Citat i kontext

Stycket

19.NJA 2000 s. 521 har däremot fått betydelse för denna nya lagstiftning. Vuxna, inte sammanboende syskon till en mördad man yrkade ersättning för psykiska besvär på grund av broderns död. HD framhöll att vid sådana dödsfall det ligger i sakens natur att närstående drabbas av psykiska besvär utöver vanliga känslor av sorg och saknad. När det inte är aktuellt att ersätta andra skadeföljder än sveda och värk och smärre belopp avseende kostnader eller inkomstförlust borde man enligt domstolen kunna presumera att besvären var att hänföra till personskada, förutsatt att den skadelidande var så nära anhörig att detta var naturligt. Detta gällde i första hand medlemmar i en etablerad hushållsgemenskap, men i detta fall hade syskonen en sådan speciell relation till brodern att det kunde presumeras att alla drabbats av skadeståndsgrundande psykiska besvär. — Uttalandena om presumerad personskada har sedan tagits upp i 2001 års skadeståndsproposition, fast som sagt ersättningsrätten där har utsträckts till alla situationer där skadestånd eller trafikskadeersättning utgår på grund av dödsfall — alltså även till rena olyckshändelser. I det aktuella fallet har HD anfört goda skäl för att antagandet om psykiska besvär var riktigt, men man kan diskutera om samma antagande alltid kan göras beträffande alla medlemmar i alla hushållsgemenskaper oavsett orsaken till dödsfallet. Det kan verka tveksamt redan att ersätta dessa speciella besvär efter samma linjer som en ordinär fysisk skada, och presumtionen — som också omfattar ekonomiska förluster — kan utvidga ersättningsmöjligheterna på ett sätt som kan missbrukas.s. 49