Stycket

49.Härefter skall det omfångsrika rättsfallet NJA 1997 s. 418 refereras och kommenteras i här relevanta avseenden. I en första del av målet ansågs Leasingconsult JOW AB (LC) enligt grunderna för kapitalskyddsreglerna i 12 kap. 5 § 1 st. aktiebolagslagen (1975:1386) (ABL) skyldigt att återbära ett lånebelopp som erhållits av Leasing Consult SÖMÅ AB (SÖMÅ), trots att LC inte var aktieägare i detta bolag. LC var emellertid oförmöget att återbetala sagda lånebelopp. Av omedelbar relevans för målet blev därmed att den aktuella utbetalningen verkställts genom att en bank överfört medel från ett SÖMÅ tillhörigt konto hos banken till ett LC tillhörigt konto hos samma bank, och att banken därefter, på grund av fordringar mot LC, tillgodogjort sig det överförda beloppet. SÖMÅ:s konkursbo hade i målet yrkat förpliktande för banken att till konkursboet utbetala ett belopp motsvarande lånebeloppet. Enligt konkursboets förstahandsgrund hade banken ådragit sig så kallat bristtäckningsansvar enligt 12 kap. 5 § 2 st. ABL. Häremot hade banken invänt i första hand att sagda lagrum inte var direkt eller analogt tillämpligt på banken, och i andra hand att jämkning i vart fall skulle ske så att banken inte ålades någon betalningsskyldighet. Enligt den av konkursboet i andra hand åberopade grunden hade banken blivit betalningsskyldig enligt allmänna rättsgrundsatser därför att banken haft vetskap om eller bort inse att de medel, med vilka lånet till LC lämnats, olovligen hade uttagits från SÖMÅ. Banken hade förnekat att det fanns en rättsgrundsats av anfört slag och dessutom förnekat att banken haft vetskap om eller bort inse att LC uppburit en olovlig förtäckt vinstutdelning.s. 769