3 hänvisningar i 2 artiklar · 3 stycken/fotnoter
Elvira Landberg · SvJT 2025 s. 477–487 · 1 ställe
- Se exempelvis NJA 1980 s. 725. 1 2 Se NJA 2008 s. 890 och NJA 2009 s. 244; Se bland annat Svea hovrätts domar den 16 november 2011 i mål nr T 6836-10 och den 2 januari 2012 i mål nr T 6564-11; Se Ekelöf, P. O., Edelstam, H., Heuman, L., Rättegång IV, 7 uppl., Stockholm: Nordstedts Juridik, 2009, s. 131–133. 13 Se NJA 1976 s. 667. 14 Jfr RH 2013:16. 15 Se Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 27 augusti 2020 i mål nr FR 6541-20; Se Kronblad, C., Algoritmisk orättvisa — Göteborgs felkodade algoritm för skolplaceringar i Fjaestad, M., Vinge, S., AI & makten över besluten, Stockholm: Volante, 2024 s. 25–46. 1 6 Se Ekelöf, P. O., Edelstam, H., Heuman, L., Rättegång IV, 7 uppl., Stockholm: Nordstedts Juridik, 2009, s. 59. 17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens). 18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster). 19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG. 2 0 Bestämmelserna börjar dock tillämpas vid olika tidpunkter. 21 Se Europaparlamentets artikel EU:s AI-lag: första lagstiftningen om artificiell intelligens, https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/article/20230601STO93804/eu-sai-lag-forsta-lagstiftningen-om-artificiell-intelligens. 22 Se Europeiska kommissionens information om förordningen, https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/europe-fit-digital-age/digital-services-act_sv. 23 Se Europeiska kommissionens frågor och svar om förordningen, https://digitalstrategy.ec.europa.eu/sv/faqs/digital-services-act-questions-and-answers. 2 4 Se artikel 41 eIDAS. 2 5 Batiashvili v. Georgia, nr. 8284/07, dom meddelad den 10 oktober 2019. 26 Se fullständig lagtext på Legal Information Institutes hemsida, https:// www.law.cornell.edu/rules/fre/rule_901. 27 Se fullständig lagtext på Legal Information Institutes hemsida, https:// www.law.cornell.edu/rules/fre/rule_901. 28 Se fullständig lagtext på Legal Information Institutes hemsida, https:// www.law.cornell.edu/rules/fre/rule_702. 2 9 Se fullständig lagtext på Legal Information Institutes hemsida, https:// www.law.cornell.edu/rules/fre/rule_702. 30 Eng: Daubert Standard. 31 Eng: reliability. 32 Målet finns tillgängligt att läsa i sin helhet via följande länk, https:// supreme.justia.com/cases/federal/us/509/579/. 33 Se Legal Information Institutes hemsida, https://www.law.cornell.edu/wex/daubert_standard. 34 Målet finns tillgängligt att läsa i sin helhet via följande länk, https:// supreme.justia.com/cases/federal/us/522/136/. 35 Målet finns tillgängligt att läsa i sin helhet via följande länk, https:// supreme.justia.com/cases/federal/us/526/137/.fotnot 11 · s. 479
Mattias Derlén, Johan Lindholm · SvJT 2019 s. 751–772 · 2 ställen
- Se diskussionen ovan angående förhållandet mellan NJA 1976 s. 667 och NJA 2008 s. 890 samt NJA 2009 s. 244.fotnot 76 · s. 768
- I denna stora grupp av mål tycks den huvudsakliga gemensamma nämnaren vara att många av rättsfallen behandlar bevisfrågor. Så är exempelvis fallet med det tredje mest använda målet, NJA 1976 s. 667. I målet invände en part mot betalning av ett lån, med hänvisning till att han inte undertecknat kvittot. Tingsrätterna hänvisar till målet för att belägga att den som, vid en invändning om en förfalskad namnteckning, hävdar att namnteckningen är äkta har bevisbördan för detta, vilket innebär att det måste vara ”övervägande sannolikt” att så är fallet. Flera andra av de mest frekvent åberopade målen har kopplingar till NJA 1976 s. 667. Det gäller bland annat NJA 2008 s. 890 och NJA 2009 s. 244, vilka kan betecknas som undantag från den placering av bevisbördan som utvecklades i 1976 års mål. I båda målen placerades bevisbördan istället på den som påstått att namnteckningen var förfalskad. I NJA 2008 s. 890 gällde det namnteckning på ett delgivningskvitto och i NJA 2009 s. 244 på en anmälan om ägarbyte av motorfordon. Kopplingen mellan de tre målen framgår inte direkt, då HD själv inte hänvisar till 1976 års mål i de två senare, men tingsrätterna har i ett antal fall diskuterat dem tillsammans och behandlat dem som relaterade. Än tydligare är sambandet mellan NJA 1976 s. 667 och NJA 1992 s. 263. I det senare målet bekräftar HD bevisbördans placering enligt 1976 års mål, och hänvisar också direkt till detta mål, men väljer, inte minst av praktiska skäl, att tillämpa en annan lösning för påstådda förfalskningar av inköpsnoter vid bruk av kontokort. Även tingsrätterna kopplar samman dessa mål, och behandlar ibland explicit 1992 års mål som ytterligare ett undantag från huvudregeln i NJA 1976 s. 667.Vilka avgöranden blir prejudikat? · p. 8 · s. 767