Stycket

34.I NJA 1989 s. 784 var frågan vilket värde egendomen haft vid den aktuella förvärvstidpunkten. Ägaren hade i målet hävdat att egendomens värde uppgått till 47 000 kr, medan förvärvaren vitsordat ett värde om endast 35 200 kr. Högsta domstolen fann att värdet inte kunde antas ha varit lägre än 36 000 kr, vilket varit det belopp förvärvaren betalat för egendomen. Ägaren hade å sin sida inte förebragt någon bevisning om att värdet varit högre än 36 000 kr. Den ersättning som subsidiärt skulle utgå om förvärvaren inte kunde lämna ut lösöret skulle därför begränsas till sistnämnda belopp.s. 765