Stycket

11.I linje härmed anför Högsta domstolen i NJA 1998 s. 563, Modulritningar, att även sådana i teckning och grafik utförda verk av beskrivande art, vilka enligt 1 § 2 st. URL hänförs till kategorien litterära verk, måste kännetecknas av ett visst mått av individualitet och särprägel i förhållande till andra liknande verk, för att de skall vara upphovsrättsligt skyddade. Emellertid skulle utrymmet för en självständig utformning i dessa fall vanligen vara mindre än när det gäller ”egentliga litterära verk”. Domstolen finner sålunda skäl att referera till lagmotiven beträffande att det skulle räcka med viss distans till äldre verk av samma slag eller en viss självständighet gentemot dessa för att vinna rättsskydd för ritningar och andra dylika beskrivande verk, och att å andra sidan, såsom gjorts gällande i litteraturen, det upphovsrättsliga skyddet för sådana verk skulle uppfattas som tämligen smalt och därför främst framträdde som ett skydd mot avbildning. För denna typ av verk skulle sålunda uppställas ”relativt låga krav på verkshöjd”, något som likväl inte innebar att ett visst mått av individualitet vore helt försumbart. 2.2S(cid:0)(cid:0)ubjektiv nyhet I svensk upphovsrätt har man allmänt antagit att originalitet och självständighet som förutsättning för rättsskydd inte nödvändigtvis relaterar till huruvida objektet i fråga skiljer sig från allt som tidigare framställts som litterära eller konstnärliga verk, något som skulle innebära ett krav på objektiv nyhet, utan att det är tillfyllest att upphovsmannen framställer något utan rimlig möjlighet till kännedom om eller annat utnyttjande av annans arbetsresultat, dvs. att det skulle räcka med s.k. subjektiv nyhet. En annan sak är att dubbelskapandekriteriet ofta torde betyda att det förhållandet att två upphovsmän helt oberoende av varandra kommer till helt likartat resultat talar för att båda objekten saknar originalitet. En prövning av subjektiv nyhet företogs i målet EMI v. Drängarna av Stockholms tingsrätt i dom 1999.01.21, Mål nr T 7451-96. Domstolen framhåller att man inom detta område (populärmusiken) synes vara villig att godta en verkshöjd som inte utesluter dubbelprestation. Vidare framhåller tingsrätten att melodi nr 2 framstår som en lätt ändring av melodi nr 1. ”Objektivt sett utgör således melodi 2 ett intrång i EMI:s ensamrätt till melodi 1.” Likväl finner tingsrätten att melodi 2 är resultatet av ett oberoende skapande, dvs. att dess upphovsman, företrädd av skivbolaget Regatta, inte har tillgodogjort sig melodi 1 vid det egna skapandet. Därmed har Regatta, enligt domstolen, lyckats bryta den presumtion för intrång som förelåg. Tingsrätten fann det däremot sannolikt att det välkända folkmusikaliska alstret Oxdansen hade inspirerat komponisten till melodi 2. Av överrätternas prövning av målet framgår att de inte uppfattade omständigheterna kring tillkomsten av melodi 2 som sådana att subjektiv nyhet var sannolik. Dessutom befanns Oxdansen irrelevant i sammanhanget; se nedan avsnitt 3.1. 2.3L(cid:0)(cid:0)itterära verk 2.3.1S(cid:0)(cid:0)pråkverk, struktur och urval URL utpekar två huvudkategorier av verk som kan erhålla rättsskydd, nämligen litterära eller konstnärliga prestationer. Inom den förra ryms inte bara vad som exemplifierande anges i 1 § 1 st. URL. Sålunda hör onekligen hit inte bara språkverkens alla uttryck utan även synnerligen omfattande kategorier av i vid mening beskrivande framställningar liksom resultatet av strukturerande, ordnande och sovrande aktiviteter. Av detta skäl brukar exempelvis även datorprogram placeras i de litterära verkens fålla, oavsett om de framträder i elektronisk, digital eller analog form eller som så kallat förberedande designmaterial, sedda som strukturerade instruktioner till en dators maskineri. Enligt 1 § 2 st. URL anges uttryckligen att även kartor och andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art skall hänföras till de litterära verken i lagens mening.s. 152