1.Den fortsatta internationalisering som nordisk sjöfartsnäring undergick under senare delen av 1900-talet medförde även en rättsutveckling beträffande arbetsrättsliga frågor. Att ett handelsfartyg rör sig på en internationell marknad är ingen nyhet. Som arbetsplats följer hon emellertid flaggans lag. Detta lands lag skall således gälla också för arbetstagarnas villkor ombord, vilket varit ett välkänt såväl fackligt som samhälleligt krav för att uppnå stabilitet på arbetsmarknaden. Frågan är dock om man genom fackliga åtgärder kan tvinga också fartyg av annan flagg att uppfylla vissa arbetsrättsliga krav.s. 924
2.Rättsutvecklingen tog avstamp i fallet Nervion NJA 1987 s. 885 (= ND 1987 s. 14) där Högsta domstolen slog fast att prövningen av ett anställningsavtals giltighet i princip skall prövas enligt en och samma rättsordning. Detta avgörande vållade viss oro på marknaden. Emellertid följdes det upp i Britannia AD 1989 nr 120 (= ND 1989 s. 1). Arbetsdomstolen fastställde i det fallet att s.k. blockader i svenska hamnar mot utländska fartyg var olagliga (fallen redovisas av Grönfors i SvJT 1992 s. 132 f. Se också de interimistiska besluten i Saga Cob AD 1989 nr 130 och Stena Freighter AD 1990 nr 35).s. 924
3.Efter påtryckningar från fackligt håll infördes den s.k. lex Britannia (SFS 1991:681) vilken medförde att blockaderna i svenska hamnar framstod som lagliga (se angående utvecklingen Håkan Göransson, Kollektivavtal som fredspliktsinstrument s. 388 ff., Michael Bogdan i Festskrift till Kurt Grönfors s. 65 ff., Lex Britannia (Ds 1994:13) och Johan Schelin, Bekvämlighetsflagg och arbetsförhållanden s. 70 och avsnitt 7.4). Trots denna lagstiftning har flera fall under den här redovisade perioden anknytning till bojkott- eller blockadaktioner från fackligt håll.s. 925
4.Exempel på tillämpningen av lex Britannia utgör Estoril AD 1993 nr 28. I fallet seglade ett fartyg med fransk flagg och rederiet hade kollektivavtal med portugisiska och franska fackföreningar. När fartyget kom till Wallhamn för lossning av japanska importbilar försattes hon i blockad med krav om kollektivavtal motsvarande den Internationella Transportarbetarfederationens (ITF) villkor. Av Arbetsdomstolens interimistiska beslut framgår att domstolen inte gav medhåll till rederiets argumentering om att lagstiftningen inte skulle anses omfatta alla kollektivavtalsförhållanden. I stället framhöll domstolen att man skulle vara försiktig med att inskränka rätten till fackliga stridsåtgärder. Att fartyget gick under andra kollektivavtal och nivån på dessa avtal tycks inte ha spelat någon roll. Åtgärderna var således lagliga enligt den nya lex Britannia.s. 925
5.Emellertid behöver lagligheten av en åtgärd inte också innebära att kollektivavtalet kan genomföras. Ett exempel på det sagda utgör Phillips Arkansas AD 1992 nr 10 (= ND 1992 s. 88) där den äldre lagstiftningen formellt skulle tillämpas men där avgörandet ändå präglas av den vid tiden för avgörandet föreslagna lex Britannia. Motorfartyget Phillips Arkansas förde liberiansk flagg. När fartyget anlände till Göteborgs hamn försattes hon i blockad, en aktion som inte upphörde förrän efter fyra dagar när rederiet undertecknat ett s.k. ITF-avtal. I den efterföljande processen yrkade rederiet att domstolen skulle fastställa att det inte var bundet av avtalet. Avgörandet kom i fallet att avgöras på frågan om besättningen, av vilka 16 stycken var filippinska medborgare, kunde anses ha visat någon aktiv vilja att ansluta sig till kollektivavtalet. Arbetsdomstolen fann beträffande denna fråga att besättningen inte visat någon vilja att ingå avtalet vilket var en förutsättning enligt liberiansk rätt. Tvärtom hade besättningsmännen skrivit på detta under protest. De fackliga organisationerna hade således ingen rätt att företräda besättningen och rederiet kunde inte anses vara bundet av det påskrivna avtalet i förhållande till de svenska fackliga organisationerna. Det kan således konstateras att möjligheterna att genomdriva ett kollektivavtal är mycket små, även om själva blockaden som sådan måste anses vara tillåten.s. 925
6.Det har hävdats att blockadproblematiken numera har klingat av i och med lex Britannialagstiftningen. Emellertid tycks detta inte riktigt vara fallet utan i stället har enligt uppgift sådana ärenden fått förnyad aktualitet vid advokatkontoren med sjörätt som specialitet.s. 926