1.13.4.7.1 Inledning Agentens möjlighet att företräda ett borgenärskollektiv vid exekutiva åtgärder mot en viss gäldenär, har hittills i detta avsnitt ramats in som en fråga om utrymmet för processuella avtal. Typiska intercreditoravtal eller obligationsvillkor läses också gärna som att de uttrycker just processuella rättigheter och avståenden.1206 344s. 52
2.En annan möjlig inramning handlar om nödvändig processgemenskap.s. 53
3.14 kap. 8 § 2 st. RB stadgar:s. 53
4.”Är saken sådan, att endast en dom kan givas för alla, som hava del i saken, skalls. 53
5.rättegångshandling, som en medpart företager, gälla till förmån för de övriga,s. 53
6.även om den strider mot deras handlingar.”s. 53
7.Regeln avser speciell processgemenskap och ger uttryck för ett undantag fråns. 53
8.vad som gäller vid ”ordinär” processgemenskap.1207s. 53
9.Nödvändig processgemenskap föreligger om två eller flera personer endasts. 53
10.gemensamt kan uppträda som parter angående viss sak. Denna nödvändigas. 53
11.gemenskap är inte detsamma som kumulation, eftersom det rör sig om endasts. 53
12.ett mål.1208 Kravet på gemensamt uppträdande i process utgör i sådana fall ens. 53
13.talerättsfråga. Det innebär att om en talan rörande saken väcks av eller emots. 53
14.endast en eller vissa av de personer, mellan vilka nödvändig processgemenskaps. 53
15.råder, ska talan avvisas ex officio på grund av processhinder.1209s. 53
16.Att det råder nödvändig processgemenskap kan också uttryckas som att ens. 53
17.sak är odelbar på så sätt att endast en dom kan ges för alla som har del i saken.1210s. 53
18.Karaktäristiskt för odelbara materiella rättsförhållanden är enligt Lehrberg, atts. 53
19.om två motstridiga domar meddelats till personer som har del i samma odel-s. 53
20.bara rättsförhållande, så kan inte båda domarna realiseras enligt sitt innehåll.1211s. 53
21.I doktrin har framförts att nödvändig processgemenskap alltid bör korre-s. 53
22.spondera med civilrättsliga regler, enligt vilka ”möjligheten att avtalsvis uppnås. 53
23.visst rättsläge förutsätter medverkan av flera än två personer”.1212 På motsva-s. 53
24.rande sätt kan inte vid nödvändig processgemenskap en part utan de övrigass. 53
25.medverkan ingå förlikning eller göra eftergifter.1213 Det omvända skulle docks. 53
26.inte vara fallet; alltså sådana civilrättsliga situationer motsvaras inte undantags-s. 53
27.löst (även om oftast) av nödvändig processgemenskap.1214s. 53
28.345s. 53
29.När det gäller kreditavtal och obligationer, liksom intercreditoravtal, består dessa av både delbara och odelbara materiella rättsförhållanden. 13.4.7.2 Delbara och odelbara rättsförhållanden i finansieringsavtal I syndikerade krediter som saknar inbördes rangordning mellan kreditgivarna, avses varje borgenär ha en bibehållen individuell rätt att agera mot gäldenären. Spegelbilden av detta är den för kreditgivarna viktiga principen att de bara ansvarar gentemot gäldenären för sina egna, inte övriga kreditgivares, åtaganden att lämna lån. Syndikerade låneavtal innehåller i regel skrivningar som de följande (där ”Finance Party” syftar på borgenärssidan):s. 54
30.”The rights of each Finance Party under or in connection with the Finances. 54
31.Documents are separate and independent rights and any debt arising under thes. 54
32.Finance Documents to a Finance Party from an Obligor shall be a separate ands. 54
33.independent debt.s. 54
34.A Finance Party may, except as otherwise stated in the Finance Documents, sepa-s. 54
35.rately enforce its rights under the Finance Documents.”1215 De olika långivarnas andel av respektive tranche (del av en lånefacilitet) följer av bokföringen hos en för ändamålet utsedd agent; man utfärdar inte i Sverige skuldebrev som bevis på respektive långivares andel. Om gäldenären skulle betala någon av kreditgivarna mer än dess pro rata-del av kapitalbelopp eller ränta, aktiveras en klausul om ”sharing”. Precis som i intercreditoravtalets turn over -klausul åligger det den som har tagit emot mer än sin andel från gäldenären att betala överskjutande belopp till agenten för en avtalsenlig distribution bland övriga.1216s. 54
36.De här skrivningarna illustrerar den paradox som präglar såväl kreditavtal med borgenärer som är pari passu som intercreditoravtalet och som försvårar den rättsliga bedömningen. Respektive borgenärs fordran ska tillhöra den borgenären fullt ut och oberoende av övriga. Samtidigt måste borgenärens ställning inskränkas genom att delar av det materiella rättsförhållandet bryts ut till förmån för prioritetsordningen och en mekanism för kollektivt beslutsfattande och verkställighet som borgenären inte ska kunna backa från.1217 346s. 54
37.I litteratur och praxis har ansetts att det in dubio föreligger ett andelsford-s. 55
38.ringsförhållande när flera borgenärer har rätt till en delbar prestation.1218 Dennas. 55
39.beskrivning passar också bäst på de rättsliga relationer som ett syndikerat låne-s. 55
40.avtal respektive en obligation ger upphov till.s. 55
41.Ur processrättsligt perspektiv tycks det inte finnas invändningar mot atts. 55
42.en gäldenär väcker talan mot en av kreditgivarna med anledning av exempelviss. 55
43.dennes bristande fullgörelse av ett lånelöfte.1219 En enskild borgenärs möjlighets. 55
44.att med stöd av kreditavtalet kunna väcka talan mot gäldenären omgärdas avs. 55
45.större osäkerhet. Givet att syndikerade lån kan innehålla en stor mängd borge-s. 55
46.närer som håller andelar av vad som utgör ”samma” lån vad avser lånevillkoren,s. 55
47.är det svårt att se hur två domar med olika innehåll skulle kunna meddelas tills. 55
48.två borgenärer som var och en stämde gäldenären på grundval av en andel is. 55
49.samma lån.s. 55
50.När det gäller obligationer, gör sig samma synpunkter gällande som i frågas. 55
51.om kreditgivare som har varsin andel av samma lån. Samtliga obligationer soms. 55
52.ges ut inom ramen för samma emission är fungibla och måste ha identiskas. 55
53.villkor.1220s. 55
54.347s. 55
55.En ordning där enskilda borgenärer kunde driva parallella processer skulle vara ineffektiv för alla inblandade.1221 Vid komplexa finansiella instrument, där exempelvis en beräkning av ränta är knuten till en formel som inte är perfekt beskriven i villkoren, kan man tänka sig att olika obligationsinnehavare har olika uppfattning om hur avtalen ska tolkas.1222 Om de olika parterna på kärandesidan framställer olika beräkningar, hur ska domstolen bedöma vems beteende som är det mest ”aktiva” enligt 14 kap. 8 § 2 st. RB?1223s. 56
56.Om vi sedan ser på intercreditoravtalet, ger detta uttryck för en rad distinkta rättsförhållanden utöver de andelsfordringsförhållanden som kan anses föreligga inom varje borgenärsklass. Frågan om huruvida det råder nödvändig processgemenskap mellan borgenärerna kommer alltså att bedömas olika beroende på om det rör sig om en och samma borgenärsklass i prioritetshänseende, olika borgenärsklasser, eller borgenärer som har andelar av samma lån. Dessutom, menar jag, kan bedömningen skilja sig åt beroende på om den talan som väcks gäller tolkningen av lånevillkor eller andra rättsföljder som måste vara samma för samtliga andelshavare, eller om den gäller relationen mellan en borgenär och gäldenären specifikt.s. 56
57.En situation där det råder ett odelbart materiellt rättsförhållande är samägande enligt lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt (samäganderättslagen). Här finns en intressant parallell till det regelverk som parterna på kreditmarknaden bygger genom avtal. Vid oenighet mellan delägare ska enligt 3 § samäganderättslagen en god man utses att förvalta godset.1224s. 56
58.Här kan också noteras att varje delägare av samägd egendom, under förutsättning att annat inte är avtalat mellan honom och övriga delägare, har möjlighet enligt 6 § samäganderättslagen att ansöka hos rätten om att egendomen för delägarnas räkning skall säljas på offentlig auktion. Det vill säga att avtalsfrihet råder när det gäller att inskränka delägares rätt att tvinga fram gemensam ”realisation”.s. 56
59.En direkt tillämpning av samäganderättslagen på sådana borgenärskollektiv som diskuteras här bör inte komma i fråga, eftersom respektive delägares andel av exempelvis ett lån, även om egendomsslaget som sådant skulle kvalificera, är fastslagen. Lagen är också till största delen dispositiv.1225 Däremot är de lös348s. 56
60.ningar som erbjuds i lagen ett stöd för att avtal med en agent för borgenärs-s. 57
61.kollektivet också bör vinna rättsordningens gillande. Det vill säga, det faktums. 57
62.att det går att luta sig mot förordnande av god man för att lösa upp problemets. 57
63.med odelbara rättsförhållanden i dispositiv rätt, är ett argument för att parters. 57
64.på finansmarknaden också ska kunna efterlikna denna lösning i sina standard-s. 57
65.avtal.1226s. 57
66.I rättsfallet NJA 2005 s. 342 ansågs sådan processgemenskap som avses i 14 kap.s. 57
67.8 § 2 st. RB uppkomma mellan en konkursborgenär som hade initierat återvin-s. 57
68.ningstalan och en annan som intervenerat i processen i ett senare skede. HDs. 57
69.uttalade där att återvinningsprocessen var sådan, att bara en dom kunde gess. 57
70.för alla som hade del i saken. I den situation som var för handen i NJA 2005s. 57
71.s. 342 rådde dock inte någon nödvändig processgemenskap mellan borgenärerna.s. 57
72.Rätten att väcka talan tillkommer de individuella konkursborgenärer som meds. 57
73.stöd av 4 kap. 19 § 2 st. KonkL vill initiera en återvinningsprocess.s. 57
74.I det här sammanhanget tål det också att tänkas på vad det betyder, som iblands. 57
75.sägs, att parter inte genom processuella medel ska kunna åstadkomma rätts-s. 57
76.verkningar för tredje man som inte hade kunnat åstadkommas genom avtal.1227s. 57
77.Ett lån som är fördelat på flera borgenärer ger upphov till ett odelbart rättsför-s. 57
78.hållande där en borgenär inte genom avtal med gäldenären kan åstadkomma ens. 57
79.förändring för kollektivet. Eftersom detta inte låter sig göras, bör borgenären is. 57
80.fråga inte heller kunna åstadkomma sådana verkningar via domstol.1228s. 57
81.Om vi vänder på frågan, är det möjligt att avtalade förfaranden om majori-s. 57
82.tetsbeslut bland borgenärer kan medföra undantag från reglerna om nödvändigs. 57
83.processgemenskap? Det vill säga, att även om det råder ett odelbart rättsförhål-s. 57
84.lande mellan borgenärer som har delar av samma lån, behöver inte alla med-s. 57
85.verka i en process så länge de aktiva borgenärerna gör så med stöd av majori-s. 57
86.tetsbeslut på fordringshavarmöte eller den relevanta majoritetens instruktions. 57
87.till agenten?1229s. 57
88.Att svaret på frågorna ovan inte är omedelbart tillgängliga är kanske etts. 57
89.uttryck dels för lagstiftningens eftersläpning, dels för den bristande överens-s. 57
90.stämmelse som trots allt råder mellan materiell och processuell rätt.s. 57
91.349s. 57
92.Sammanfattningsvis finns, inom ramen för avtal med flera borgenärer och gäldenär vid kreditgivning, materiella rättsförhållanden av både odelbar och delbar karaktär. En bedömning avseende nödvändig processgemenskap som processhinder kommer att skilja sig åt när det gäller å ena sidan intercreditoravtal, med flera olika borgenärsklasser som var och en har ingått distinkta avtal med gäldenären, och å andra sidan obligationsvillkor eller syndikerade lån där samtliga borgenärer ska behandlas lika.1230 Det finns också anledning att skilja på en talan som gäller rätt till betalning för den egna fordran, respektive avtalstolkning eller realisation avseende en gemensam pant, som måste utfalla på samma sätt för alla som har del i samma lån.s. 58
93.Reglerna om nödvändig processgemenskap kan därför inte tas till intäkt för någon allmängiltig lösning vad avser förutsättningarna för att en agent ska kunna vara exklusivt berättigad att agera rättsligt i förhållande till en viss gäldenär.s. 58
94.Den processrättsliga ingången visar emellertid att tillgång till effektiva rättsmedel och likabehandling av borgenärer i många fall förutsätter att agenten får föra talan och vara ensamt berättigad därtill.1231 Ingenting hindrar i denna situation en enskild borgenär från att i och för sig väcka talan mot en agent eller mot de andra borgenärerna på grund av exempelvis underlåtenhet att vidta åtgärder eller för att ha orsakat skada.s. 58
95.Här möter vi också det kanske viktigaste skälet till att frågan om agent för obligationsinnehavare snarast skulle behöva få lagstiftarens uppmärksamhet. Om enskilda obligationsinnehavare inte kan väcka talan mot gäldenären och agenten inte anses ha talerätt, återstår bara att försöka samla ihop samtliga obligationsinnehavare som käranden, som ställer ut fullmakter.1232 Behovet av förutsebarhet om agentens rättsliga ställning gäller med särskild emfas när det finns gemensamma säkerheter, som svårligen låter sig realiseras av borgenärerna en och en.s. 58