Stycket

352.Resonemanget talar enligt min mening för att den första av de alternativa tolkningarna av nyss anförda NJA 1989 s. 602 är den rätta. Även där torde konkursgäldenärens fordran sålunda ha ansetts uppkommen redan före konkursutbrottet på det sätt som förutsätts i 5 kap. 15 § 1 st. KonkL, och de åtgärder som därefter vidtagits — tredje mans (kundernas) prestation till borgenären enligt anvisning från konkursgäldenären — ha ansetts innebära att ett villkor för konkursgäldenärens rätt att få ut fordringsbeloppet blev uppfyllt.s. 888