Närliggande

2.NJA 2000 s. 345 (vårdnad om barn i samband med äktenskapsskillnad; samarbetssvårigheter): Föräldrarna hade gemensam vårdnad om barnen (en son född 1991 och en dotter född 1993). Fadern misshandlade i oktober 1998 modern. Han dömdes i april 1999 för misshandeln till villkorlig dom med samhällstjänst, samtidigt som han för tiden t.o.m. den 4 mars 2000 förbjöds att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter modern. I november 1998 dömde tingsrätten i deldom till äktenskapsskillnad. Båda föräldrarna yrkade i tingsrätten ensam vårdnad om barnen. Modern gjorde gällande att fadern var olämplig som vårdnadshavare och att det förelåg en djup konflikt mellan henne och fadern, vilket innefattade att fadern misshandlat henne, och att de saknade all förmåga att kommunicera med varandra. Tingsrätten, som ansåg att båda föräldrarna vara lämpliga som vårdnadshavare, noterade att föräldrarna under stora påfrestningar kunnat genomföra ett tämligen omfattande umgänge. Detta ansågs tala för gemensam vårdnad. Tingsrätten konstaterade emellertid att fadern dömts för misshandel. Detta tillsammans med de uppgifter modern lämnat om hans våldsamheter och hårdhet talade, enligt tingsrätten, med styrka för att konflikten mellan föräldrarna var så djup att de inte kunde samarbeta i frågor rörande barnen. Den gemensamma vårdnaden upplöstes därför och modern tillerkändes ensam vårdnad om barnen. Fadern överklagade domen och yrkade i första hand att vårdnaden skulle vara gemensam. Hovrätten, som ansåg att båda föräldrarna var lämpliga som vårdnadshavare, menade att det visserligen hade rått och nog fortfarande i viss mån rådde ett spänt förhållande mellan föräldrarna men att båda föräldrarna i hög grad var angelägna om barnens välbefinnande. Hovrätten antecknade vidare att faderns umgänge med barnen under det senaste halvåret fungerat bra. De meningsskiljaktigheter som alltjämt kunde finnas mellan föräldrarna var enligt hovrättens bedömning inte av sådant slag att de borde medföra att det inte förordnades om gemensam vårdnad. Visserligen ansågs den omständigheten att fadern var ålagd besöksförbud innebära vissa praktiska svårigheter för honom att tills vidare utöva sin funktion som vårdnadshavare. Detta förhållande antogs emellertid vara av övergående natur och borde enligt hovrätten inte i sig hindra ett beslut om gemensam vårdnad. Vid en helhetsbedömning fann hovrätten att det var bäst för barnen att föräldrarna hade gemensam vårdnad om dem. Modern överklagade domen. Med hänvisning till NJA 1999 s. 451 slog HD fast att lagstiftningen efter 1998 års vårdnadsreform innebär att vårdnaden skall, förutom när båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad, anförtros åt en av föräldrarna ensam endast när det framkommer särskilda omständigheter som talar mot den vårdnadsformen. En sådan särskild omständighet är enligt HD att en förälder är olämplig som vårdnadshavare, t.ex. därför att föräldern har gjort sig skyldig till våld mot barnet eller den andra föräldern. En annan särskild omständighet som enligt HD kan tala mot gemensam vårdnad är att konflikten mellan föräldrarna är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnet. Det misshandelsbrott som fadern dömts för hade begåtts i en upprörd situation ett och ett halvt år tidigare när fadern skulle hämta barnen i skolan inför ett umgängestillfälle. Misshandeln kunde ansåg HD inte anses innebära att fadern vid prövningstillfället var olämplig som vårdnadshavare. Inte heller i övrigt gav utredningen enligt HD stöd för en sådan slutsats. Misshandeln fick emellertid ses som ett exempel på de svårigheter föräldrarna haft att lösa och samtala om problem som rörde barnen. Dessa svårigheter hade såvitt utredningen visade fortsatt. Det fanns inte heller något som tydde på att relationen mellan föräldrarna kunde komma att förbättras inom den närmast överblickbara tiden. Vad som framkommit visade enligt HD:s mening att det rådde en så svår och djup konflikt mellan föräldrarna att det var omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rörde barnen. Vårdnaden anförtroddes åt modern ensam.s. 667