Beskattning av företagsgrupper3 hänvisningar
- Man brukar säga att förlusten för att vara avdragsgill skall vara definitiv. Detta krav kan sägas rymma åtminstone två nyanser. För det första skall förlus ten vara definitiv genom att den är manifesterad på det sätt som ovan har be skrivits. Aktierna skall således vara avyttrade eller på annat sätt avhända. I den na del har jag i annat sammanhang hävdat att det är tillräckligt att avhändelsen är definitiv för det överlåtande aktiebolagets del, även om försäljningen har skett till ett närstående foretag. Den uppfattningen delas dock inte av alla och det finns mål på gång i den frågan. Av RÅ 1994 ref. 22 (Fb) framgår dock att en förlust på dotterbolagsaktier på grund av bolagets likvidation inte blir mindre definitiv enbart för att de tillgångar i dotterbolaget, som förorsakat förlusten, före likvidationen sålts till annat koncernbolag. Vidare framgår det av RÅ 1998 ref. 53 (Fb) att också vid en delavyttring av ett dotterbolag förlusten på den ak tiepost som faktiskt avyttrades har ansetts definitiv.
- 10. Förlust på dotterbolagsaktier211 förs till dotterbolaget. Mer intressant är frågan om en överföring av obeskattade medel, exempelvis genom en överföring av koncernbidrag, skall påverka an skaffningsvärdet på de avyttrade aktierna. Teoretiskt skulle det kunna hävdas, vilket också har skett, att åtminstone det som återstår efter avskattning i dotter bolaget, dvs. 72 procent av koncernbidraget, borde anses som ett kapitaltillskott att inräkna i omkostnadsbeloppet. Än så länge har dock inte praxis eller lagstift ning kommit dithän. Frågan om en överföring av obeskattade medel genom exempelvis koncern bidrag kan påverka anskaffningsvärdet på aktierna önskade Gränges Aluminium svar på i Rå 1990 ref. 102 (Fb). (Liknande fråga avseende betydelsen av kon cernbidrag i RÅ 1990 not 494.). Bolaget avsåg att avyttra ett dotterbolag, Pressmetall AB, och önskade öka anskaffningskostnaden dels med de koncern bidrag olika bolag lämnat Pressmetall, dels med de vinstfondsmedel (en genom skattereformen 1991 avskaffad avsättningsmöjlighet) som överförts till nämnda bolag. Regeringsrätten framhöll att de som lämnat koncernbidrag liksom de som ursprungligen gjort avsättning till vinstfond erhållit avdrag härför. Vidare utta lade Regeringsrätten att det i målet inte hade angetts att rätten till avdrag för av sättning till vinstfond inte kunnat utnyttjas eller att överföringen av vinstfonds medel till Pressmetall föranlett beskattning hos de företag från vilka överföring en ägt rum. Regeringsrättens slutsats blev att det inte fanns någon grund för att beakta lämnade koncernbidrag eller överförda vinstfondsmedel. Det innebär att om man skulle beakta överföringar till det avyttrade bolaget, vilka varit avdragsgilla för det överlåtande bolaget, effekten skulle bli densam ma som om dotterbolagsaktierna köpts med obeskattade medel. Detta strider mot principen (i och för sig genombruten i flera fall) att anskaffande av för värvskälla inte är avdragsgill kostnad utan får ske med beskattade medel. Noter bart är att rättsnämnden i Gränges-målet hade beslutat att ett aktieägartillskott fick inräknas i anskaffningsvärdet. Denna fråga var dock inte föremål för pröv ning i Regeringsrätten. RÅ 1990 ref. 102 har åtminstone i viss underrättspraxis använts som argu ment för att man inte skulle beakta överföringar till det avyttrade bolaget. I RÅ 1998 ref. 53, till vilket avgörande hänvisning skedde i RÅ 2000 not. 146, har dock Regeringsrätten tillämpat en nettoberäkning. Också i RÅ 2001 not. 25 (Fb) tillämpades ett nettosynsätt. Detta rättsfall belyses också sambandet med RÅ 2001 ref. 7 där koncernbidrag lämnades i ena riktningen och en kapitalöverfö ring (72 procent av koncernbidraget) överfördes i den andra riktningen. 21210. Förlust på dotterbolagsaktier
- 300’ -500’ =-200’ + 50’ (50% av Kb) = -150’? behålls. I RÅ 1998 ref. 53 (Fb), avyttrades 49 procent av andelarna i dotter bolaget. Frågan diskuterades inte uttryckligen i rättsfallet. Det kom mer att handla om en nettoberäkning. Men vid denna nettoberäkning delade inte Re geringsrätten upp de koncernbidrag som hade givits till moderbolaget. Det är möjligt att man därför inte skall göra det heller i det ovanstående exemplet. Frågan är betydelsefull men har främst betydelse från periodiseringssynpunkt.