Rättsfall

NJA 2019 s. 587

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2019 s. 587

BibTeX

@misc{nja-2019-s-587,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2019 s. 587}},
  year         = {2019},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

4 hänvisningar i 3 artiklar · 4 stycken/fotnoter

Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten*1 hänvisning

Hanna Almlöf, Jessica Östberg · SvJT 2024 s. 167–194 · 1 ställe

Problemet diskuteras av bl.a. Båvestam, U., ’Minoritetsaktieägares anspråk på ersättning i tvångsinlösenförfarande’, i Gilson, R. J., m.fl. (red.) Festskrift till Rolf Skog, Norstedts Juridik 2021, s. 271–291. 1 0 Aktiebolagslagens minoritetsskyddsregler kan systematiseras på olika sätt. I denna artikel begagnar vi oss av uppdelningen aktiva minoritetsrättigheter och passiva minoritetsskyddsregler enligt Nials systematik, se Nial, H., Minoritetsskydd i aktiebolag, SvJT 1941 s. 702–720, på s. 707 f. Se motsvarande hos Fleischer, H. ’Shareholder Conflicts in Closed Corporations’, i Bachmann, G. m.fl. (red.) Regulating the Closed Corporation, De Gruyter 2013, s. 28–82 på s. 71 f. 11 Almlöf, H. ’Insynsrätt i ägarledda aktiebolag’, i Karlsson-Tuula, M., m.fl., (red.) Festskrift till Rolf Dotevall, Juristförlaget i Lund 2021, s. 12–36. 12 Majoritetsaktieägares motoffensiver behandlas också i artikeln, se Almlöf, ’Insynsrätt i ägarledda aktiebolag’, i Festskrift till Rolf Dotevall, s. 27–34. 13 Ds 2015:25, s. 40. Se även Eklund, K. och Stattin, D., Aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, 3 uppl. Iustus 2021, s. 205. 14 Conac, P-H., ’The Shareholders’ Duty Not to Abuse Rights’, i Birkmose, H.S., (red.) Shareholders’ Duties, European Company Law Series Volume 12, Wolters Kluwer 2017, s. 363–376, på s. 365. 1 5 Se t.ex. Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 443 f., Werlauff, E., Selskabsmasken: loyalitetspligt og generalklausul i selskabsretten, GAD 1991, s. 325 och Johansson, S. Bolagsstämma, Juristförlaget 1990, s. 125 f. 16 Det bör noteras att gränsdragningen mellan aktiva minoritetsrättigheter och passiva minoritetsskyddsregler inte är exakt och i litteraturen förekommer även andra begrepp, se t.ex. Beyer och Båvestam, ’Är minoritetsskyddet befogat — finns det risk för minoritetsmissbruk?’ i Aktiebolagslagens minoritetsskydd, s. 13 f. och Johansson, S., Svensk associationsrätt i huvuddrag, 13 uppl. Norstedts Juridik 2022, s. 224. Ett helt annat sätt att kategorisera skyddsreglerna finns i Armour, J. m.fl., 'Agency Problems and Legal Strategies', i Kraakman, R. m.fl. (red.) The Anatomy of Corporate Law: a comparative and functional approach, Oxford University Press 2017, s. 29–48, på s. 31 f. och i liknande stil Sandström, T., Svensk aktiebolagsrätt, 7 uppl. Norstedts Juridik 2020, s. 204 f. 17 Se t.ex. BGHZ 103,184, NJW 1988.1579 ”Linotype”. 18 Se BGHZ 129, 136, NJW 1995.1739 “Girmes”, BGHZ 65,15, Cahn, A., ‘The Shareholders’ Fiduciary Duty in German Company Law’, i Birkmose, H.S., (red.) Shareholder’ Duties, European Company Law Series, Volume 12, Wolters Kluwer 2017, s. 347–361, på s. 354, och Fleischer, H., ‘Comparative Corporate Governance in Closely held Corporations’, i Gordon, J., och Ringe, W.-G., (red.) The Oxford Handbook of Corporate Law and Governance, Oxford University Press 2020, s. 679–718, på s. 708. 19 BGHZ 129, 136, NJW 1995.1739. 2 0 OLG Frankfurt, dom 13.01.2009 - 5 U 183/07. 21 Se Cahn/v. Spannenberg, BeckOnline Grosskommentar, C.H.BECK 2023, AktG § 53 a, Rn 43–45. 22 Se Cahn/v. Spannenberg, BeckOnline Grosskommentar, AktG § 53 a, Rn 45. 23 Se Cahn/v. Spannenberg, BeckOnline Grosskommentar, AktG § 53 a, Rn 45–47. 24 Se t.ex. Schmidt/Nachywey, Becksche’s Handbuch der GmbH, Prinz. U. och Winkeljohann, N., 6 uppl. C.H.BECK 2021, § 3, Rn 22–31. 25 Se Drescher, I., Henssler/Strohn, Gesellschaftsrecht, 5 uppl. C.H.BECK 2021, AktG § 243, Rn 22, Koch, J., Hüffer/Koch Aktiengesetz, C.H. BECK 17 uppl. 2023, § 53 a Rn 21a och Maul, S., Müller/Rödder, Beck’sches Handbuch der AG, § 4 Rn 85, Fleischer, ’Shareholder Conflicts in Closed Corporations’, i Regulating the Closed Corporation, s. 72 f. 26 Se t.ex. Drescher, Henssler/Strohn, Gesellschaftsrecht, AktG § 243, Rn 22. Se vidare angående lojalitetsplikt vid utövande av rösträtt OLG Köln, NZG 2021,1217, som rörde ett stämmobeslut om likvidation. 27 Se t.ex. Maul, Müller/Rödder, Beck’sches Handbuch der AG, § 4, Rn 85, Schmidt/Nachywey, Becksche’s Handbuch der GmbH, § 3, Rn 35. 28 Se för en komparativ överblick Fleischer, ’Shareholder Conflicts in Closed Corporations’, i Regulating the Closed Corporation, s. 73–75. 29 Se Wicke, H., Gesetz betreffend die Gesellschaften mit beschränkter Haftung (GmbHG), 4 uppl. C.H. Beck 2020, Anh. § 34: Austritt und Ausschließung eines Gesellschafters, Rn 10, Altmeppen, H. och Roth, G., Gesetz betreffend die Gesellschaften mit beschränkter Haftung - GmbHG, C.H.BECK, 10 uppl. 2021, § 60 Rn 80. 30 Se t.ex. OLG Köln, NZG 1999, 1222. En komparativ översikt av olika inlösenbestämmelser återfinns i Almlöf, ‘Empowering minority shareholders‘, i Instruments of EU Corporate Governance, s. 239–260. Jfr 2 kap. 25 § lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. 3 1 Se Altmeppen och Roth, Gesetz betreffend die Gesellschaften mit beschränkter Haftung - GmbHG, § 60 Rn 79. 32 Se Wicke, Gesetz betreffend die Gesellschaften mit beschränkter Haftung (GmbHG), Anh. § 34: Austritt und Ausschließung eines Gesellschafters, Rn 12. 33 Se Altmeppen och Roth, Gesetz betreffend die Gesellschaften mit beschränkter Haftung - GmbHG, § 60 Rn 80 och Strohn, Münchener Kommentar zum GmbHG, § 34, Rn 49–51. 34 Se bl.a. Medtronic, Inc. v. ConvaCare, Inc., 17 F.3d 252 (CA8 1994), Rexford Rand Corp. v. Ancel, 58 F.3d 1215 (CA7 1995), Slattery v. Bower, 924 F.2d 6 (CA1 1991), Regan v. Natural Resources Group, Inc., 345 F Supp 2d 1000 (D Minn 2004), Morton v. Bank America, Inc., 812 F Supp 1062 (CD Cal 1993), Cafcas v. DeHaan och Richter, P.C., 699 F Supp 679 (ND Ill 1988). Se även Palmiter, A. och Partnoy, F., Corporations — A Contemporary Approach, 2 uppl. West Academic Publishing 2014, s. 946–949 och Anabtawi, I. och Stout, L. A., Fiduciary Duties for Activist Shareholders, (2008), Cornell Law Faculty Publications. Paper 718, s. 1255–1308, på s. 1271 f. Jfr Miles, Inc. v. Scripps Clinic & Research Foundation, 810 F Supp 1091 (SD Cal 1993). 35 Meinhard v. Salmon, 249 N. Y. 458, (1928). 36 367 Mass 578, 586–597, 328, N.E.2d 505 (1975). 37 Se domen s. 593. Se även Fleischer, ‘Comparative Corporate Governance in Closely held Corporations’, i The Oxford Handbook of Corporate Law and Governance, s. 713. 38 12 Mass.App.Ct. 201, 422 N.E.2d 798 (1981). 3 9 Se angående detta fall Palmiter och Partnoy, Corporations — A Contemporary Approach, s. 946–949. 40 LOV-1997-06-13-44. 41 Se vidare Östberg och Almlöf, Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten, Del I — särskilt om majoritetsmissbruk, SvJT 2024 s. 83, avsnitt 3.3. 42 Se Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 445. 43 Se Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 445 och s. 454. 44 Se Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 457. 45 Se Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 446–449. 46 Däremot torde inte blockering av bolagsordningsändring av verksamhetsföremålet eller ett icke-ekonomiskt syfte kunna leda till samma slutsats, se Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 453. 47 Se Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 457 f. Jfr Werlauff, Selskabsmasken, s. 330 som menar att rätten till minoritetsrevisor inte kan missbrukas. Kommentaren tar dock sikte på möjligheten att få tillgång till information via minoritetsrevisorn. Institutet bör rimligen kunna missbrukas enbart i syfte att ådra bolaget onödiga kostnader, vilket främst belastar majoriteten. 4 8 Se t.ex. Buskerud Christoffersen, M., Aksjeeiers lojalitetsplikt: samspillet mellom aksjeselskapsretten og den alminnelige formueretten, Gyldendal 2019, särskilt s. 285–290. 49 Se t.ex. Buskerud Christoffersen, Aksjeeiers lojalitetsplikt, s. 138. I bokens kapitel 5 redogörs för ett antal olika lojalitetsförpliktelser som, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, kan följa av lojalitetsplikten. 50 Se Buskerud Christoffersen, Aksjeeiers lojalitetsplikt, s. 138. 51 Se t.ex. Davies, P. L. m.fl., Gower Principles of Modern Company Law, 11 uppl. Thomson Reuters 2021, s. 536 samt Re Baltic Real Estate Ltd [1992] BCC 629, Parkinson v Eurofinance Group Ltd [2001] 1BCLC 720 och McMonagle v Harvey [2021] EWHC 1374. 52 Se Fleischer, ‘Comparative Corporate Governance in Closely held Corporations’, i The Oxford Handbook of Corporate Law and Governance, s. 712 f. 53 Förslaget återfinns här https://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2009_2014/ documents/juri/dv/pe462463_/pe462463_en.pdf, tillgängligt 2024-02-05. 54 Se Conac, ’The Shareholders’ Duty Not to Abuse Rights’, i Shareholder’ Duties, s. 365. 55 Smith v. Atlantic Properties, Inc. 12 Mass.App.Ct. 201, 422 N.E.2d 798 (1981). 5 6 Se t.ex. NJA 2017 s. 203, NJA 2017 s. 1195, NJA 2021 s. 943, NJA 2022 s. 3, Holm, A., Den avtalsgrundade lojalitetsplikten — en allmän rättsprincip, Linköpings universitet 2004, s. 2 och Munukka, J., Kontraktuell lojalitetsplikt, Jure 2007, s. 102. 57 NJA 2021 s. 943, p. 15–16. 58 Se bl.a. Munukka, Kontraktuell lojalitetsplikt, s. 312 f., Holm, Den avtalsgrundade lojalitetsplikten — en allmän rättsprincip, s. 151–153, Nial, H., Om aktiebolag, 2 uppl. Norstedts 1947, s. 96. Se även Lindskog, S., Lagen om handelsbolag och enkla bolag: en kommentar, (2019-08-21 version 3, JUNO) kommentaren till 1 kap., 1:0, punkten 4.4.2, noten 142. Lindskog framhåller att omständigheterna i ett enskilt fall visserligen kan vara sådana att en lojalitetsplikt ändå föreligger och nämner att det då bör röra sig om ägarledda bolag. 59 Se t.ex. NJA 2013 s. 117, NJA 2016 s. 962 och Östberg, J. Styrelseledamöters lojalitetsplikt: särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter, Jure 2016, s. 24. 60 En lojalitetsplikt innebär vissa begränsningar för den part som omfattas av den, till exempel i form av viss konkurrensbegränsning. I den mån en aktieägare saknar inflytande över och insyn i verksamheten är risken för skada på grund av intressekonflikter begränsad och det kan då inte vara motiverat ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att begränsa en sådan aktieägares förehavanden på olika sätt. 6 1 Se Östberg och Almlöf, Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten, Del I — särskilt om majoritetsmissbruk, SvJT 2024 s. 83, avsnitt 3.1. 62 Det kan också tänkas att en grupp aktieägare samarbetar i viss omfattning inom ramen för ett noterat bolag, vilket kan grunda en kontraktuell lojalitetsplikt. 63 Se NJA 2017 s. 981, p. 23. Se även Engsig Sørensen, K., ‘Duty of loyalty for shareholders — a possible remedy for conflicts in SMEs?’, i Neville, M. och Engsig Sørensen, K. (red.) Company Law and SMEs, Thomson Reuters 2010, s. 127–170, på s. 139–145. Lindskog framhåller som nämnts att aktieägare som utgångspunkt inte har någon lojalitetsplikt, men att omständigheterna i ett enskilt fall kan vara sådana att en lojalitetsplikt ändå föreligger och nämner att det då bör röra sig om fåmansbolag, se Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag: en kommentar, (2019-08-21 version 3, JUNO) kommentaren till 1 kap., 1:0, punkten 4.4.2. Han framhåller att för handelsbolag och enkla bolag skiljer sig situationen från vad som gäller för t.ex. aktiebolag, då bolagsmännen har en bidragsplikt och ett avtal som utgör fundamentet för handelsbolaget. Av störst betydelse är dock enligt hans mening den förtroendeställning som en bolagsman har, då denne har särförvaltningsrätt. Huruvida lojalitetsplikten ska ses som ett utflöde av den allmänna avtalsrättsliga lojalitetsplikten eller som ett element i bidragsplikten låter han vara osagt. 64 Se t.ex. NJA 2021 s. 943, Östberg, J., Om aktieägares lojalitetsplikt, SvJT 2018 s. 265– 303, på s. 293 f. och Engsig Sørensen, ‘Duty of loyalty for shareholders — a possible remedy for conflicts in SMEs?’, i Company Law and SMEs, s. 139–145. Det ska framhållas att även en grupp aktieägare som har ingått ett aktieägaravtal rörande ägandet i ett noterat aktiebolag kan ha en lojalitetsplikt mot varandra (och indirekt bolaget) på denna grund. 65 Se t.ex. Arvidsson, N., Aktieägaravtal — särskilt om besluts- och överlåtelsebindningar, Thomson Reuters 2010, s. 67. 6 6 Se t.ex. Östberg, Om aktieägares lojalitetsplikt, SvJT 2018 s. 293 f. och Engsig Sørensen, ‘Duty of loyalty for shareholders — a possible remedy for conflicts in SMEs?’, i Company Law and SMEs, s. 140–145. 67 Se Holm, Den avtalsgrundade lojalitetsplikten, s. 153, Östberg, Om aktieägares lojalitetsplikt, SvJT 2018 s. 294 f., Engsig Sørensen, ‘Duty of loyalty for shareholders — a possible remedy for conflicts in SMEs?’, i Company Law and SMEs, s. 138 och Werlauff, Selskabsmasken, s. 328 f. Se även Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag: en kommentar, (2019-08-21 version 3, JUNO) kommentaren till 1 kap., 1:0, punkten 4.4.2, noten 142. 68 Se vidare Östberg, Om aktieägares lojalitetsplikt, SvJT 2018 s. 291–293. 69 Såväl Truyen som Buskerud Christoffersen synes också argumentera på detta sätt angående norsk rätt, se avsnitt 2 ovan. 70 Se t.ex. Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag: en kommentar, (2019-08-21 version 3, JUNO) kommentaren till 4 kap., 4:0, punkten 3.3.2; Nial, H. m.fl., Om handelsbolag och enkla bolag, 5 uppl. Norstedts Juridik 2022, s. 344, Nial i rättsutlåtandet i NJA 1942 s. 627, Kansmark, J. och Roos, C. M., Aktieägaravtal. En kortfattad handbok, 2 uppl. Norstedts juridik 1994, s. 35, Dotevall, R., Samarbete i bolag: om personbolag, 3 uppl., Norstedts Juridik 2015, s. 126 och Stattin, D. och Svernlöv, C., Introduktion till aktieägaravtal, 2 uppl., Norstedts Juridik 2013, s. 23–26. Ramberg är av en annan uppfattning, se Ramberg, C. (under medverkan av Ramberg, R.), Aktieägaravtal i praktiken, Stockholm 2011, s. 24. 71 Se 1 kap. 3 § HBL och t.ex. NJA 2012 s. 377, RH 2019:4 och Dotevall, Samarbete i bolag, s. 123. I Svea hovrätts dom den 10 juni 2015 i mål T 6671-14 konstaterade hovrätten att ett enkelt bolag kan ingås muntligen, se domen s. 3. 7 2 Se NJA 1962 s. 359. Se vidare Nial m.fl., Om handelsbolag och enkla bolag, s. 358 f., Dotevall, Samarbete i bolag, s. 137 och Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag: en kommentar, (2019-08-21 version 3, JUNO) kommentaren till 1 kap., 1:0, punkten 4.4.2. 73 Se 4 kap. 2 § 2 HBL. 74 Om aktiebolagets skadas minskar värdet på ägarandelen, vilket påverkar delägarnas ekonomiska ställning. 75 Se Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag: en kommentar, (2019-08-21 version 3, JUNO) kommentaren till 1 kap., 1:0, punkten 4.1.3, Dotevall, Samarbete i bolag, s. 137 och Munukka, Kontraktuell lojalitetsplikt, s. 312. 76 Se t.ex. NJA 2021 s. 943, p. 14–15, och om relationen mellan bolagsmän i handelsbolag Nial m.fl., Om handelsbolag och enkla bolag, s. 163–166. Motsvarande gäller enligt bl.a. tysk och amerikansk rätt. 77 Samma uppfattning Holm, Den avtalsgrundade lojalitetsplikten, s. 153 och Östberg, Om aktieägares lojalitetsplikt, SvJT 2018 s. 295–298. 78 Se t.ex. om aktieöverlåtelseavtal NJA 2021 s. 943, p. 14–15, och om relationen mellan bolagsmän i handelsbolag Nial m.fl., Om handelsbolag och enkla bolag, s. 163–166. Se vidare Östberg, Om aktieägares lojalitetsplikt, SvJT 2018 s. 295–298. Motsvarande gäller enligt bl.a. tysk och amerikansk rätt. 7 9 Se NJA 2021 s. 943, p. 14–18. 80 Se Engsig Sørensen, ‘Duty of loyalty for shareholders — a possible remedy for conflicts in SMEs?’, i Company Law and SMEs, s. 151. Innebörden av lojalitetsplikten för aktieägare behandlas närmare av Östberg, Om aktieägares lojalitetsplikt, SvJT 2018 s. 295–298. 81 Se t.ex. för styrelseledamöter Östberg, Styrelseledamöters lojalitetsplikt: särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter, s. 221. 82 Se t.ex. Munukka, Kontraktuell lojalitetsplikt, s. 102 och Munukka, ’Rättsmissbruk. En rättsfigur under framväxt’ i Stockholm Centre for Commercial Law, Årsbok I, s. 143. 83 Det danska rättsfallet U 1999.1080 VL utgör ett exempel på när en aktieägare bedömdes ha missbrukat sin rösträtt genom att rösta emot en ändring av bolagsordningen. 84 Se SOU 1941:9 s. 23 där det anges ”Å andra sidan kunna särskilda befogenheter för aktieägarminoritet medföra ett försvagande av bolagsledningens ställning, som kan lända till skada för bolaget, och exempel saknas icke på att minoritetsrättigheter utnyttjats i andra syften än att förhindra majoritetsmissbruk. Faran för »minoritetsmissbruk» får sålunda icke lämnas utan beaktande.” De genom 1944 års aktiebolagslag införda reglerna om tvångsinlösen, numera 22 kap. 1 § ABL, motiverades också med behovet av att stävja minoritetsmissbruk vid sidan av syftet att möjliggöra uppkomst av helägda dotterföretag, se SOU 1941:9 s. 610 f. Minoritetsmissbruk nämns också i Förslag till lag om aktiebolag (1908), s. 54 om extra revisor, nuvarande minoritetsrevisor och särskild granskare, som åberopas utan sakligt skäl. 85 Nial, Minoritetsskydd i aktiebolag, SvJT 1941 s. 702. 86 SOU 1971:15 s. 218. Se även Nial, Minoritetsskydd i aktiebolag, SvJT 1941 s. 707 f. 87 Därmed inte sagt att minoriteten inte behöver gynnas av förfarandet på annat sätt, tvärtom kan det antas vara syftet i många fall. 88 Se t.ex. Johansson, Svensk associationsrätt i huvuddrag, s. 318 f., Hellner, J., ’Aktiebolagsrätt och avtalsrätt’ i Gorton, L., m.fl. (red.), Festskrift till Gunnar Karnell, Jure 1999, s. 257–277, på s. 258 och Hetherington, J.A.C., The Minority’s Duty of Loyalty in Close Corporations, Duke Law Journal, Vol. 1972:921, s. 921–946, på s. 934. Att det finns ett splittringsförbud bekräftas bl.a. i rättsfallet NJA 1972 s. 29. 89 Prop. 1975:103 s. 437. 9 0 Tidigare utfördes en sådan granskning av en minoritetsrevisor, men för att betona den tidsbegränsade uppgift ganskaningen innebar och hur den särskiljer sig från en revisors ordinarie granskning kom personen sedan 1975 års aktiebolagslag att kallas särskild granskare, se SOU 1971:15 s. 272. 91 Kravet på oberoende, som avser att komplettera bl.a. jävsreglerna i 10 kap. ABL, infördes med 2021 års lagändring, se prop. 2019/20:194 s. 54. 92 Ds 2015:25 s. 39. 93 Se prop. 2019/20:194 s. 53. 94 Frågan om den särskilda granskarens rätt till ersättning för sitt arbete var länge oreglerad i aktiebolagslagen, se dock prop. 1910:54 s. 23, § 73. Enligt rådande praxis var det emellertid bolaget som stod för ersättningen. Med lagändringen 2021 kodifierades gällande rätt. Se prop. 1975:103 s. 439, Ds 2015:25 s. 53 och Lindskog, S. Särskild granskning enligt aktiebolagslagen, 3 uppl., Norstedts Juridik 2013, s. 139. Se även prop. 2019/20:194 s. 60. 95 Prop. 2019/20:194 s. 84. 96 Se Ds 2015:25 s. 53 och prop. 2019/20:194 s. 61. 9 7 Ds 2015:25 s. 53. Se även prop. 2019/20:194 s. 61 och 7 kap. 10 § finska aktiebolagslagen (21.7.2006/624). 98 Se Ds 2015:25 s. 40 och 53 och prop. 2019/20:194 s. 61. 99 Se prop. 2019/20:194 s. 61 som hänvisar till remissvaren från Bostadsrätterna, HSB Riksförbund och Riksbyggen. Jfr Stattin, D., ’Aktieägares rätt till information’, i Svernlöv, C. (red.) Aktieägares rättigheter, Stockholm Centre for Commercial Law, Iustus 2009, s. 47–62, på s. 61. 100 Ökningen kan bero på att ansökan tidigare förutsatte stämmobehandling, men idag kan som nämnts en minoritet om en tiondel av aktierna ansöka direkt hos Bolagsverket. Siffrorna visar också på viss ökad frekvens i bostadsrättsföreningar. 101 Siffrorna har erhållits via epost den 22 februari 2023 från en handläggare på Bolagsverket. 1 02 Jfr dock 22 kap. 23 § andra meningen ABL. 103 Se Förslag till lag om aktiebolag (1908) s. 53–57. 104 I prop. 1975:103 s. 438 uttalades ”För egen del anser jag det inte lämpligt att det skall ankomma på länsstyrelsen att avgöra om en begäran om särskild granskning, som framställts av minoritet med föreskriven storlek, är grundad eller inte. En sådan prövningsrätt för länsstyrelse finns inte enligt gällande lag och inte heller enligt bestämmelserna i 1 § andra stycket detta kapitel om utseende av minoritetsrevisor”. 105 Ds 2015:25 s. 47. 106 Ds 2015:25 s. 32 och 47. Se även Ahlgren, M., Rättsinstitutet särskild granskning enligt aktiebolagslagen — har reglerna kommit att missbrukas? En kartläggning över 211 granskningsärenden under perioden 2008–2015, examensarbete, Lunds universitet 2015, avsnitt 5. https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8512103, tillgänglig 2024-02-05. 107 Förslag till lag om aktiebolag (1908) s. 54. 1 08 Ds 2015:25 s. 54. 109 Se vidare prop. 2019/20:194 s. 83 f. 110 Prop. 2019/20:194 s. 61, Ds 2015:25 s. 53. 111 Se prop. 2019/20:194 s. 84. 112 Ds 2015:25 s. 54. 113 Se prop. 2019/20:194 s. 83 f. 114 Granskningstemat ska anges i en bilaga till ansökan, se https:// www.bolagsverket.se/download/18.46f4138717c599ee403aae0c/1663246257453 /719.pdf, tillgänglig 2024-02-05. 1 15 Se prop. 2019/20:194 s. 56 som dock poängterar att någon mer djupgående prövning av behovet av granskningen inte görs. Jfr Truyens exempel om minoritetsrevisor, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 457 f. 116 Ds 2015:25 s. 32 och 45. Bolagsverket var emellertid i sitt remissutlåtande tveksamt till denna reglering och konstaterade att myndigheten inte heller i framtiden ska pröva lämpligheten av granskningen. Se https://www.bolagsverket.se/download/18.6535432417e0f2071275709c/1643115154640/minoritetsskyddyttrande.pdf, tillgänglig 2024-02-05. 117 Se bl.a. Johansson, Bolagsstämma, s. 125 f. och Neville, M., ’Shareholder Activism: The Suspicious Shareholder’, i Birkmose, H.S., m.fl., (red.) The European Financial Market in Transition, Kluwer Law International, 2011, s. 217–252, på s. 241. Jfr dock Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 448. 118 Se t.ex. Werlauff, Selskabsmasken, s. 325–327. 119 Motsvarande gäller för utseende av särskild granskare enligt 10 kap. 22 § ABL. 120 Av 7 kap. 40 § andra stycket ABL framgår att såväl högre som lägre majoritet än enkel majoritet kan föreskrivas i bolagsordningen. Dock kan endast högre majoritet föreskrivas för beslut som fattas med kvalificerad majoritet. 121 Se angående vinstsyftet bl.a. Ohlson, G., Vikten av vinst: en studie om syftets betydelse i bolagsstyrning, Iustus förlag 2012, Samuelsson, P., ’En essä om vinst som värde’, i Lindell-Frantz, E., m.fl. (red.), Festskrift till Boel Flodgren, s. 361–376, Skog, R., Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen, SvJT 2015 s. 11–19 och Östberg, J. ’Några tankar kring aktiebolagslagens vinstsyfte’, i Andersson J., m.fl. (red.) Vänbok till Anders Lagerstedt, Jure 2020, s. 209–230. Se även Andersson, S., m.fl., Aktiebolagslagen — en kommentar, Juno version 16, kommentaren till 7 kap. 47 § punkten 5, och Rodhe, K., ’Kan minoritetsskyddet i aktiebolagen göras effektivare?’, i Studier i bolags- och krediträtt — skrifter i urval 1944–1989, Norstedts Juridik 1989, s. 300–312, på s. 300 f. Vinstsyftet kan enligt 3 kap. 3 § ABL ändras genom en reglering i bolagsordningen, men sådana bestämmelser är ytterst ovanliga. 122 Se t.ex. Rodhe, K., Medbestämmandelagen och aktiebolagslagen, SvJT 1977 s. 295–298, på s. 297 f. och Skog, Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen, SvJT 2015, s. 13. 123 Se Östberg och Almlöf, Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten, Del I — särskilt om majoritetsmissbruk, SvJT 2024 s. 83 avsnitt 2.1. Lennander, ’Rättsmissbruk genom att dra fördel av eget illojalt agerande’, i Festskrift till Stefan Lindskog, s. 422, Munukka, ’Rättsmissbruk. En rättsfigur under framväxt’, i Stockholm Centre for Commercial Law, Årsbok I, s. 139–141 och Grönfors, Missbruk av privaträttens regler, JT 1993–94, s. 172. 1 24 Se Östberg och Almlöf, Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten, Del I — särskilt om majoritetsmissbruk, SvJT 2024 s. 83. I artikeln behandlas även frågan om uppkomst och tillämpning av allmänna rättsprinciper, se särskilt avsnitt 4.1. 125 Se avsnitt 3.1 ovan. 126 Se t.ex. Holm, Den avtalsgrundade lojalitetsplikten, s. 153. 127 Se t.ex. Bergström, C. och Samuelsson, P., Aktiebolagets grundproblem, 6 uppl. Norstedts Juridik 2021, s. 174. Enligt Bergström och Samuelsson har forskningen visat att det föreligger ett empiriskt samband mellan finansiärers villighet att investera i företag och ett väl avvägt minoritetsskydd. 128 Samma uppfattning Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 338 f. Om rättsmissbruk se bl.a. Munukka, ’Rättsmissbruk. En rättsfigur under framväxt’ i Stockholm Centre for Commercial Law, Årsbok I, s. 140–142. Frågan om tillämpningen av denna princip i aktiebolagsrätten dryftas även av Pönkä, ’The principle of equality of shares and shareholders’, NTS 1/2016, s. 38–49, på s. 41–43 och av Schans Christensen, Kapitalselskaber, Aktie- og anpartsselskabsret, s. 168 f. Se även Conac, ’The Shareholders’ Duty Not to Abuse Rights’ i Shareholder’ Duties, s. 369–371. 1 29 Vissa fall av missbruk kan innebära såväl brott mot lojalitetsplikten som stå i strid med en allmän princip om rättsmissbruk, se Östberg och Almlöf, Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten, Del I — särskilt om majoritetsmissbruk, SvJT 2024 s. 83, avsnitt 2.1. 130 Se t.ex. Undén, Ö., Om rättsmissbruk eller s.k. chikan, JFT 1938, s. 10–30, på s. 11 och 14, och Evald, Retsmisbrug i formueretten, s. 166. 131 Jfr Undén som talar om handlingar av illvilja som ej medför personlig nytta för utövaren, men medför betydande skada för motparten. Se Undén, Om rättsmissbruk eller s.k. chikan, JFT 1938 s. 14. 132 Målet har ansetts ge uttryck för att det finns en viss lojalitetsplikt för aktieägare med potentiell verkan både mot bolaget och andra aktieägare, se t.ex. Engsig Sørensen, ‘Duty of loyalty for shareholders — a possible remedy for conflicts in SMEs?’, i Company Law and SMEs, s. 132–134. Jfr Werlauff som drar slutsatsen att endast aktiva minoritetsrättigheter kan missbrukas, inte passiva minoritetsskyddsregler, se Werlauff, E., ‘Best Company Practice: A Duty of Loyalty for the Purpose of Preventing Abuse of Powers Under Company Law’, i Scandinavian Studies in Law, Vol. 38, 1999, s. 55–87, på s. 85 f. 1 33 Se det insolvensrättsliga rättsfallet NJA 1996 s. 389. 134 Se Eklund och Stattin, Aktiebolagsrätt och aktiemarkandsrätt, s. 205. Jfr Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag: en kommentar, (2019-08-21 version 3, JUNO) kommentaren till 2 kap. 5 § avsnitt 4.1.3 som skriver att om kontrollrätten missbrukas så att skada uppstår för bolaget föranleder det skadeståndsskyldighet. 135 Se härtill Båvestam, ’Minoritetsaktieägares anspråk på ersättning i tvångsinlösenförfarande’ i Festskrift till Rolf Skog, s. 271–291. 136 Se prop. 2004/05:85 s. 828. 137 Se Båvestam, ’Minoritetsaktieägares anspråk på ersättning i tvångsinlösenförfarande’ i Festskrift till Rolf Skog, s. 273 not 4. 1 38 Se Båvestam, ’Minoritetsaktieägares anspråk på ersättning i tvångsinlösenförfarande’ i Festskrift till Rolf Skog, s. 274. 139 Se Båvestam, ’Minoritetsaktieägares anspråk på ersättning i tvångsinlösenförfarande’ i Festskrift till Rolf Skog, s. 274. 140 Båvestam synes vara av samma uppfattning även om han inte åberopar principen om rättsmissbruk, se ’Minoritetsaktieägares anspråk på ersättning i tvångsinlösenförfarande’, i Festskrift till Rolf Skog, s. 290 f. 141 Se t.ex. NJA 2021 s. 943. 1 42 Truyen har anfört att ett bolag i efterhand skulle kunna vända ett skadeståndsanspråk mot en minoritetsaktieägare som chikanöst påkallat extra bolagsstämma för de kostnader som bolaget ådragit sig, se Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 457. De norska skadeståndsreglerna för aktieägare är dock inte lika restriktiva som de i svensk rätt, se § 17-1 aksjeloven, som lyder: ”(1) Selskapet, aksjeeier eller andre kan kreve at daglig leder, styremedlem, medlem av bedriftsforsamlingen, gransker eller aksjeeier erstatter skade som de i den nevnte egenskap forsettlig eller uaktsomt har voldt vedkommende.” En liknande bestämmelse finns i allmennaksjeloven § 17-1. 143 Se Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, en kommentar, (2019-08-21 version 3, JUNO) kommentaren till 2 kap., avsnitt 5.3.3. not 151 och Lennander, ’Rättsmissbruk genom att dra fördel av eget illojalt agerande’, i Festskrift till Stefan Lindskog, s. 422. 144 Se Nial, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, Bröderna Siösteens Boktryckeri 1934, s. 9 f. Klanderrätten tillkommer varje aktieägare enligt 7 kap 50 § ABL, vilket i praktiken innebär att en klandertalan i ett otillbörligt syfte även kan väckas av majoriteten. 145 Se t.ex. SOU 1971:15 s. 234. I litteraturen förekommer olika begrepp, kausalitetsprincipen — se Nerep, E. och Samuelsson, P., Aktiebolagslag (2005:551) 7 kap. 50 §, Lexino 2020-07-01, punkten 2.8, Nerep, E., Aktiebolagsrättslig analys, Mercurius 2003, s. 352, Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 199, kausalitetsregeln — Johansson, Bolagsstämma, s. 37 f., kausalitetsrekvisitet eller -kriteriet — Stattin, D., Företagsstyrning: en studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncernstyrning, 2 uppl. Uppsala universitet 2008, s. 168. Kravet på kausalitet har bekräftats av Högsta domstolen i det föreningsrättsliga målet NJA 2019 s. 587, p. 12. I det fallet formulerades emellertid kausalitetsprincipen så att omständigheterna inte var ”sådana att det kan anses tydligt att felet inte har inverkat på beslutets innehåll”. Det fallet rörde dock åsidosättande av grundläggande föreningsrättsliga principer. 1 46 Dessa argument rör materiellt missbruk. Kausalitetskravet kan också anses motverka processmissbruk, se Werlauff, Selskabsmasken, s. 330. Exempel på lagbestämmelser som avser att motverka processmissbruk är 3 kap. 5 § andra stycket och 42 kap. 5 § rättegångsbalken. Om processrättsbruk i jämförelse med principen om rättsmissbruk som materiell regel se Evald, Retsmisbrug i formueretten, s. 333 f. och 323. 147 Jfr dock Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk, s. 457 f. 148 Som angetts i avsnitt 3.3.2 ovan torde dock en begränsad materiell prövning kunna förekomma såtillvida att granskningsteman och skäl för granskningen, som uppenbart ligger utanför granskningsinstitutets ramar, kan underkännas. 149 Se bl.a. NJA 2015 s. 466, NJA 2016 s. 604 och NJA 2019 s. 259. Analog tillämpning diskuterades även i NJA 2014 s. 604. Ett annat rättsfall där en bestämmelse i aktiebolagslagen tillämpades analogt är NJA 1997 s. 418. Analog tillämpning avfärdades dock i rättsfallen RH 2012:33 och NJA 2013 s. 1203 ”Liberala Tidningar II”. 1 50 Östberg och Almlöf, Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten, Del I — särskilt om majoritetsmissbruk, SvJT 2024 s. 83, avsnitt 4.1. 151 Principen om rättsmissbruk torde i och för sig kunna åberopas i första hand även om det finns en lojalitetsplikt, men mot bakgrund av att lojalitetsplikten är en mer etablerad princip är det naturligt att i första hand åberopa brott mot lojalitetsplikten. Se även Gordley, J., ‘The Abuse of Rights in the Civil Law Tradition’, i La Feria, R., och Vogenauer, S., (red.) Prohibition of abuse of law: a new general principle of EU law?, Hart 2011, s. 33–46, på s. 43 f.fotnot 9 · s. 168

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20202 hänvisningar

Jessica Östberg · SvJT 2022 s. 1056–1139 · 2 ställen

Vigilansprincipen i förmögenhetsrätten1 hänvisning

Andreas Norlén, Christina Ramberg · SvJT 2021 s. 373–382 · 1 ställe

Det finns fler exempel på att HD refererat till ”principer” i betydelsen oskrivna rättsregler. I NJA 2019 s. 587 (Korsviken) hänvisade HD omväxlande till ”associationsrättsliga principer” och ”föreningsrättsliga principer” och använde dem till stöd för att bedöma vad som gäller om klander i en samfällighetsförening vid kallelsefel. I entreprenadtvisten NJA 2018 s. 634 (De ingjutna rören) uttalade HD: ”Vid utrönandet av tillämplig dispositiv rätt får ledning sökas i allmänna obligationsrättsliga principer och vad som gäller för närliggande avtalstyper. Den köprättsliga regleringen är då av särskilt intresse. Det måste dock beaktas att det rör sig om två olika avtalstyper som i vissa frågor skiljer sig åt mer väsentligt. Det kan därför, beroende på vilken fråga som är aktuell, finnas anledning att särskilt beakta entreprenadavtalets speciella drag. I NJA 2019 s. 23 (Den betalande sambon) punkt 13 identifierade HD en ”allmän princip” för bevisbördan i ett visst fall: Den som i en rättegång kräver betalning på grund av påstådd försträckning har att styrka sitt påstående. HD hänvisade till andra snarlika fall, bl.a. NJA 2014 s. 36 (Tandläkarens olycka). Det förefaller som om HD utformat bevisbörderegler för olika situationer och kallat dessa regler för ”principer”.fotnot 2 · s. 373