Stycket

16.Till skillnad från Strasbourgdomstolens senare Pellegrini-dom (men i likhet med Strasbourgdomstolens praxis som den såg ut vid tiden för EG-domstolens avgörande) talar EG-domstolen i Krombach-avgörandets punkt 44 endast om sådana fall där en konventionsskyddad rättighet ”uppenbarligen” har åsidosatts. Anser EG-domstolen alltjämt att Brysselkonventionen och Brysselförordningen endast tillåter verkställighetsvägran när brottet mot Europakonventionen är uppenbart, så kan det föreligga en konflikt mellan de två europeiska domstolarnas uppfattning. Det kan exempelvis hända att EG-domstolen i ett icke-uppenbart fall anser att verkställighet ej får vägras medan Strasbourgdomstolen anser att vägran är obligatorisk. Det är dock möjligt och t.o.m. troligt att EG-domstolen tar intryck av Strasbourgdomstolens skärpta krav och anpassar sin ordre public-tolkning därtill. 4.(cid:0)(cid:0)Svensk praxis I svensk rättspraxis uppstod det här diskuterade problemet i målet NJA 1998 s. 817, avseende verkställighet i Sverige av en norsk skadeståndsdom. Den norska domen ålade en norsk medborgare att betala ideellt skadestånd till ett antal norska säljägare med anledning av ärekränkande uttalanden i en TV-film om norsk säljakt. Den norska domen omfattades av lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område, men svaranden menade att verkställigheten skulle vara uppenbart oförenlig med grunderna för den svenska rättsordningen (ordre public) och dessutom strida mot reglerna om yttrandefrihet i Europakonventionen.s. 26