EU & straffrätten - studier rörande den europeiska integrationens betydelse för den svenska straffrätten2 hänvisningar
- En än lösare form av normintegration uppstår när EG-rättsliga be stämmelser beaktas vid olika rättsliga bedömningar som domstolarna har att utföra enligt nationell straffrätt. Ett enkelt exempel är att domstolarna vid bedömande av huruvida en viss gärning är oaktsam eller ej kan ha att ta hänsyn till olika typer av EG-rättsliga föreskrifter. Man skulle sålunda kunna tänka sig att en överträdelse av en föreskrift av relevans för säker heten i arbetsmiljön eller rörande produktsäkerhet som återfinns i en EG-rättslig förordning skulle kunna beaktas som ett skäl för att anse att gärningen är oaktsam och att gärningsmannen därför skall dömas för vållande till kroppsskada.35 Det är också möjligt att dylika regler kan ha betydelse för huruvida en viss person befinner sig i garantställning och därför kan göras ansvarig för underlåtenhet.36 På motsvarande sätt kan EG-rätten tänkas bli av relevans för bl.a. bedömningen av huruvida ett visst intresse är ett sådant viktigt av rättsordningen skyddat intresse som avses i brottsbalkens bestämmelse om nöd (24 kap. 4 §). I sammanhang et kan hänvisas till NJA 2000 s. 302 där EG-rättsliga bestämmelser på detta sätt beaktades av ett skiljaktigt justitieråd.
- NJA 1978 s. 452 269 NJA 1985 s. 788 269 NJA 1988 s. 218 269 NJA 1992 s. 532 199 NJA 1994 s. 480 269 NJA 1995 s. 606 138 NJA 1997 s. 175 265 NJA 1999 s. 102 126 NJA 2000 s. 302 37 NJA 200 Is. 409 137