Att vara sambor i Norden1 hänvisning
Rättsfall
NJA 2019 s. 23
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2019 s. 23
BibTeX
@misc{nja-2019-s-23,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2019 s. 23}},
year = {2019},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
23 hänvisningar i 10 artiklar · 22 stycken/fotnoter
Condictio indebiti – från skyddsregel för betalaren till skyddsregel för mottagaren på tre decennier2 hänvisningar
- Ordvalet ”metanorm” är lånat från Den betalande sambon NJA 2019 s. 23 p. 20, där HD anger att obehörig vinst kan användas i olika betydelser, antingen som en självständig rättsregel eller som en metanorm som ligger bakom och kan förklara olika regler i rättssystemet och som kan påverka rättstillämpningen på olika sätt.
- Frågan om bevisbördans placering är svår. Se härtill diskussionen kring rättsfallen Tandläkarens olycka NJA 2014 s. 364, Terrys restaurang NJA 2017 s. 1094 och Den betalande sambon NJA 2019 s. 23 i Hardenberger, A., Bevisbördans placering i fordringsmål – en rättsfallsstudie, SvJT 2018 s. 360 ff., densamme, Bevisbördans placering i fordringsmål II – särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan, SvJT 2019 s. 705 ff. och Lindskog, S., Prövningsordningen vid återkrav av överlämnad egendom, SvJT 2020 s. 297 ff.
- Termen ”kreditmarknaden” används i detta arbete brett för att beskriva marknaden för lån och andra former av kredit till företag på den privata marknaden samt obligationer och andra skuldinstrument på kapitalmarknaden. I rättskällorna används ”lån” ofta för att beteckna ett saklån, och ”försträckning” för ett beteckna penninglån. I det här arbetet är saklån av mycket liten betydelse, medan krediter och penninglån är det centrala. Båda orden försträckning och lån kommer därför att användas i betydelsen penninglån (om inget annat sägs). Se Lindskog, Betalning s. 201 f., Gorton, Företagskrediter s. 105 (not 25), Torbjörn Ingvarsson, Fordringsrätt, Norstedts Juridik, 2 uppl. (2021) s. 14 samt från senare praxis NJA 2019 s. 23 (Den betalande sambon).
- HD uttalar i rättsfallet NJA 2019 s. 23 (Den betalande sambon) att det i
- NJA 2019 s. 23 29, 59Hovrättens för Västra Sverige mål T
- Jfr kritisk analys av Den betalande sambon NJA 2019 s. 23 i Lind, HD:s nej till obehörig vinst mellan sambor, JT 2019–20, s. 189.
- Eftersom HD kommit fram till samma slutsats och på i huvudsak samma skäl som undertecknad anfört, för vilka redogjorts ovan, är det inte så mycket att tillägga. Det kan dock konstateras att HD lagt vikten vid bostaden inte som socialt utan som ekonomiskt objekt. En ombildning av en hyresrätt till bostadsrätt utgör sålunda ett nytt förvärv av egendom som om det sker under samboförhållandet ska ingå i bodelning mellan samborna. Det bör vidare noteras att HD inte tog upp de argument som tingsrätten och hovrätten var inne på och som HD i NJA 2019 s. 23 anförde till stöd för att inte acceptera obehörig vinst mellan sambor, nämligen att en utgångspunkt för sambolagen varit att lagen endast ska innehålla bestämmelser om det som är oundgängligt att reglera, medan sambor i övrigt har möjlighet att själva ordna sina ekonomiska mellanhavanden genom bl.a. avtal, testamenten och försäkringar. I förevarande fall kunde en sambo i stället förlita sig på lagens skydd eftersom bostadsrätten tillhörde den ekonomi som byggts upp under samboförhållandet.
- Enligt Norlén och Ramberg uttalar HD i NJA 2019 s. 23 p. 20 att en rättsprincip är en övergripande metanorm ”som ligger bakom och kan förklara olika regler i rättssystemet och som kan påverka rättstillämpningen på olika sätt, t.ex. som en faktor av betydelse när regler ska tolkas”.
- Hänvisningar till nordisk rätt eller nordiskt material förekommer också i t.ex. NJA 2019 s. 23, NJA 2019 s. 807 och NJA 2020 s. 951.
- 379 NJA 1990 s. 24 NJA 1992 s. 130 NJA 1993 s. 764 NJA 1994 s. 194 NJA 1994 s. 712 III NJA 1996 s. 52 NJA 1996 s. 410 NJA 1997 s. 44 NJA 1997 s. 197 NJA 1999 s. 629 NJA 2002 s. 378 NJA 2002 s. 630 ”Restaurang Pelé” NJA 2007 s. 909 ”Jehanders grus” NJA 2009 s. 388 NJA 2009 s. 672 NJA 2012 s. 597 NJA 2012 s. 725 NJA 2013 s. 271 ”Skadorna på Läckebys arbeten” NJA 2013 s. 842 ”Kezban” NJA 2013 s. 1174 NJA 2014 s. 960 ”Det Andra Bolaget” NJA 2015 s. 3 NJA 2015 s. 862 ”Den uteblivna slutbesiktningen” NJA 2016 s. 237 ”Bostadsrättslokalen” NJA 2016 s. 1011 ”Gripenhus” NJA 2017 s. 9 ”Multitotal” NJA 2017 s. 113 ”Den övertagna överlåtelsebesiktningen” NJA 2017 s. 203 ”Kravmjölken” NJA 2017 s. 1195 ”Skogssällskapet” NJA 2018 s. 171 ”Leksaksaffären i Vimmerby” NJA 2018 s. 617 ”Smyckesköpet” NJA 2018 s. 653 ”De ingjutna rören” NJA 2018 s. 834 ”Vitesundantaget i ansvarsförsäkringen” NJA 2019 s. 23 ”Det betalande sambon” NJA 2019 s. 807 ”Badrummet” NJA 2020 s. 951 ”Badrummet i radhuset” NJA 2021 s. 943 ”Omsättningsmålet” NJA 2022 s. 3 ”Svartöns pris” 380 HD:s dom 2022-05-11 i mål nr T 3131-21 ”Skatterådgivarens ansvarsbegränsning”
Vigilansprincipen i förmögenhetsrätten2 hänvisningar
- Det finns fler exempel på att HD refererat till ”principer” i betydelsen oskrivna rättsregler. I NJA 2019 s. 587 (Korsviken) hänvisade HD omväxlande till ”associationsrättsliga principer” och ”föreningsrättsliga principer” och använde dem till stöd för att bedöma vad som gäller om klander i en samfällighetsförening vid kallelsefel. I entreprenadtvisten NJA 2018 s. 634 (De ingjutna rören) uttalade HD: ”Vid utrönandet av tillämplig dispositiv rätt får ledning sökas i allmänna obligationsrättsliga principer och vad som gäller för närliggande avtalstyper. Den köprättsliga regleringen är då av särskilt intresse. Det måste dock beaktas att det rör sig om två olika avtalstyper som i vissa frågor skiljer sig åt mer väsentligt. Det kan därför, beroende på vilken fråga som är aktuell, finnas anledning att särskilt beakta entreprenadavtalets speciella drag. I NJA 2019 s. 23 (Den betalande sambon) punkt 13 identifierade HD en ”allmän princip” för bevisbördan i ett visst fall: Den som i en rättegång kräver betalning på grund av påstådd försträckning har att styrka sitt påstående. HD hänvisade till andra snarlika fall, bl.a. NJA 2014 s. 36 (Tandläkarens olycka). Det förefaller som om HD utformat bevisbörderegler för olika situationer och kallat dessa regler för ”principer”.
- I NJA 2019 s. 23 (Den betalande sambon) punkt 20 gjorde HD skillnad mellan rättsprinciper och rättsregler. HD förklarade att en rättsprincip är ”övergripande” och att den kan ”ligga bakom” rättsregler och alltså förklara syftet med en eller flera rättsregler.
Prövningsordningen vid återkrav av överlämnad egendom2 hänvisningar
- Det rör sig framför allt om ”Tandläkarens olycka” NJA 2014 s. 364, ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094 och ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23. Själv deltog jag i ”Tandläkarens olycka” och ”Terrys restaurang” (skiljaktig).
- ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23 innebär i det aktuella hänseendet lite av en återställare. HD återgav således i p. 13 uttalandet i ”Tandläkarens olycka” (p. 6) — att bevisprincipen i ”Hakvin och Elvira” endast innebär att den som påstår en medelsöverföring har bevisbördan för det — utan att ta avstånd från detta. HD noterade också att i ”Tandläkarens olycka” hade betalaren i grunden en återkravsrätt. Men i fråga om överföringar inom ramen för ett samboförhållande slog HD fast att den betalande sambon har att visa att det inte rör sig om en gåva.
- HD fick senare tillfälle att utveckla sin syn på obehörig vinst i ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23. Ett sambopar bodde tillsammans på den fastighet som kvinnan ägde sedan tidigare. Vid flera tillfällen från hösten 2012 fram till sommaren 2013 betalade mannen fakturor ställda på kvinnan uppgående till sammanlagt 255 643 kr. Det var fråga om installationer på fastigheten bestående av bl.a. utbyggnad av hus, en braskamin, en bod och målningsarbeten. Mannen betalade även i oktober 2012, i samband med att kvinnan bytte bil, prisskillnaden på 40 000 kr mellan hennes inbytesbil och den nya bilen som kostade 70 000 kr. Samboförhållandet upphörde vid midsommar 2013. Mannen gjorde till en början gällande att det var fråga om försträckning. Detta lyckades han dock inte föra i bevis. Då gjorde han gällande att de ekonomiska tillskott han gjort ger en rätt till ersättning på den grunden att kvinnan gjort en obehörig vinst.
- Här ska slutligen uppmärksammas en serie rättsfall där bevisbördan kommit att få en del uppmärksamhet. Dessa rättsfall är ”Tandläkarens olycka” NJA 2014 s. 364, ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094 och ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23. (Se om diskussionen bl.a. Alexander Hardenberger, Bevisbördans placering i fordringsmål — en rättsfallsstudie, SvJT 2018 s. 360 ff. och densamme, Bevisbördans placering i fordringsmål II — särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan, SvJT 2019 s. 705 ff. samt Stefan Lindskog, Prövningsordningen vid återkrav av överlämnad egendom, SvJT 2020 s. 297 ff.)
- Slutligen har vi det tidigare berörda fallet ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23 rörande obehörig vinst (se avsnitt 1.5.3). Här hade en sambo betalat fakturor som avsett den andra sambons egendom som inte var samboegendom men som användes av samborna gemensamt. Den undantagsregel som för vissa fall följer av ”Tandläkarens olycka” NJA 2014 s. 364 ansågs emellertid stå i mindre god överensstämmelse med utgångspunkterna för sambors förmögenhetsförhållanden. Med hänsyn till den ekonomiska gemenskap som sambor lever i och som normalt innefattar ett mycket stort antal ekonomiska händelser, bör enligt HD bevisbördan för att fråga är om försträckning — i enlighet med huvudregeln — ligga på den som påstår sig ha en fordran, t.ex. med anledning av en investering i den andra sambons egendom. Den betalande sambon ålades alltså bevisbördan för sitt påstående att betalningen utgjorde ett penninglån.