Citat i kontext

Stycket

68.I förarbetena till 29 kap. uttalades att det i vissa fall kan finnas behov att justera straffvärdet uppåt med hänsyn till att en viss typ av brottslighet blivit mera utbredd eller antagit mer elakartade former. Det uttalades också att dylika hänsynstaganden (dvs. närmast allmänpreventiva hänsynstaganden) i första hand bör ligga på lagstiftaren, men att det i vissa fall kan finnas anledning till en ändrad domstolspraxis av sådana skäl (se prop. 1987/88:120 s. 37 och 80). I NJA 2000 s. 432 avstod HD från att skärpa synen på skadegörelse (krossande av skyltfönster och entrédörrar på en av Pressbyråns butiker) eftersom det inte fanns belägg vare sig för att dylik brottslighet antagit mer allvarliga former eller att den ökat i omfattning. HD fann därför, i linje med tidigare praxis, att straffvärdet för dylika brott i regel ligger på bötesnivå. Se beträffande fallet, Lena Holmqvist i JT 2000–01 s. 910 ff.s. 925