Rättsfall

NJA 2019 s. 788

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2019 s. 788

BibTeX

@misc{nja-2019-s-788,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2019 s. 788}},
  year         = {2019},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

10 hänvisningar i 4 artiklar · 8 stycken/fotnoter

Svensk rättspraxis i försäkringsrätt 2016–20223 hänvisningar

Marcus Radetzki · SvJT 2023 s. 225–261 · 3 ställen

I NJA 2019 s 788 (Dubbelförsäkringen) hade två personer vid olika tidpunkter skadats när de blivit påkörda av spårvagnar i Göteborg. Vid tidpunkten för båda dessa olyckor hade Göteborgs spårvägar ansvarsförsäkring hos två olika försäkringsgivare (Försäkringsgivare 1 respektive 2). Försäkringarna avsåg samma intresse och omfattade samma skador.FAL · p. 31 · s. 249
I ljuset av det ovan behandlade rättsfallet NJA 2017 s 601 (Cremonas ansvarsförsäkring), där direktkrav med stöd av 9 kap 7 § första stycket andra punkten FAL ogillades på grund av ett den försäkrade underlåtit att i rätt tid framställa sitt anspråk och därmed gått miste om sitt försäkringsskydd, kan Högsta domstolens bedömning i NJA 2019 s 788 (Dubbelförsäkringen) vid en första anblick måhända framstå som överraskande. Vid en närmare analys framträder emellertid att emedan direktkravsrätten enligt 9 kap 7 § första stycket FAL utgör en subrogationsrätt, med följd att den skadelidande inte kan komma i bättre läge än den försäkrade så är den rätt till ersättning som kan tillkomma en försäkringsgivare enligt fördelningsregeln i 6 kap 4 § tredje meningen FAL av mera självständigt slag. Att det finns utrymme för divergerande bedömningar är mot denna bakgrund tydligt.FAL · p. 35 · s. 250
2.6.1; 2.6.2 NJA 2017 s 622 (Brinnande bilen) 3 NJA 2017 s 642 (Bilrånet) 1.3; 2.4 NJA 2017 s 1123 Inledning NJA 2018 s 834 (Vitesundantaget i ansvarsförsäkringen) 1.1.1; 1.1.2 NJA 2019 s 89 (Skogsbranden i Västmanland) 3 NJA 2019 s 136 (Kioskförsäkringen) 1.1.2; 2.6.1 NJA 2019 s 622 (Trafikskadeforum) Inledning NJA 2019 s 638 I (EWMG) 4 NJA 2019 s 638 II (Connecta) 1.1.1; 1.1.2; 4 NJA 2019 s 788 (Dubbelförsäkringen) 2.6.2 NJA 2019 s 1001 (Bilrånet II) 2.4 NJA 2020 s 115 (De försvunna korna) 1.3; 2.2 NJA 2020 s 1025 (Mobilförsäkringen) 1.2; 2.3 NJA 2021 s 159 (Den skadade husbilen) 2.5 NJA 2021 s 661 (Thailandsförsäkringen) 2.1 NJA 2021 s 983 (Bilbranden i Sollentuna) 1.3 NJA 2022 s 645 (Samborna på Sollerön) Inledning Högsta domstolens beslut den 31 oktober 2022 i mål nr Ö 5677-22 (Trygg-Hansas utfästelse) Inledning Högsta domstolens dom den 16 december 2022 i mål nr T 6586-21 (Bodelningen och konsultbolaget) InledningHögsta domstolen · p. 2 · s. 258

Prioritet och avtal - intercreditoravtal i svensk rätt, särskilt vid insolvens1 hänvisning

Sara Göthlin · 2023, s. 1–338 · 1 ställe

NJA 2019 s. 788 327Stockholms tingsrätt, mål nr K 10523-21Tingsrätt · p. 2 · s. 334

Regress vid dubbelförsäkring — särskilt om självrisk5 hänvisningar

Paula Bäckdén · SvJT 2022 s. 788–801 · 3 ställen

Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–20191 hänvisning

Johnny Herre, Svante O. Johansson · SvJT 2020 s. 828–1071 · 1 ställe

I ”Dubbelförsäkringen” NJA 2019 s. 788 uttalade HD om regleringen att den ska ta hand om situationen ”där en risk som försäkrats hos flera försäkringsbolag — och som alla bolagen haft rätt till premier för — har realiserats men bara ett av bolagen har fått betala ut ersättningen eftersom den försäkrade valt att kräva just det bolaget” och att det grundläggande syftet med regeln är att åstadkomma en rättvis fördelning mellan försäkringsbolagen Det utbetalande bolaget ska därför kunna vända sig mot det andra bolaget och i viss utsträckning kräva åter vad som betalats till den försäkrade och kan på så sätt tillse att det blir en rimlig slutlig fördelning mellan alla de ansvariga försäkringarna. Konstruktionen medför enligt HD att försäkringsbolagets rätt att rikta anspråk mot den andra försäkringsgivaren inte kan ”hänga på” vilka åtgärder den försäkrade vidtar i förhållande till den andra försäkringsgivaren. Det försäkringsbolag som har betalat ut ersättning till den försäkrade kan därför rikta krav mot ett annat försäkringsbolag, trots att den försäkrade inte framställt anspråk på ersättning i tid enligt försäkringsavtalet med det andra bolaget. Här kan jämföras med 9 § preskriptionslagen som ju anger att om flera har åtagit sig eller förpliktats att svara solidariskt för samma skuld och denna preskriberas i förhållande till någon av dem, svarar var och en av de andra endast för sin andel. Den regleringen gäller dock förhållandet mellan gäldenärerna och borgenären.Förpliktelsernas innehåll · p. 97 · s. 924