Rättsfall

NJA 2005 s. 342

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2005 s. 342

BibTeX

@misc{nja-2005-s-342,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2005 s. 342}},
  year         = {2005},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

4 hänvisningar i 2 artiklar · 4 stycken/fotnoter

Prioritet och avtal - intercreditoravtal i svensk rätt, särskilt vid insolvens3 hänvisningar

Sara Göthlin · 2023, s. 1–338 · 3 ställen

uppl. (2020) s. 170. Ds 2019:31 (Konkursförfarandet) s. 389. När i det följande talas om att föra talan, innefattar det också möjligheten att intervenera eller delta i bevakning med stöd av 14 kap. RB respektive 9 kap. KonkL, se Ds 2019:31 (Konkursförfarandet) s. 261 och 268 f. Jfr NJA 2005 s. 342 (konkursborgenärs rätt att intervenera i återvinningsprocess som initierats av annan konkursborgenär). 1135 Se Keller s. 105 ff. (med hänvisningar) om det ”funktionella sambandet” mellan den materiella och den processuella dispositionsrätten. Där återfinns också en genomgång av läran om rätts- skyddsanspråk, som enligt äldre doktrin bland annat ansågs innebära att man inte kan avsäga sig rätten till domstolsprövning. Keller anmärker på s. 107 att parterna i modern processrätt tillerkänns större möjligheter att disponera över formerna för förverkligande av civilrättsliga anspråk än vad som ansågs möjligt enligt läran om rättsskyddsanspråk. Jfr hur de dispositiva reglerna för tillvägagångssättet vid realisation av handpant i 10 kap. 2 § HB (och vad parterna har avtalat) vid konkurs ”tas över” av 8 kap. KonkL. Se även Per Henrik Lindblom, Processhin- der, Norstedts (1974) (Lindblom) s. 19 och Maunsbach (2015) s. 100. Angående termerna pro- cessuell överenskommelse och avtal i processuella frågor, se Westberg, Konflikt och kontrakt s. 13. Westberg talar själv om ”processavtal”, s. 57 f. och 78 ff. Se även Lindskog, Actio pro socio s. 492. I praxis pekas i flera fall på kopplingen mellan att åstadkomma rättsverkningar för tredje man på processuell väg och att kunna åstadkomma sådana verkningar genom avtal. Se NJA 2010 s. 734 (Tupperware), HD:s domskäl p. 11, NJA 1993 s. 641, NJA 2003 s. 3 (Svenska kredit) och NJA 2013 s. 1017 (Sandås Transport), som gällde det förlikningsbara området i en fråga som rörde konkurrensförbud. Jfr angående frågan om konkursrättsliga regler som syftar till likabehandling av borgenärer kan få vika vid verkställighet av utländsk skiljedom, Nanette Arvesen, Avtalte ordninger som kan forfordele andre kreditorer og ordre public, i G iuditta Cordero- Moss (red.), Norsk ordre public som skranke for partsautonomi i internasjonale kon- trakter, Universitetsforlaget (2018). 1136 Rt. 2010 s. 1089.fotnot 1051 · s. 33
I rättsfallet NJA 2005 s. 342 ansågs sådan processgemenskap som avses i 14 kap.Processgemenskap · p. 66 · s. 57
139, 229NJA 2010 s. 617 197, 251 NJA 2003 s. 465 329NJA 2010 s. 629 60 NJA 2004 s. 345 280, 281NJA 2010 s. 725 251 NJA 2004 s. 561 326NJA 2010 s. 734 243, 325 NJA 2004 s. 777 238NJA 2011 s. 600 208 NJA 2005 s. 11 158NJA 2011 s. 739 297 NJA 2005 s. 142 218NJA 2011 s. 792 342 NJA 2005 s. 342 325, 349NJA 2012 s. 97 30, 285 NJA 2005 s. 425 28NJA 2012 s. 328 317 NJA 2005 s. 443 240NJA 2012 s. 391 125, 298 NJA 2005 s. 510 254NJA 2012 s. 419 160, 314 NJA 2005 s. 557 347NJA 2012 s. 441 157, 237, 287 NJA 2005 s. 608 219, 220NJA 2012 s. 697 221 NJA 2005 s. 792 281NJA 2012 s. 715 313 NJA 2005 s. 871 160NJA 2012 s. 1095 27, 127, 342 NJA 2006 s. 420 239, 333NJA 2013 s. 271 208 NJA 2006 s. 439 157, 176NJA 2013 s. 421 95, 283, 284 NJA 2006 s. 678 348NJA 2013 s. 491 218 NJA 2007 s. 86 199NJA 2013 s. 822 125, 290 NJA 2007 s. 280 158, 159NJA 2013 s. 1017 325 NJA 2007 s. 413 173, 174, 197NJA 2013 s. 1190 232 NJA 2007 s. 455 194NJA 2013 s. 1203 332 NJA 2007 s. 471 280NJA 2014 s. 537 56, 254, 255, 282 NJA 2007 s. 599 318NJA 2014 s. 669 333, 340, 341 NJA 2007 s. 652 174, 197NJA 2014 s. 760 220, 353 NJA 2007 s. 736 240, 251NJA 2014 s. 798 240 NJA 2008 s. 339 256NJA 2014 s. 877 51, 333, 353 NJA 2008 s. 392 26, 299NJA 2014 s. 960 208 NJA 2008 s. 684 58, 170, 172, NJA 2015 s. 346 349referat · p. 85 · s. 333

Funktionalismen och bättre rätt till fast egendom1 hänvisning

Claes Martinson · SvJT 2008 s. 669–687 · 1 ställe

Godtrosförvärvslagen innehåller till skillnad från JB inga särskilda regler för rättegång eller omtvistad egendom. Däremot stadgar RB 15:2 möjligheter för den som hävdar bättre rätt att skydda sitt anspråk genom kvarstad. RB 13:7 ger en A som hävdar bättre rätt den processuella fördelen att kunna kalla in en senare förvärvare att delta i processen. RB 14:9 och 11 st. 2 ger senare förvärvare motsvarande rätt att inträda. Vad som stadgas i RB 14:11 st. 2 om gällande mot intervenient p.g.a. ”rättsförhållandets natur”, skall inte användas för att ge en A företräde mot D, bara för att A genom domen får företräde framför C. I det funktionella förhållningssättets ”natur” ligger ju just att A kan ha bättre rätt till egendomen framför B och C, men ändå få sämre rätt mot D. Detta kan bero på att D har en självständig grund för sitt företräde i form av ett eget godtrosförvärv. Det kan emellertid också bero på att D lyckas styrka att C gjort ett godtrosförvärv, trots att C av något skäl själv förlorade mot A. — En dom har generellt sett inte rättskraft men viss praktisk bevisverkan mot tredje man, jfr Ekelöf, Per-Olof, Om interventionsgrunden, Almqvist & Wiksell 1937, s. 230–238. — Med ”rättsförhållandets natur” avses således andra situationer, som exempelvis talan om återvinning i konkurs som görs av en kon kursborgenär och där andra konkursborgenärer har intressen, jfr NJA 2005 s. 342.fotnot 29 · s. 685