Se Grönfors, Avtalslagen. 3 uppl. skulle ha motiverat en något större 1995 s. 217 ff. uppmärksamhet. 3 Författaren konstaterar med hänvisning till Håstad, att han inte tror Det finns m.a.o. en del frågor att någon sådan återkoppling finns att fundera kring även i det här mellan lagstiftning och formulärrätt, sammanhanget, men även här gälett konstaterande som jag dock sätter ett frågetecken för, åtminstone om man ser den konsumenträttsliga lagstiftningen i ett bredare perspektiv. 4 Han hänvisar därvid bl.a. till diskussionen hos Arnesdotter, Moderna betalningsmetoder, s. 78 och Lehrberg, Moderna betalningsformer, s. 49 ff. och s. 58. 6 Se om en delvis likartad utveckling i engelsk rätt exempelvis Cranston, 5 Kihlman, Fel, Stockholm 1999 s. 155 Principles of banking law, London ff. samt s. 164 ff. 1997 s. 19. Remburs: NJA 1983 s. 332, Leasing: NJA 1988 s. 230, Konvertibla skuldebrev/lån: NJA 1996 Borgen: NJA 1993. s. 3, 1994 s. 381, bjuda användningen av bl.a. en s. 524, 1999 s. 408. ”RF äger rätt att när som helst ompröva och sänka aktuell kreditgräns det finansiella området: utan föregående meddelande.” Förtida inlösen av lån (räntekostnad): rade MD, att en rätt att ensidigt RH 88:65, Borgen: RH 86:120, 95: 101. nat att administrativa bestämmel- 8 Här uttalade domstolen bl.a.: ”Har ser som hör samman med bank-emellertid bestämmelserna åsidosatts bör likväl — åtminstone i mera kvalificerade situationer — detta kunna uppfattas så att banken därmed åsidosatt grundläggande förutsättningar till en enskild bankkund men un-ende på innebörden av ”förutsättder särskilda omständigheter får ning” i detta sammanhang, se Lennander i Borgen (Lehrberg ed.) 1995, 7 Frågorna behandlas på s. 231 ff. s. 59. 9 I sammanhanget kan erinras om Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830) utg. lunda och att de förutsättningar SOU 2000:29. I detta förslag, som som rådde vid avtalets tillkomst kommer att bli föremål för en del aldrig går att återskapa. diskussioner, finns förslag om kreditprövning (§§ 5a och 5b). Här finns under avsnittet Finansiella tjänster (s. 137 ff.) en genomgång även av frågan om finansiell rådgivning s. 150 ses innefatta (försäljning av egna proff. Utredningen går i riktning mot ett dukter eller ”verklig” rådgivning beskärpt ansvar för ”rådgivaren”, men träffande konkurrenade produkter?), förhoppningsvis kommer en slutlig hur uppdraget skall vara utformat för reglering att innebära en precisering att ansvar skall aktualiseras, omfattav vad finansiell rådgivning skall an-ningen av ansvaret m.m. 10 Bernitz har diskuterat frågan i Små-före faller dela uppfattningen att det företagarskydd och oskäliga avtals-är vanskligt att finna lämpliga kriterivillkor, särskilt 36 § avtalslagen (i er för tillskapandet av småföretagare Festskrift till Sveriges advokatsam-som en särskild kategori som skall ha fund, Stockholm 1987 s. 119 ff.) och ett särskilt skydd.
Hänvisas från p. 5 (s. 752)
1.Boken innehåller 14 kapitel, där 36 §:s tillämplighet i kommersiella inledningen på 5 sidor avhandlar relationer, i synnerhet med avsesyfte, materialavgränsningar, dis-ende på småföretagare, men han position och metod. Metodkapit-vill också belysa hur bestämmelsen let är ett av de mera kortfattade har kommit att användas generellt jag sett, och författaren konstate-i rättspraxis. Detta hänger naturrar lakoniskt, att han använder en ligtvis samman med att antalet fall traditionell rättsdogmatisk metod. innefattande kommersiella relaDet är fråga om en handfast be-tioner är relativt litet, sannolikt till handling av materialet, som ut-en del beroende på att i kommergörs av rättskällorna: lagstiftning, siella avtal tvister ofta hänskjuts till förarbeten och doktrin. Trots skiljedom (författaren diskuterar ämnets natur har författaren en-f.ö. i ett särskilt avsnitt frågan om dast i mindre omfattning dryftat jämkning av skiljeklausuler jämlikt utvecklingen av avtalsklausuler ef-36 §). ter generalklausulens tillkomst. von Post har, som nämnts, valts. 751
2.I kapitlen 2, 4 och 5 redogör att göra en genomgång av motsvaförfattaren för bakgrunden till rande bestämmelse i de övriga generalklausulen och i 3 kapitlet nordiska länderna, men i övrigt ges en nordisk utblick. Kapitel 6 förekommer knappast något jämbehandlar termen ”underlägsen förande material. Eftersom avtalsställning”, som har en central lagen 1915 tillkom som en gemenplats i lagtexten liksom i författa-sam nordisk lagstiftning måste en rens framställning. Jag uppfattar fråga bli huruvida tillkomsten av det 9 kapitlet ”Vägledning för 36 § inneburit någon spricka i oskälighetsbedömningen” och det denna rättsenhet, eller om 36 § 10 kapitlet ”Bedömning av sär-trots att dess tillkomst i de olika skilda klausuler” som de mest cen-nordiska länderna inte samordnatrala i avhandlingen, även om för-des, ändå kan ses som en fortsättfattaren också kommer in på rätts-ning av det nordiska samarbetet. följder vid tillämpning av be-Trots att tillkomsten av generalstämmelsen (11 kapitlet) och dis-klausulen präglas av skillnader kuterar förhållandet mellan asso-mellan de nordiska länderna både ciationsrätten och 36 § (12 kapit-när det gäller tidpunkt och överlet) samt relationen mellan förut-väganden visar von Posts sättningsläran och 36 § (13 kapit-undersökning att den nordiska diska rättslikheten inte på det här rätt. Här skulle också enligt min området tagit någon påtaglig ska-mening anledning ha funnits att i da. något större utsträckning beröras. 751
3.Vissa centrala förmögenhets-bruket av ”allgemeine Geschäftsrättsliga områden har valts bort i bedingungen” i tysk rätt. undersökningen, t.ex. transport-En annan omständighet som rätt, immaterialrätt och arbetsrätt författaren enligt min mening (även om en del framför allt nors-borde ha uppmärksammat som ka transporträttsliga rättsfall om-belysning i sin studie är den utnämns, liksom f.ö. det svenska Di-veckling som skett beträffande de amantfallet, NJA 1998 s. 390, som principer som under 1990-talet orsakat en del diskussion i den framtagits, nämligen dels Unidroit svenska doktrinen). Principles of commercial con-s. 752
4.Avslutningsvis pläderar författa-tracts dels European Contract ren för en ökad användning av Principles. I båda dessa finns särgeneralklausulen i kommersiella skilda regler om lojalitet, som har relationer (framför allt när det samhörighet med de förhållanden gäller småföretagare) som korrek-som generalklausulen avser att retiv till vad han bedömer som oskä-glera. I dessa principer finns f.ö. liga avtalsvillkor och vill också att också en definition av ”standardbegreppet småföretagare introdu-avtal” som författaren skulle ha ceras i lagtexten. kunnat uppmärksamma i det av-s. 752
5.snitt där han bl.a. behandlar forÄmne och inriktning. mulärrätten. Generalklausulen har varit före-Ytterligare en omständighet mål för uppmärksamhet i ett stort som skulle ha kunnat utvecklas ytantal uppsatser och kommentarer, terligare i boken är samspelet melden behandlas ganska utförligt i lan civilrättsliga och näringsrättsalla allmänna avtalsrättsliga fram-liga regler. Författaren har som ställningar men trots detta har nämnts delvis uppmärksammat den inte behandlats i någon sär-denna relation, framför allt när skild monografi. Detta kan sam-det gäller den näringsrättsliga remanhänga med att förarbetena är gleringen av avtalsvillkor. Här omfattande och inträngande. Det finns emellertid också en parallell är därmed djärvt att ge sig i kast utveckling med avseende på förmed uppgiften samtidigt som det hållandet mellan civilrättsliga och är förvånande att ingen annan ti-konkurrensrättsliga respektive digare gjort det. Valet av inrikt-administrativrättsliga regler. Förning på kommersiella relationer fattaren beaktar till en del en såoch i synnerhet på småföretagare dan relation exempelvis med avär gott. seende på reglering av bank- ochs. 752
6.Författaren har valt att bortse försäkringsverksamhet samt den från ett historiskt perspektiv, och norska prisloven. Här finns dock personligen saknar jag en förank-en utvecklingslinje som enligt min ring i den diskussion om general-mening har stor praktisk och teoklausuler, som var aktuell vid ti-retisk betydelse och som skulle ha den för tillkomsten av 1915 års avtalslag, och jag saknar även en viss kunnat göras tydligare i under-undersökning, som huvudsakligen sökningen. utgörs av rättspraxis samt en upp-s. 752
7.Jag saknar vidare en genom-följning av doktrinen. gång av kontraktspraxis och ett Den valda uppläggningen leder försök till värdering av om och i till upprepningar, där samma fråvilken utsträckning generalklausu-gor återkommer gång efter anlen kan tänkas ha haft inverkan nan, och vidare har författaren vid revisionen av äldre och ut-valt ett system med sammanfattformningen av nya kontraktsvill-ningar och sammanfattningar av kor. En sådan utblick borde, inte sammanfattningar som går väl minst i ett kommersiellrättsligt långt. Det är nämligen inte alltid sammanhang ha varit naturlig. som den sista sammanfattningens. 753
8.Sammantaget har avhandling-innehåller någon större substans. en på detta sätt kommit att bli Författaren har också sammanonödigt perspektivlös. Men, och ställt en separat lista av rättsfall avdet vill jag gärna understryka, för-seende 36 §, såväl svenska (HD fattaren har gjort en nyttig och HovR), som danska, finska genomgång och en studie som och norska och även gjort hänvishar en sådan inriktning och upp-ningar till var i studien de föreläggning, att den sannolikt även kommer i en eller annan form. kommer att få stor användning Denna lista innefattar också en bland praktiserande jurister. För-sammanfattning av innehållet i fattaren har på ett energiskt sätt rättsfallen, vilken kan vara till god gjort en nyttig återkoppling till hjälp för användaren av studien. den utredning och den proposi-Lösningen är ovanlig men ”förtion som lade grunden till 36 § av-brukarvänlig”. talslagen. Jag vill också gärna Låt mig i sammanhanget också framhålla, att man inte kan täcka få peka på en viss brist i avhandallt och det är författaren som lingen när det gäller litteratursjälv måste välja sin inriktning och täckning. Generalklausulen har därvid göra sin undersökning ut-som nämnts diskuterats i många ifrån de förutsättningar och med olika sammanhang, och det är den målsättning han valt. inte lätt att få en rimligt avvägds. 753
9.Jag vill också understryka att täckningsgrad beträffande den juavhandlingen har ett omfång, som ridiska doktrinen. Det finns i den enligt min mening är bra. nordiska juridiska doktrinen ens. 753
10.stor mängd avtalsrättslig litteraturs. 753