- 129 Se t.ex. NJA 1965 s. 523 (Krukväxtkort) och NJA 1995 s. 256 (Nummerbank). I
- Från konkurrenssynpunkt är det grundläggande antagandet att informa tion som sådan skall hållas fri. Information besitter inte upphovsrättslig status. Strukturering av material enligt icke originella principer — t.ex. bokstavs ordning — leder heller inte till något upphovsrättsskydd. Lagstiftaren, både nationellt och internationellt, har i upphovsrättens grundläggande konkurmaterial itself and is without prejudice to any copyright subsisting in the data or material contained in the compilation” och Agreed statements concerning Article 5: “ The scope of protection for compilations of data (databases) under Article 5 of this Treaty, read with Article 2, is consistent with Article 2 oft he Berne Convention and on a par with the relevant provisions of the TRIPS Agreement.” 131 Art. 3.1. Den mer stringenta engelska versionen lyder: ”In accordance with this Directive, databases which, by reason of the selection or arrangement of their contents, consti tute the authors’ own intellectual creation shall be protected as such by copyright. No other criteria shall be applied to determine their eligibility for that protection.” 132 Jfr prop. 1996/97:111 s. 22. Se vidare Rosén, a.a., s. 127. I NJA 1995 s. 256 (Nummerbank) identifierade HD något obskyrt ”tekniskt kunnande”, ”logisk uppbygg nad” och den resulterande utformningen som element i originalitetsbedömningen; se vidare ang. avgörandet 3.4.1. 133 Se databasdirektivets preambel, p. 16: ”Inget annat kriterium än det immateriella verkets egenart skall behöva tillämpas för att avgöra huruvida en databas kan skyddas av upphovsrätt. I synnerhet skall databasens kvalitet eller estetiska värde inte värderas.” 134 Se preambeln, p. 15-16, 21 och art. 3.1. 135 Se prop. 1996/97:111 s. 17.
- NJA 1985 s. 909 (Medegna ord) och NJA 1995 s. 256 (Nummerbamk), NJA 1996 s. 712
Rättsfall
NJA 1995 s. 256
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1995 s. 256
BibTeX
@misc{nja-1995-s-256,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1995 s. 256}},
year = {1995},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
9 hänvisningar i 2 artiklar · 9 stycken/fotnoter
Svensk rättspraxis2 hänvisningar
- I fråga om andra former av litterära prestationer, särskilt vad gäller resultat av strukturerande, ordnande och sovrande aktiviteter, torde graden av komplexitet vid fastställande av rättsskydd vara betydligt högre. NJA 1995 s. 256, Nummerbanken. Fråga var om en systematiserad förteckning över artiklar som förekom i elbranschen. I huvudsak bestod denna katalog av c:a 96 000 sjusiffriga nummer med vars hjälp varje enskild artikel kunde identifieras. Av ett nummer kunde således utläsas slaget av artikel, dess egenskaper, såsom t.ex. strömstyrka, och leverantör. Artiklarna hade sammanförts i ett antal listor. Artikelnummer inom varje lista var uppbyggt enligt en för listan vald systematik, varför listornas inbördes ordning och därmed numrering var uttryck för ett visst system. Högsta domstolen ansåg att denna nummerbank uppvisade erforderlig originalitet och självständighet för att åtnjuta skydd enligt 1 § URL. Något förvånande nådde domstolen denna slutsats genom påpekandet att nummerbanken var ett uttryck för sådant tekniskt kunnande och hade en sådan logisk uppbyggnad att därav skulle följa att det var nära nog uteslutet att resultatet av någon annans likartade arbetsprestation skulle ha fått samma form. Sedda för sig brukar specifika kunskaper eller den logik som t.ex. ter sig naturlig för en yrkesman på området knappast kunna uppfattas som sådana originella eller individuellt särpräglade fenomen som renderar upphovsrättsligt skydd. Snarast borde nummerbanken ha angetts uppvisa en i förekommande fall individualiserad och särpräglad logisk uppbyggnad. Möjligen är detta vad domstolen åsyftat men ej direkt uttryckt. Högsta domstolen synes ha blandat dessa sina överväganden med den av domstolarna ofta tillämpade normen att rättsskydd är motiverat om risken för oberoende dubbelskapande kan anses utesluten. Jfr Stockholms tingsrätts dom 1990-11-16, T 7-117-89, Fågelpappan, om användning av dagboksanteckningar, intervjustoff m.m. som element i ett utarbetat teatermanus.
- NJA 1995 s. 256, Nummerbanken. Högsta domstolen föreskrev att exemplar av den produktkatalog, som innefattade det objekt som utgjorde intrång i annans upphovsrätt, skulle förstöras eller ändras så att framtida missbruk förebyggs. 9.4E(cid:0)(cid:0)dition, syn m.m. NJA 1986 s. 398, Hags Mekaniska. Vid yrkande om editionsföreläggande vid fråga om upphovsrättsintrång genmäldes att ett bifall kunde leda till att yrkeshemlighet röjdes. Det måste därför enligt lag finnas ”synnerlig anledning” för att en hemlighet skulle röjas, RB 38:2 st. 3 och RB 36:6. Underinstanserna beviljade edition men Högsta domstolen kom till motsatt slutsats, varvid yttrades att vid bedömningen av hur väl grundat påståendet om upphovsrättsintrång var skulle ”förhållandevis stränga krav” vara uppfyllda för bifall till editionsyrkandet.