Citat i kontext

Fad e rs kapsf rågo r

1.Enligt svensk rätt Är vid ett barns födelse dess mor gift skall hennes man anses som barnets far. Detsamma gäller om modern är änka och barnet föd­ des inom sådan tid efter mannens död att det kan vara avlat innan han gått bort. Undantag från denna huvudregel görs om det är utrett att modern har haft samlag med en annan man under den tid barnet kan vara avlat eller om barnet är avlat under en period då makarna levde åtskilda och det är troligt att de inte haft samlag och man med hänsyn till samtliga omständigheter kan vara säker på att mannen i äktenskapet inte är barnets far. Mannen i äkten­ skapet kan också godta en annan mans erkännande av faderska­ pet varefter han inte längre räknas som barnets far (föräldrabalken 1:1-2).s. 77

2.Majoriteten av de barn som föds i Sverige har emellertid en ogift mor. I de flesta fall är föräldrarna ogifta sambos. Faderska­ pet skall då fastställas genom bekräftelse hos socialnämnd eller dom (föräldrabalken 1:3 FB). Avgörande för fastställelse är att mannen är biologisk far till barnet (t.ex. NJA 1998 s. 184). Enligt iransk rätt Begreppet ”utomäktenskaplig” delas i den muslimska rätten upp i två underavdelningar, dels de fall där mannen och kvinnan trodde att de ingått ett korrekt äktenskap, dels de fall när de inte hade anledning att tro att äktenskap förelåg. De bärande rekvisiten för att ett muslimskt äktenskap skall anses korrekt ingånget är som vi sett det muntliga anbudet och accepten, däremot är vittnen och vigselförrättare inte alltid nödvändiga. Det innebär att ett par, under förutsättning av att kvinnan inte är gift med någon annan, själva kan ge sin relation en viss legitimitet genom att ingå ett tids­ begränsat äktenskap.s. 77

3.Koranen och den muslimska doktrinen är tystlåtna vad gäller faderskap till barn födda utom äktenskap något som rimligen hänger samman med att kvinnor som har haft utomäktenskapliga samlag skall inspärras ”tills döden tager dem hädan eller Gud bereder dem någon annan utväg” (Koranen 4:19). Man kan för­ moda att inte särskilt många helt utomäktenskapliga barn ser dagens ljus. Däremot finns det utrymme för diskussion runt barn som avlats inom så kallade oriktiga äktenskap och barn som för­ nekas av sina presumtiva fäder. Barn födda inom äktenskap En gift kvinnas man förutsätts vara far till hennes barn om makarna har haft samlag mellan sex och tio månader före barnets födelse. Likaledes förutsätts en frånskild inte omgift kvinnas barn vara barn till den före detta maken om de haft samlag mellan sex och tio månader före barnets födelse (civillagen artiklar 1158— 1159).s. 78

4.Har kvinnan gift om sig förmodas fadern vara den man hon var gift med sex till tio månader före förlossningen. Reglerna om kvinnans väntetid efter ett äktenskap syftar till att fastställa om kvinnan är gravid och begränsa frågetecknen runt faderskapet. Skulle det trots allt råda osäkerhet om faderskapet skall den andre maken présumeras vara far om inget direkt talar emot detta (civil­ lagen artikel 1160).s. 78

5.Har maken uttryckligen eller indirekt erkänt barnet kan han inte senare förneka det (civillagen artikel 1161). Barn fodda utom äktenskap Ett barn som är tillkommet i ett ogiltigt äktenskap skall, enligt den traditionella tolkningen av shi’itisk sharia, räknas som barn till mannen under förutsättning att denne var i god tro rörande relationens legitimitet. ”God tro” i detta sammanhang betyder att mannen trodde att han ingått ett korrekt permanent eller tidsbe­ gränsat äktenskap med kvinnan i fråga. Kvinnans inställning sak­ nar betydelse (Hilli, s. 93). Var mannen inte i god tro om relatio­ nens legitimitet, utan insåg att han inte var gift med kvinnan som han hade samlag med, betraktas ingen av föräldrarna som legi­ tima föräldrar. Enligt de sunnitiska rättsskolorna krävs det vid sidan av mannens goda tro också att någon form av objektiva rekvisit föreligger för att mannen skall ha anledning att tro att han ingått eller inte ingått äktenskap (Hilli, s. xix). Att det biologiska moderskapet inte medför att någon form av juridiska band mellan mor och barn uppstår är ett av de särdrag som skiljer den shi’itiska rättsskolan från de andra muslimska rättsskolorna. Enligt dessa betraktas en kvinna som fysiskt föder ett barn som dess mor.s. 78

6.Gällande iransk rätt avviker något från den traditionella shi’itiska tolkningen genom att stadga att ett barn som föds efter ”samlag av misstag tillhör” den av föräldrarna som i god tro miss­ tog sig på den andres identitet. Misstog sig bägge räknas barnet som deras gemensamma (civillagen artikel 1165).s. 79

7.Har ett äktenskap upphävts på grund av äktenskapshinder räk­ nas barnets relation till den av föräldrarna som var i god tro som legitim. Var bägge föräldrarna i god tro erkänns relation mellan dem bägge som legitim (civillagen artikel 1166).s. 79

8.Föräldrarna till ett barn som är avlat i zina ”synd”, dvs. utan att det görs gällande att äktenskap förelåg, betraktas inte som legala föräldrar. Barnet blir med andra ord rättsligt föräldralöst (civillagen artikel 1167).s. 79

9.Inte heller i Europa har principen ”mater semper certa est” (vem modern är, är alltid säkert) alltid varit gällande. Så sent som år 1979 var frågan uppe i Europadomstolen i ”Marckx Case”. Fallet gällde en ogift moders rättigheter enligt belgisk rätt. På samma sätt som enligt shi’itisk rätt så saknade ogifta belgiska mödrar juridiska band till sina biologiska barn och tvangs adop­ tera dessa för att ett legalt moderskap, jämförbart med en gift mors, skulle uppkomma (Marckx Case, Judgement 13th June, 1979. Publ. ECHR, Series A, Vol. 31).s. 79

10.Enligt Förenta Nationernas kommitté för barnets rättigheter strider de iranska rättsreglerna rörande utomäktenskapliga barns ställning mot Barnkonventionen artikel 2 genom vilken stater som tillträtt konventionen förbinder sig att inte diskriminera barn på grund av deras ursprung. Barn förnekade genom ed Lian (edgång) innebär i detta sammanhang att en man anklagar sin hustru för att ha fött ett barn till vilket han inte är far. Kan han inte bevisa att anklagelsen är berättigad är anklagelsen straffbar. Han kan dock avvärja straffansvaret genom att fyra gånger svära vid Guds namn på att hans anklagelse är riktig. Straffansvaret övergår då på den anklagade kvinnan. Hon kan i sin tur avvärja straffet och rentvå sig genom att på motsvarande sätt svära vid Guds namn på att mannen är en lögnare och att hon själv är oskyldig. Hon avvärjer därmed risken för bestraffning för otukt, men konsekvenserna av anklagelserna kvarstår, vilket i det här fallet innebär att mannen har avsagt sig faderskapet och att hus­ trun förskjuts permanent.s. 80

11.En förutsättning är att barnet fötts under sådana förhållanden att mannen i äktenskapet (eller det före detta äktenskapet) nor­ malt skulle ha ansetts som far till det. Att mannen förnekar ett barn, men inte ifrågasätter att han har varit gift med dess mor, påverkar inte det legala moderskapet (Hilli, s. 157).s. 80