutningarna på melodiernas fraser var olika, liksom tempon och harmonik. Helhetsbedömningen gav dock vid handen att melodi 2 fick anses utgöra samma verk som melodi 1.s. 162