Stycket

45.I NJA 1992 s. 6 hade en bostadsrätt pantsatts och denuntiation skett hos bostadsrättsföreningen. Den härigenom säkrade fordringen hade emellertid inte beaktats vid en senare exekutiv försäljning av bostadsrätten för en oprioriterad borgenärs fordran. Högsta domstolen angav att en bostadsrätt inte utgör sådan egendom som kan vara föremål för ett exstinktivt godtrosförvärv. Panträtten ansågs därför gälla även efter exekutivköparens förvärv, vilket med andra ord betyder att denne inte ansågs ha genom ett godtrosförvärv utraderat den tidigare upplåtna panträtten. Motsvarande regler hade med all säkerhet ansetts gälla även om den först företagna dispositionen utgjort en äganderättsöverlåtelse.s. 768