- I det aktuella fallet hade det gått mer än sex månader efter det att beslutet om att hyresförhållandet upphört till dess hyresvärden ansökte om verkställighet. Vidare hade det tagit närmare fyra månader från beslutet om upphörande innan hyresvärden påpekade att de ansåg att hyresbetalningen togs emot som eventuellt skadestånd. Med hänsyn härtill och till hyresgästens fastställelsetalan kunde invändningen om nytt hyresförhållande inte lämnas utan avseende i verkställighetsärendet. 1.2.2.3 Re integra-regeln Rättsfallet NJA 2016 s. 1195 handlar om avtalsbundenhet vid en internetauktion. HD fick här anledning att pröva re integra-regeln (se 39 § andra stycket AvtL). Det faktiska omständigheterna var följande.
- Genom överföringen av pengar uppnåddes enligt HD de önskemål som änkan fick anses ha gett uttryck för, nämligen att skapa förutsättningar för en gemensam bostad för systrarna, undvika att förordnandet om efterarv kunde verkställas och skapa skydd mot oönskade påtryckningar från släktingar. Mot bakgrund av detta kunde det enligt HD inte anses visat att det var änkans beroende ställning som föranledde eller påverkade hennes beslut att godta att systern gjorde överföringen. Systern kunde därför inte anses ha begagnat sig av änkans beroende ställning för att skaffa sig en förmån. HD fortsatte med att konstatera att pengarna överfördes för att användas av systrarna gemensamt för bostadsändamål. Det var bl.a. med hänsyn till detta inte klarlagt att förmånen stod i ett uppenbart missförhållande till vederlaget. En minoritet kom fram till systern hade utnyttjat änkans oförstånd och behövde då inte pröva beroendeställningen. 1.8.2 Förklaringsmisstag I det på annat ställe redovisade NJA 2016 s. 1195 (se avsnitt 1.2.2) om internetauktionen diskuterades bl.a. den i 39 § AvtL upptagna re integra-regelns förhållande till de i 32 § första stycket införda reglerna om förklaringsmisstag. I det fallet framgick dock av omständigheterna att en accept inte hade lämnats. Det blev således inte aktuellt att tillämpa reglerna om förklaringsmisstag. 1.8.3 Oskäliga avtalsvillkor 1.8.3.1 Friskrivningsklausuler I NJA 2007 s. 962 uppkom fråga om jämkning av en friskrivningsklausul i ett avtal om s.k. överlåtelsebesiktning. Av utredningen framgick att två makar vid ett telefonsamtal uppdragit åt en besiktningsman att utföra en överlåtelsebesiktning av en fastighet som de avsåg att förvärva. Besiktningsmannen accepterade uppdraget. Besiktningsmannen översände omgående en skriftlig orderbekräftelse som påtecknades och returnerades av en av makarna samma dag. Besiktningen utfördes i närvaro av denne några dagar senare. Ytterligare ett par dagar därefter tillställdes makarna resultatet av det utförda uppdraget i form av ett besiktningsutlåtande i vilket den i målet aktuella bestämmelsen om ansvarsbegränsning ingick som en del.
- Enligt försäkringbolaget skulle skaderegleringen enligt brandförsäkringen ske så att ägaren själv skulle bekosta återställandet av byggnaderna. Först när den försäkrade egendomen återställts, skulle försäkringsersättning betalas senast en månad efter det att den försäkrade visat att så skett. HD fann att en skadereglering på det sätt som försäkringsavtalet föreskrev i praktiken medförde att ägaren saknade möjlighet att få rätt till ersättning från försäkringen vid en tillämpning av villkoret enligt dess lydelse. Den möjlighet som i den uppkomna situationen fanns var att med stöd av 36 § AvtL jämka försäkringsvillkoren som uppenbart oskäliga när det gäller sättet för utbetalning av försäkringsersättning. Frågan om jämkning hade dock inte prövats av hovrätten varför målet återförvisades dit för fortsatt handläggning. 1.8.3.2 Internetauktion I det i avsnitt 1.2.2.3 redovisade NJA 2016 s. 1195 kom HD fram till att en säljare var bunden till ett avtal genom att sluttiden för en internetauktion hade passerats. Frågan var då om avtalet skulle lämnas utan avseende enligt 36 § AvtL. HD var kort i sin motivering i denna del och anförde att den uppkomna oklarheten rörande sluttiden för auktionen hade orsakats av säljaren. Varken omständigheterna vid eller efter avtalets tillkomst såsom prisskillnaden mellan buden motiverade en tillämpning av 36 § AvtL. 1.8.3.3 Kollektivavtal Frågan om utrymmet för att med stöd av 36 § AvtL jämka villkor i kollektivavtal har ansetts vara mycket begränsat (se SOU 1974:83 s. 62, 113, 117 och 147, prop. 1975/76:81 s. 114, Tore Sigeman, 36 § AvtL och arbetsrätten, Festskrift till Jan Hellner, 1984, s. 587 ff.).
Rättsfall
NJA 2016 s. 1195
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2016 s. 1195
BibTeX
@misc{nja-2016-s-1195,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2016 s. 1195}},
year = {2016},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
5 hänvisningar i 2 artiklar · 5 stycken/fotnoter
Avtalsviten - effekter och rättsverkningar2 hänvisningar
- NJA 2016s.1195, •Facebook-auktionen•, p. 23.
- Högsta domstolen tar i NJA 2016 s. 1195, »Facebook-auktionen« upp kopplingen mellan gängse pris och marknadsvärdet. Fallet gällde hur prisskillnaden enligt 69 § köplagen skulle beräknas, det vill säga skillnaden mellan avtalat pris och gängse pris. Enligt domstolen var gängse pris i detta fall marknadsvärdet för motsvarande slags varor.