Stycket

16.I fråga om andra former av litterära prestationer, särskilt vad gäller resultat av strukturerande, ordnande och sovrande aktiviteter, torde graden av komplexitet vid fastställande av rättsskydd vara betydligt högre. NJA 1995 s. 256, Nummerbanken. Fråga var om en systematiserad förteckning över artiklar som förekom i elbranschen. I huvudsak bestod denna katalog av c:a 96 000 sjusiffriga nummer med vars hjälp varje enskild artikel kunde identifieras. Av ett nummer kunde således utläsas slaget av artikel, dess egenskaper, såsom t.ex. strömstyrka, och leverantör. Artiklarna hade sammanförts i ett antal listor. Artikelnummer inom varje lista var uppbyggt enligt en för listan vald systematik, varför listornas inbördes ordning och därmed numrering var uttryck för ett visst system. Högsta domstolen ansåg att denna nummerbank uppvisade erforderlig originalitet och självständighet för att åtnjuta skydd enligt 1 § URL. Något förvånande nådde domstolen denna slutsats genom påpekandet att nummerbanken var ett uttryck för sådant tekniskt kunnande och hade en sådan logisk uppbyggnad att därav skulle följa att det var nära nog uteslutet att resultatet av någon annans likartade arbetsprestation skulle ha fått samma form. Sedda för sig brukar specifika kunskaper eller den logik som t.ex. ter sig naturlig för en yrkesman på området knappast kunna uppfattas som sådana originella eller individuellt särpräglade fenomen som renderar upphovsrättsligt skydd. Snarast borde nummerbanken ha angetts uppvisa en i förekommande fall individualiserad och särpräglad logisk uppbyggnad. Möjligen är detta vad domstolen åsyftat men ej direkt uttryckt. Högsta domstolen synes ha blandat dessa sina överväganden med den av domstolarna ofta tillämpade normen att rättsskydd är motiverat om risken för oberoende dubbelskapande kan anses utesluten. Jfr Stockholms tingsrätts dom 1990-11-16, T 7-117-89, Fågelpappan, om användning av dagboksanteckningar, intervjustoff m.m. som element i ett utarbetat teatermanus.s. 154