Inledning

1.En rättsfallsöversikt i associationsrätt omfattande åren 2001–2010 publicerades av SvJT 2019. I det inledande avsnittet förutspåddes att rättsfallsöversikten omfattande åren 2011–2020 skulle bli än mer omfattande och så blev också fallet. I syfte att begränsa översiktens omfång har jag gjort vissa avgränsningar. Översikten omfattar sålunda rättsfall från Högsta domstolen (”HD”), dock ej notisfall, samt hovrättspraxis som har publicerats i Rättsfall från hovrätterna (”RH”). Översikten omfattar enbart rättsfall som rör central associationsrätt och därmed inte sådana som är att hänföra till andra rättsområden såsom till exempel straffrätt, immaterialrätt, fastighetsrätt, skadeståndsrätt, insolvensrätt eller arbetsrätt, även om något rättsfall som gränsar till eller delvis rör sådana områden har inkluderats. De behandlade rättsfallen har systematiserats och sammanfattats. Associationsformerna behandlas var för sig i enlighet med Håkan Nials systematik. De aktiebolagsrättsliga rättsfallen har, i likhet med praxisöversikten för åren 2001–2010, i huvudsak systematiserats med beaktande av lagens systematik. Två tydliga undantag härifrån har dock gjorts. Rättsfall rörande den så kallade generalklausulen behandlas under avsnittet Aktierna, eftersom den har en koppling till likhetsprincipen och dessutom är tillämplig i förhållande till såväl bolagsstämman som styrelsen. Vidare behandlas rättsfall som rör personligt betalningsansvar vid kapitalbrist under ett separat avsnitt trots att de, utifrån den valda systematiken, är hänförliga till avsnittet om likvidation och konkurs. Skälet till att jag har lyft ut de rättsfallen till ett särskilt avsnitt är att de är så pass många och inte främst rör likvidation, utan personligt betalningsansvar och därtill hörande frågor.s. 1059

2.Vidlyftiga domskäl har redovisats närmare i de fall där jag har bedömt dem vara av mer principiell betydelse eller intressanta av annat skäl. Som framgår av översikten innehåller många rättsfall hänförliga till den relevanta perioden principiellt intressanta, och i vissa fall kontroversiella, uttalanden i en eller flera frågor, vilket har medfört flera något mer utförliga referat. I den mån jag funnit det befogat har rättsfallen kommenterats kort, ibland med litteraturhänvisningar. I vissa fall har frågor kommenterats löpande i referatet i anslutning till specifika frågor som jag har funnit värda att kommentera. Någon mer djuplodande analys är det dock av förklarliga skäl inte fråga om. Hänvisningar till andra relevanta rättsfall har inkluderats, även om sådana hänvisningar inte kan garanteras vara fullständiga.s. 1059

3.Några generella reflektioner från det aktuella decenniets praxis är följande. Metodologiskt kan konstateras att HD i flera fall har tillämpat en objektiv teleologisk tolkningsmetod. Ordalydelsen och förarbetsuttalanden tillmäts visserligen ofta vikt, men ändamålsöverväganden med beaktande av reglernas skyddsintresse synes i flera fall ha varit utslagsgivande. I främst ett rättsfall har en komparativ utblick redovisats och i ett par rättsfall har en analogisk tillämpning av rätten diskuterats och även förordats. Flera centrala associationsrättsliga principer har befästs respektive konkretiserats i viss mån, däribland lojalitetsplikten, omsorgsplikten, kausalitetsprincipen vid klander och principen om samtliga aktieägares samtycke (”SAS-principen”).s. 1060

4.En stor mängd rättsfall finns inom området för personligt betalningsansvar på grund av kapitalbrist. Här finns flera betydelsefulla rättsfall som sammantaget har klargjort rättsläget i flera viktiga avseenden, inte minst i fråga om tidpunkten för fordrans uppkomst och ansvarsperiodens upphörande. Även inom området för tvångsinlösen finns flera intressanta rättsfall bland annat rörande ansvaret för rättegångskostnader och den så kallade särregeln, men där det mest omtalade rör frågan huruvida avtal om avstående från tvångsinlösen är bindande.s. 1060

5.Ett betydelsefullt rättsfall är NJA 2014 s. 272 ”BDO”, där teorin om befogad tillit samt den så kallade normskyddslärans tillämpning i ett aktiebolagsrättsligt sammanhang behandlades utförligt. Normskyddsläran har därefter tillämpats i flera efterföljande fall. I översikten återfinns även rättsfall som rör omdiskuterade och centrala frågor som gränsar mot den allmänna förmögenhetsrätten såsom ansvarsgenombrott och emissionsgarantiers bindningsverkan och inom handelsbolagsrätten har bland annat frågor rörande handelsbolagsmans regressrätt klargjorts. I föreningsrätten kan bland annat noteras att i två avgöranden har stadgarnas kontraktuella natur och medlemmens kontraktuella förhållande till föreningen samt tillämpning av objektiva tolkningsmetoder vid tolkning av stadgar förordats.s. 1060