Det civilrättsliga i svensk inkomstskatterätt2 hänvisningar
- förvaltningsdomstolen” som valt filter. För tiden efter den 15:e december 2018 har jag löpande försökt hålla listan uppdaterad med hjälp av databasen Juno. Jag har beaktat material till och med 15 mars 2020. 57 Vidare har jag gått igenom sökresultaten och sorterat bort uttalanden som inte handlar om inkomstskatt. Såvitt gäller HFD:s praxis har jag även sorterat bort avgöranden där termen ”civilrätt” med dess olika böjningar inte förekommer i HFD:s domskäl. Däremot har jag inkluderat avgöranden där termen ”civilrätt” med dess olika böjningar förekommer i antingen domskälen hos en underinstans som HFD ansluter sig till eller i motiveringen från SRN som HFD ansluter sig till. Det ska framhållas att jag i min undersökning nedan inte redovisar samtliga de ställen i inkomstskatterättsliga förarbeten och HFD:s praxis där termen ”civilrätt” förekommer. En sådan genomgång skulle ta mycket utrymme i anspråk och vara av begränsat värde eftersom det händer att termen förekommer utan att några närmare påståenden om förhållandet görs. Ett exempel på detta är RÅ 2000 ref. 68 där HFD inte uttrycker något annat om det civilrättsliga än att det inte fanns anledning att göra en bedömning av ”transaktionernas civilrättsliga konsekvenser”. Det rör sig om uttalanden som inte tillför särskilt mycket till analysen av hur förhållandet till det civilrättsliga har framställts. Liksom när det gäller inkomstskattelagstiftningen skulle det kunna påpekas att en viss föreställning kring det civilrättsliga mycket väl kan ligga till grund för ett visst förarbetsuttalande eller ett visst HFD-avgörande trots att detta inte explicit kommer till uttryck. Ett exempel på detta skulle kunna vara RÅ 1987 ref. 119 där ett oljeföretag lånade ut olja till ett annat företag som var skyldigt att återställa samma kvantitet och kvalitet olja. Frågan som HFD ställde sig var om långivaren hade rätt att göra lagernedskrivning på den utlånade oljan. HFD nämner inte uttryckligen något om ”civilrätten” i sina domskäl men framhåller att långivaren, sedan oljan omhändertagits av låntagaren, inte längre var ägare till oljan. Långivaren hade endast en fordran på att återfå samma kvantitet olja (eller dess värde). Denne tillerkändes därför inte nedskrivningsrätt. I detta mål ser det ut som att en föreställning kring det civilrättsliga låg till grund för HFD:s avgörande i skattefrågan. Huruvida så är fallet framgår dock inte av materialet i sig, utan kräver ett antagande om materialet. En sådan undersökning förutsätter därför en viss förförståelse från min sida kring vad det 58 civilrättsliga är. Med andra ord är det i så fall jag, och inte det undersökta materialet, som kvalificerar något som civilrättsligt. Det är just den typen av kvalificeringar som jag önskar problematisera i avhandlingen. När det gäller litteraturuttalanden begränsar jag mig i princip till litteraturuttalanden från 1978 och framåt. Anledningen är att Sture Bergström då publicerade sin avhandling ”Skatter och civilrätt”, samt att frågan om förhållandet mellan skatte- och civilrätt inte tidigare blivit föremål för någon mer ingående studie. Inte minst uttryckte Anders Hagstedt 1972 att det vid denna tidpunkt inte fanns någon studie som gav belägg för att skatterätten förhöll sig på det ena eller andra sättet till civilrätten. Jag inkluderar emellertid två litteraturuttalanden från tiden före 1978, nämligen var sitt uttalande från K.G.A Sandström och Hagstedt. Anledningen till detta är att Hagstedts förhållningssätt verkar ligga till grund för Bergströms ingång i frågan. Sandström behandlar jag av den anledningen att Hagstedts förhållningssätt framstår som ett svar på Sandströms uppfattning i frågan. Att behandla Sandström och Hagstedt kan därför bidra till att förstå Bergström. Vidare bortprioriterar jag uttalanden som inte uttalar sig mer generellt om förhållandet mellan skatte- och civilrätt. Anledningen till det är att det undersökta materialet i annat fall skulle bli alltför omfattande. Som exempel på uttalanden som jag har bortprioriterat kan SN:s årliga rättsfallshäfte nämnas. Här rör det sig nämligen om uttalanden i relation till specifika sakfrågor och där frågan om förhållandet till det civilrättsliga inte behandlas på djupet. Vad som utgör ett mer generellt uttalande om förhållandet kräver såklart en bedömning, men jag har försökt att vara generös och att inkludera, snarare än att exkludera källor. 59 Jag har sökt igenom avhandlingar, monografier, festskrifter, vänböcker, läroböcker och artiklar i SN, SvSkT och FT som behandlar svensk inkomstskatterätt. Därutöver har jag granskat dessa källors referenser för att se om det är någon ytterligare källa jag har missat.
- RÅ 1935 ref. 20 RÅ 1980 Aa 40 RÅ 1943 ref. 9 RÅ 1981 1:17 RÅ 1981 1:29 RÅ 1950 ref. 5 RÅ 1982 1:41 RÅ 1955 ref. 21 RÅ 1982 1:5 RÅ 1982 1:50 RÅ 1960 Fi 1429 RÅ 1982 Aa 71 RÅ 1962 ref. 46 RÅ 1983 1:40 RÅ 1966 Fi 320 RÅ 1983 1:42 RÅ 1967 Fi 41 RÅ 1983 1:52 RÅ 1967 6:3 RÅ 1983 1:73 RÅ 1967 ref. 46 RÅ 1983 1:76 RÅ 1968 Fi 945 RÅ 1983 1:78 RÅ 1968 Fi 1411 RÅ 1983 1:82 RÅ 1969 ref. 19 RÅ 1983 Ba 14 RÅ 1969 ref. 32 RÅ 1984 1:1 RÅ 1984 1:48 RÅ 1970 Fi 248 RÅ 1984 1:79 RÅ 1970 ref. 42 RÅ 1985 1:10 RÅ 1971 Fi 728 RÅ 1985 1:33 RÅ 1973 Fi 344 RÅ 1985 1:55 RÅ 1974 A 724 RÅ 1985 1:78 RÅ 1974 ref. 64 RÅ 1985 1:85 RÅ 1976 ref. 170 RÅ 1985 Aa 76 RÅ 1976 ref. 28 RÅ 1985 Aa 192 RÅ 1977 Aa 43 RÅ 1986 ref. 8 RÅ 1978 1:30 RÅ 1986 ref. 75 RÅ 1979 1:53 RÅ 1987 ref. 5 RÅ 1987 ref. 51 RÅ 1980 1:44 RÅ 1987 ref. 56 RÅ 1980 1:61 RÅ 1987 ref. 78 RÅ 1980 1:69 RÅ 1987 ref. 119 530 RÅ 1987 ref. 122 RÅ 1996 ref. 69 RÅ 1987 ref. 166 RÅ 1997 not 126 RÅ 1988 not 34 RÅ 1997 ref. 1 RÅ 1988 ref. 22 RÅ 1997 ref. 31 RÅ 1988 ref. 65 RÅ 1997 ref. 36 RÅ 1988 ref. 85 RÅ 1997 ref. 44 RÅ 1988 ref. 142 RÅ 1998 not 91 RÅ 1989 ref. 21 RÅ 1998 not 166 RÅ 1989 ref. 52 RÅ 1998 ref. 19 RÅ 1989 ref. 57 RÅ 1998 ref. 58 I-III RÅ 1989 ref. 62 I-II RÅ 1998 ref. 9 RÅ 1989 ref. 127 RÅ 1999 ref. 29 RÅ 1990 not 329 RÅ 2000 not 187 RÅ 1990 ref. 11 RÅ 2000 not 189 RÅ 1990 ref. 73 RÅ 2000 ref. 56 RÅ 1990 ref. 103 RÅ 2000 ref. 68 RÅ 1991 not 232 RÅ 2001 ref. 10 RÅ 1991 not 246 RÅ 2001 ref. 2 RÅ 1992 ref. 21 RÅ 2001 ref. 60 RÅ 1992 ref. 56 RÅ 2002 not 210 RÅ 1992 ref. 76 RÅ 2002 not 215 RÅ 1993 ref. 16 RÅ 2002 ref. 107 RÅ 1993 ref. 43 I-II RÅ 2002 ref. 42 RÅ 1993 ref. 55 RÅ 2002 ref. 105 RÅ 1993 ref. 86 RÅ 2002 ref. 106 RÅ 1993 ref. 104 RÅ 2002 ref. 115 I RÅ 1994 not 267 RÅ 2003 not 104 RÅ 1994 not 487 RÅ 2003 ref. 16 RÅ 1994 ref. 19 RÅ 2003 ref. 75 RÅ 1994 ref. 52 RÅ 2003 ref. 85 RÅ 1995 not 95 RÅ 2004 ref. 1 RÅ 1995 ref. 33 RÅ 2004 ref. 27 RÅ 1995 ref. 35 RÅ 2004 ref. 39 RÅ 1996 not 240 RÅ 2004 ref. 4 RÅ 1996 ref. 16 RÅ 2004 ref. 62 531 RÅ 2007 not 103 HFD 2013 not 40 RÅ 2007 not 129 HFD 2013 ref. 43 RÅ 2007 not 161 HFD 2015 ref. 48 RÅ 2008 not 113 HFD 2016 ref. 22 RÅ 2008 not 169 HFD 2016 ref. 69 RÅ 2008 ref. 41 HFD mål nr. 273-17 RÅ 2008 ref. 54 HFD 2017 ref. 29 RÅ 2009 not 48 HFD 2017 ref. 38 I-III RÅ 2009 ref. 47 HFD 2017 ref. 41 RÅ 2009 ref. 100 HFD 2018 ref. 25 HFD 2018 ref. 27 RÅ 2010 ref. 51 HFD 2018 ref. 36 HFD 2019 not 31 HFD 2011 not 53 HFD 2019 ref. 47 HFD 2011 ref. 1 HFD 2019 ref. 39 HFD 2011 ref. 79 HFD 2019 ref. 52 HFD 2012 not 30 HFD mål nr. 5334-19 HFD 2012 ref. 51