Stycket

122.Slutligen bör framhållas att redovisningsskyldighet i RedovL:s mening kan föreligga även om det inte finns något avtal mellan besittaren och den redovisningsberättigade. Detta illustreras av NJA 1987 s. 18, där en felaktig utbetalning av räntebidrag ägt rum till en fastighetssäljare och denne ansågs redovisningsskyldig härför i förhållande till bidragens rätta mottagare, fastighetsköparna. Jämför även NJA 1985 s. 836, där det mellan parterna var ostridigt att AB Olje-Energi, som av Salénsinvest AB mottagit betalning för en faktura vilken tidigare betalats av den som rätteligen haft att svara därför, var redovisningsskyldigt för detta belopp i förhållande till Salénsinvest. Förmodligen hade Högsta domstolen kommit till samma resultat, om problematiken ställts under dess prövning (jfr 17 kap. 3 § rättegångsbalken). Härutöver torde redovisningsskyldighet i RedovL:s mening föreligga bland annat om besittaren stulit egendomen från dess rätta ägare. 1.3(cid:0)(cid:0)Överlåtares konkurrens med förvärvarens borgenärer Vad som hittills anförts om borgenärsskydd har avsett allmänna fall av konkurrens mellan å ena sidan en person som, åtminstone i obligationsrättslig mening, är ägare till viss egendom och å andra sidan övriga borgenärer till den person som har egendomen i sin besittning. Det har sålunda förutsatts att besittaren tagit egendomen i sin besittning utan att göra ett laga fång därtill, till exempel i samband med ett förvaringsavtal eller en stöld. Nu skall undersökningen övergå till att gälla en överlåtares konkurrens med en förvärvares borgenärer. Till skillnad från tidigare antas här att en överlåtelse, eller från andra sidan sett ett laga fång, av den aktuella egendomen har ägt rum. Överlåtaren påstår sig emellertid ha rätt att hålla inne egendomen intill dess förvärvaren fullgör sina förpliktelser, eller att ta tillbaka egendomen på grund av att överlåtelsen hävts eller är ogiltig. Det är alltså överlåtaren som här intar positionen av ”ägare” i den sakrättsliga konflikt som behandlas. Frågan är om rätten att hålla inne eller att ta tillbaka egendomen, i den mån en sådan rätt föreligger ens i förhållande till förvärvaren, är förenad med skydd mot förvärvarens övriga borgenärer. 1.3.1(cid:0)(cid:0)Detentionsrätt Enligt 10 § köplagen (1990:931) (KöpL) har en säljare som inte lämnat kredit eller anstånd med betalningen rätt att hålla inne varan intill dess betalning sker, så kallad detentionsrätt. Av 63 § KöpL följer i sin tur att denna rätt är förenad med skydd mot köparens övriga borgenärer. Bestämmelserna torde i stor utsträckning vara analogt tilllämpliga även på kontraktsförhållanden som inte faller inom köplagens direkta tillämpningsområde, till exempel på olika former av uppdragsförhållanden. Under här aktuell period har Högsta domstolen vid ett par tillfällen prövat i vad mån den som bistått vid bokföring eller bokslut kan ha detentionsrätt i räkenskaps- eller bokslutsmaterial. Rättsfallen är alltjämt av intresse trots att de, på sätt som skall visas i slutet av detta avsnitt, i viss mån åsidosatts genom lagstiftning för fall då uppdragsgivaren är försatt i konkurs.s. 799