Stycket

31.I NJA 1998 s. 86 ansågs det inte kunna dras någon säker slutsats om en man som tagit ett strupgrepp på en kvinna under 5–10 sekunder, vilket var nära att döda kvinnan, haft uppsåt att döda kvinnan. Flera omständigheter ansågs tala för att (direkt) uppsåt förelåg, bl.a. att fråga var om ett medvetet handlande som typiskt sett är ägnat att orsaka en annan persons död samt att mannen flera gånger hotat att döda henne. I motsatt riktning talade bl.a. att han tagit greppet med en hand och hållit det i 5–10 sekunder och därefter släppt henne och inte gått till förnyat angrepp. HD ansåg inte heller att eventuellt uppsåt förelåg (negativt utfall på det hypotetiska provet). (Två JustR motiverade ”oberoende av uppsåtsbedömningen” ansvarsfrihet med tilllämpning av 23 kap. 3 § brottsbalken; mannen hade genom att avbryta försöket orsakat att brottet inte fullbordades och detta ansågs med hänsyn till omständigheterna ha skett frivilligt och inte t.ex. på grund av att mannen trott att kvinnan avlidit.)s. 905