Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning - fridskränkningsbrotten som rättslig konstruktion29 hänvisningar
- Se t.ex. NJA 2004 s. 97 där HD intog ett brottsofferperspektiv vid bedömningen av begreppet närstående i bedömningen av om gärningarna skulle rubriceras som BrB 4:4a. Rättsfallet behandlas särskilt i avsnitt 6.3.3.
- Begreppet särskilt utsatt situation används, för att beskriva kontexten i BrB 4:4a, förutom i NJA 2004 s. 97 även i prop. 2012/13:108 Ett förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, s. 10, för att benämna den särskilda situation som den som blir utsatt för våld i nära relationer kan befinna sig i. NJA 2004 s. 97 behandlas i avsnitt 6.3.3. Begreppet ska inte sammanblandas med ”särskilt utsatt situation” i BrB 6:1 om våldtäkt (prop. 2012/13:111 En skärpt sexualbrottslagstiftning, s. 112)) där begreppet ”hjälplöst tillstånd”, sedan juli år 2013, har ersatts med begreppet ”särskilt utsatt situation”. Med särskilt utsatt situation avses i BrB 6:1 att gärningsmannen genomför ett samlag eller en sexuell handling jämförlig med samlag genom att utnyttja Grov_fridskränkning_inlaga_tryck-148x215.pdf 962016-08-15 11:06:09
- NJA 2004 s. 97 där HD prövade frågan om ett par som inte var sammanboende ändå kunde anses vara närstående i bestämmelsens mening. HD konstaterar att bestämmelsen inte innehåller en definition av närståendebegreppet och att begreppet (vid tiden för avgörandet) inte förekommer i brottsbalken i övrigt. Avgörandet, som var det första där frågan behandlades, har därför stor betydelse för bedömningen av begreppet närstående i rättstillämpningen, men också för förhållandet mellan de två brotten i BrB 4:4a, och behandlas särskilt i avsnitt 6.3.3.