- Se t. ex. NJA 2019 s. 47 I–II, NJA 2019 s. 316 och NJA 2019 s. 544.
- NJA 2019 s. 316. För en översikt över tidigare praxis hänvisas till Wikrén och Sandesjö op. cit. s. 630f.
- Den fortsatta framställningen kommer att inriktas på några aspekter av utvisning på grund av brott och betydelsen av vilken instans som hanterar och fattar beslut i sådana ärenden. Bakgrunden till mitt val är senare års rättspraxis från Högsta domstolen (HD), bl.a. NJA 2019 s. 47 ”Utvisningsverkställighet I–III” och NJA 2019 s. 316 ”Utlänningens vistelsetid”. För mig som tidigare nemndleder (motsvarande domare) i UNE är HD:s rättspraxis och argumentation speciellt intressant eftersom jag har arbetat med denna typ av ärenden i en specialiserad instans. De frågeställningar som infinner sig handlar om hur förutsättningarna för utvisning på grund av brott ser ut i Sverige jämfört med Norge, vilken typ av instans som fattar beslut om utvisning, om rättskälleanvändningen i utvisningsärenden är likartad, och om argumentationen påverkas av om instansen är en allmän domstol eller specialdomstol. Syftet med denna artikel är att genom en komparativ framställning belysa dessa frågeställningar i svensk rätt.
Rättsfall
NJA 2019 s. 316
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2019 s. 316
BibTeX
@misc{nja-2019-s-316,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2019 s. 316}},
year = {2019},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
5 hänvisningar i 1 artiklar · 5 stycken/fotnoter