Stycket

1.eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst — för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal. Jan V hade tillsammans med en kamrat nattetid, efter att under fem–tio minuter ha följt efter en ensam äldre man, på en folktom gata överfallit och med personskador som följd misshandlat mannen samt ur hans kläder tagit hans plånbok innehållande kontanter. HovR:n dömde till skyddstillsyn med samhällstjänst 200 timmar (fängelse åtta månader som alternativstraff). HD: Att Jan V:s ålder vid brottets begående gör det möjligt att döma till ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet påverkar inte brottets straffvärde. Det finns därför en presumtion för att fängelse skall ådömas i detta fall. Antalet gaturån har främst i de större städerna ökat under senare år. Brottet förövas inte sällan av ungdomar och med äldre, ensamma personer som offer. Även brottslighetens art liksom det förhållandet att Jan V tidigare vid två tillfällen dömts för förmögenhetsbrott (stöld och häleri respektive grov stöld; vård inom socialtjänsten i båda fallen, jämte böter i det senare) talar för att påföljden skall bestämmas till fängelse. Jan V har hittills väl fullgjort samhällstjänsten, samt är alltjämt föremål för åtgärder och planering från ungdomsarbetsförmedlingens sida. Vad som framkommit ger vid handen att en förutsättning för en positiv utveckling är sådana stödjande åtgärder som kan vidtagas inom ramen för en skyddstillsyn och att ett längre avbrott i kontakterna med ungdomsarbetsförmedlingen och frivården skulle kunna få icke önskvärda följder. Det kan även befaras att ett längre fängelsestraff skulle kunna få direkt skadliga verkningar. Den utan tvekan lämpligaste påföljden är skyddstillsyn. Denna påföljd kan emellertid ej komma i fråga om inte samtidigt kan tillgodoses de krav på en mer ingripande påföljd som följer särskilt av rånbrottets straffvärde. Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst är inte en tillräckligt ingripande påföljd i detta fall. De krav som föranleds av främst rånbrottets straffvärde får däremot anses uppfyllda genom en skyddstillsyn i förening med fängelse. Vid bestämmande av fängelsestraffets längd skall beaktas att Jan V fullgjort 40 timmars samhällstjänst. Skyddstillsyn förenad med fängelse två månader. NJA 1991 s 507: Bestämmande av påföljd för bl.a. misshandel med tillämpning av lagen (1989:928) om försöksverksamhet med samhällstjänst. Bo-Göran B, född 1968, hade gjort sig skyldig till våld mot tjänsteman och misshandel. Misshandelsbrottet bestod i att han utan någon som helst provokation riktat en spark mot en för honom obekant kvinna, som kom emot honom. Sparken träffade i bröstet och medförde inga kroppsskador. I december 1988 dömdes Bo-Göran B för fyra fall av misshandel, våld mot tjänsteman och skadegörelse till fängelse tre månader. I juni 1989 frigavs han villkorligt. De nu aktuella brotten begicks i slutet av 1988 och i början av 1989. HD: Misshandeln måste anses ha varit förhållandevis allvarlig. BoGöran B lever under ordnade förhållanden och har fast arbete. Det finns dock viss risk för återfall i brottslighet. Brottslighetens art talar för att fängelse väljs som påföljd. Bo-Göran B tillhör emellertid en grupp av yngre lagöverträdare som lagen (1989:928) främst tar sikte på. Det är fråga om återfall i våldsbrott för vilket straffvärdet inte kan anses vara så högt att det i och för sig utesluter möjligheten att välja samhällstjänst som påföljd. I själva verket synes brottsligheten ganska väl motsvara den typ av våldsbrottslighet för vilken enligt förarbetena skyddstillsyn med samhällstjänst kan väljas som påföljd i stället för fängelse (prop. 1989/90:7 s. 19 f.). De aktuella brotten begicks innan Bo-Göran B började avtjäna straffet från domen av år 1988. Frihetsberövande påföljd för de nu aktuella brotten skulle, med hänsynstagande till 34:3 2 st. BrB, ha bestämts till fängelse tre månader. Skyddstillsyn med 90 timmars samhällstjänst.s. 443