Rättsfall

NJA 1998 s. 184

Citera

NJA 1998 s. 184

BibTeX

@misc{nja-1998-s-184,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1998 s. 184}},
  year         = {1998},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

17 hänvisningar i 5 artiklar · 17 stycken/fotnoter

Barn- och föräldrarätt7 hänvisningar

Åke Saldeen · 2013, s. 1–378 · 7 ställen

Efter DNA-teknikens införande uppnås i realiteten ofta mycket höga fader skapsindex. Se t.ex. det nedan i denna bok behandlade rättsfallet NJA 1998 s. 184 där faderskapsindex för den instämde mannen uppgick till 255 000 motsvarande en faderskapssannolikhet å 99,999 procent.fotnot 100 · s. 79
JR Hastad, som var skiljaktig i fråga om motiveringen, anförde bl.a. följande: ”Vad [käranden] anfört om att faderskapsbekräftelserna är ogiltiga, därför att samlag inte förekommit förtjänar inte avseende. Samlagsrekvisitet i kap. 5 § FB fanns vid den i målet aktuella tiden som ett presumerande faktum för att underlätta faststäl landet av biologiskt faderskap. Om det är styrkt att sperma överförts genom insemi nation bör bestämmelserna kunna tillämpas analogiskt. Dessutom har den grund läggande regeln alltid funnits i bakgrunden, nämligen att faderskap skall fastställas om det på vilket sätt som helst (men i praktiken genom DNA-analys) är styrkt att, mannen är far till barnet (se NJA 1998 s. 184 och 1999 s. 598 samt t.ex. Saldeen, Barn- och föräldrarätt, 5 uppl. 2005, s. 55 ff och Singer i JT 1995-96 s. 1060ff. särskilt s. 1068 ff.).” loo SFS 2005:434, prop. 2004/05:137 och 2004/05:LU25.fotnot 150 · s. 106
de nedan redovisade rättsfallen särskilt NJA 1998 s. 184) och genomfaderskapspresumtion hävts · p. 140 · s. 76

Om arvinges rätt att föra talan om ogiltighet av faderskapsbekräftelse1 hänvisning

Olle Höglund · SvJT 2006 s. 911–917 · 1 ställe

Numera är bevisläget ett helt annat. Sedan HD hade att pröva frågan i 1988 års fall, har snart sagt en revolution inträtt i fråga om faderskapsbestämningar genom införandet av DNA-tekniken. Sedan år 1994 utförs sålunda blodundersökningar i faderskapsärenden regelmässigt med sådan teknik (se Rättsmedicinalverkets yttrande i fallet NJA 1998 s. 184). Därigenom är det möjligt att utesluta praktiskt taget alla män som felaktigt utpekats som biologisk far till ett barn. Säkerheten är så stor att det kan sägas att man med tillämpning av DNA-tekniken kan positivt fastställa att en utpekad man är far till barnet. Tekniken har också tillmätts sådan betydelse att den fått sätta spår i själva faderskapsregeln i FB 1:5. Genom lagändring år 2005 infördes sålunda som en första punkt i paragrafen, att rätten skall förklara en man vara far, om det genom en genetisk undersökning är utrett att han är barnets far.Nytt bevisläge · p. 1 · s. 916

Den genetiska utvecklingens familjerättsliga implikationer2 hänvisningar

Eva Ryrstedt · SvJT 2003 s. 554–576 · 2 ställen

Muslimsk familjerätt - i svenskt perspektiv2 hänvisningar

Johanna Schiratzki · 2001, s. 12–155 · 2 ställen

Föräldraskap i rättslig belysning5 hänvisningar

Anna Singer · 2000, s. 3–2084 · 5 ställen