1.Jag har valt att undersöka hur det civilrättsliga framställs i inkomstskatterättsliga rättskällor. Undersökningen hade kunnat avse ett helt annat material och hade kunnat genomföras på ett helt annat sätt, exempelvis genom intervjuer. Mitt val att inrikta mig på inkomstskatterättsliga rätts 55 källor förklaras av att den rättskälleideologi som idag dominerar den skatterättsliga praktiken medför att skattelagstiftning, dess förarbeten, HFD:s praxis och doktrin får väldigt stort inflytande över denna praktik. Enligt min mening behöver rättsvetenskaplig forskning förvisso inte begränsa sig till dessa källor eller affirmera denna ideologi, men kritiska forskningsansatser behöver inte heller nödvändigtvis inrikta sig på annat material. Just eftersom dessa källor har stort inflytande är det också viktigt med kritiska forskningsansatser av dem. Nästa fråga är hur min utsortering av material närmare bestämt har gått till. För att förklara detta finns det anledning att påminna om att en utgångspunkt för min undersökning av hur det civilrättsliga framställs i inkomstskatterättsliga rättskällor är att jag inte lägger in någon egen förförståelse i det civilrättsliga. Givetvis bär jag på en hel del förförståelse kring det civilrättsliga, men snarare än att ta denna förförståelse för given och snarare än att utgå från att det i inkomstskatterätten finns en gemensam bild av det civilrättsliga inriktar jag min studie på hur det undersökta materialet självt formar det civilrättsliga. Det är mot denna bakgrund som min utsortering av material ska förstås. När det gäller inkomstskattelagstiftningen (IL, KL och SIL) har jag sökt på uttrycket ”civilrätt”. En fråga som kan ställas är om det emellanåt inte är uppenbart att en viss regel i skattelagstiftningen bygger på civilrätten, även om inte detta uttryckligen anges. Som exempel skulle regeln i 11:45 IL kunna nämnas. Denna regel föreskriver att lån som har lämnats i strid med 21:1-7 ABL ska beskattas som inkomst av tjänst hos låntagaren. I regeln anges inte uttryckligen att detta utgör en anknytning till civilrätten. Givet förförståelsen att 21:1-7 ABL ingår i ett civilrättsbegrepp står det klart att 11:45 IL innehåller civilrättsliga element. I allmänhet betraktas detta förmodligen inte som något kontroversiellt påstående. Frågan är dock vad påståendet egentligen förmedlar. Innebär det bara att 11:45 IL hänvisar till en civilrättslig rättskälla? Förklaringsvärdet hos påståendet att 11:45 IL bygger på civilrätten är i så fall lågt. Det förklarar inte mer än att 11:45 IL hänvisar till en källa som kan kallas civilrättslig. Alternativt skulle 56 påståendet kunna förmedla att 11:45 IL, genom hänvisningen till ABL, har en ”civilrättslig innebörd”. Det civilrättsliga är i så fall något mer än bara det faktum att 11:45 IL hänvisar till en källa som kan kallas för ”civilrättslig”. I så fall uppstår dock frågan: Vad är denna civilrättsliga innebörd? Bestäms denna innebörd av vad HD kommer fram till eller ska HD:s praxis bara ses som en möjlig tolkning av den civilrättsliga innebörden? Mot denna bakgrund är det motiverat att inte utgå ifrån någon egen förförståelse kring vad det civilrättsliga är för att istället undersöka hur materialet självt formar det civilrättsliga. När det gäller inkomstskatterättsliga förarbeten har jag gjort en genomsökning den 15:e december 2018 i databaserna Karnov och Zeteo. Jag har gjort sökningar i respektive databas enligt följande:s. 13
2.• Sökning 1: ”civilrätt” skrevs in i sökfältet med ”förarbeten” ochs. 15
3.”skatterätt” som valt filter i Karnov (i Zeteo är det inte möjligt atts. 15
4.välja ”skatterätt” som filter).s. 15
5.• Sökning 2: ”civilrättslig” skrevs in i sökfältet med ”förarbeten”s. 15
6.och ”skatterätt” som valt filter i Karnov (i Zeteo är det inte möjligts. 15
7.att välja ”skatterätt” som filter).s. 15
8.• Sökning 3: ”civilrättslig skatt” skrevs in i sökfältet meds. 15
9.”förarbeten” som valt filter. När det gäller HFD-avgöranden har jag gjort sökningar den 15:e december 2018 i Karnov och Zeteo enligt följande:s. 15
10.• Sökning 1: ”civilrätt” skrevs in i sökfältet med ”Högstas. 15
11.förvaltningsdomstolen” som valt filters. 15
12.• Sökning 2: ”civilrättslig” skrevs in i sökfältet med ”Högstas. 15
13.förvaltningsdomstolen” som valt filters. 15
14.• Sökning 3: ”civilrättslig skatt” skrevs in i sökfältet med ”Högstas. 15
15.förvaltningsdomstolen” som valt filter. För tiden efter den 15:e december 2018 har jag löpande försökt hålla listan uppdaterad med hjälp av databasen Juno. Jag har beaktat material till och med 15 mars 2020. 57 Vidare har jag gått igenom sökresultaten och sorterat bort uttalanden som inte handlar om inkomstskatt. Såvitt gäller HFD:s praxis har jag även sorterat bort avgöranden där termen ”civilrätt” med dess olika böjningar inte förekommer i HFD:s domskäl. Däremot har jag inkluderat avgöranden där termen ”civilrätt” med dess olika böjningar förekommer i antingen domskälen hos en underinstans som HFD ansluter sig till eller i motiveringen från SRN som HFD ansluter sig till. Det ska framhållas att jag i min undersökning nedan inte redovisar samtliga de ställen i inkomstskatterättsliga förarbeten och HFD:s praxis där termen ”civilrätt” förekommer. En sådan genomgång skulle ta mycket utrymme i anspråk och vara av begränsat värde eftersom det händer att termen förekommer utan att några närmare påståenden om förhållandet görs. Ett exempel på detta är RÅ 2000 ref. 68 där HFD inte uttrycker något annat om det civilrättsliga än att det inte fanns anledning att göra en bedömning av ”transaktionernas civilrättsliga konsekvenser”. Det rör sig om uttalanden som inte tillför särskilt mycket till analysen av hur förhållandet till det civilrättsliga har framställts. Liksom när det gäller inkomstskattelagstiftningen skulle det kunna påpekas att en viss föreställning kring det civilrättsliga mycket väl kan ligga till grund för ett visst förarbetsuttalande eller ett visst HFD-avgörande trots att detta inte explicit kommer till uttryck. Ett exempel på detta skulle kunna vara RÅ 1987 ref. 119 där ett oljeföretag lånade ut olja till ett annat företag som var skyldigt att återställa samma kvantitet och kvalitet olja. Frågan som HFD ställde sig var om långivaren hade rätt att göra lagernedskrivning på den utlånade oljan. HFD nämner inte uttryckligen något om ”civilrätten” i sina domskäl men framhåller att långivaren, sedan oljan omhändertagits av låntagaren, inte längre var ägare till oljan. Långivaren hade endast en fordran på att återfå samma kvantitet olja (eller dess värde). Denne tillerkändes därför inte nedskrivningsrätt. I detta mål ser det ut som att en föreställning kring det civilrättsliga låg till grund för HFD:s avgörande i skattefrågan. Huruvida så är fallet framgår dock inte av materialet i sig, utan kräver ett antagande om materialet. En sådan undersökning förutsätter därför en viss förförståelse från min sida kring vad det 58 civilrättsliga är. Med andra ord är det i så fall jag, och inte det undersökta materialet, som kvalificerar något som civilrättsligt. Det är just den typen av kvalificeringar som jag önskar problematisera i avhandlingen. När det gäller litteraturuttalanden begränsar jag mig i princip till litteraturuttalanden från 1978 och framåt. Anledningen är att Sture Bergström då publicerade sin avhandling ”Skatter och civilrätt”, samt att frågan om förhållandet mellan skatte- och civilrätt inte tidigare blivit föremål för någon mer ingående studie. Inte minst uttryckte Anders Hagstedt 1972 att det vid denna tidpunkt inte fanns någon studie som gav belägg för att skatterätten förhöll sig på det ena eller andra sättet till civilrätten. Jag inkluderar emellertid två litteraturuttalanden från tiden före 1978, nämligen var sitt uttalande från K.G.A Sandström och Hagstedt. Anledningen till detta är att Hagstedts förhållningssätt verkar ligga till grund för Bergströms ingång i frågan. Sandström behandlar jag av den anledningen att Hagstedts förhållningssätt framstår som ett svar på Sandströms uppfattning i frågan. Att behandla Sandström och Hagstedt kan därför bidra till att förstå Bergström. Vidare bortprioriterar jag uttalanden som inte uttalar sig mer generellt om förhållandet mellan skatte- och civilrätt. Anledningen till det är att det undersökta materialet i annat fall skulle bli alltför omfattande. Som exempel på uttalanden som jag har bortprioriterat kan SN:s årliga rättsfallshäfte nämnas. Här rör det sig nämligen om uttalanden i relation till specifika sakfrågor och där frågan om förhållandet till det civilrättsliga inte behandlas på djupet. Vad som utgör ett mer generellt uttalande om förhållandet kräver såklart en bedömning, men jag har försökt att vara generös och att inkludera, snarare än att exkludera källor. 59 Jag har sökt igenom avhandlingar, monografier, festskrifter, vänböcker, läroböcker och artiklar i SN, SvSkT och FT som behandlar svensk inkomstskatterätt. Därutöver har jag granskat dessa källors referenser för att se om det är någon ytterligare källa jag har missat.s. 15