Stycket

7.I fallet konstaterar HD att straffvärdet inte är så högt att det bör krävas ”alldeles särskilda skäl” för att välja villkorlig dom med samhällstjänst som påföljd. Med uttrycket ”alldeles särskilda skäl” hänsyftas på vad HD uttalade i NJA 1999 s. 769 om att sådana starka skäl bör krävas för att det skall vara möjligt att döma till villkorlig dom och samhällstjänst för grovt bokföringsbrott och skattebedrägeri. Påföljden blev därmed villkorlig dom med samhällstjänst. Detta är kanske inte det intressantaste med domen, även om den således innebär att gränsen för möjligheten att tillämpa villkorlig dom med samhällstjänst vid skattebrottslighet normalt går någonstans mellan tre och möjligen tio månaders straffvärde, utan vad som är mer anmärkningsvärt är dels att antalet timmar samhällstjänst bestämdes till 100 ”med hänsyn till att villkorlig dom är mera ingripande än skyddstillsyn”, dels att HD underlät att samtidigt döma till dagsböter med motiveringen bl.a. att den tilltalade påförts skattetillägg.s. 430