Muntlighetsprincipen - en rättsvetenskaplig studie av processuella handläggningsformer i svensk rätt2 hänvisningar
- som skäl för denna vägran.455 I NJA 1991 s. 407 och NJA 1991 s. 595
- 128 respektive klagande.456 I sammanhanget kan nämnas att taxeringsla gen (1990:324) 4:10 stadgar att en begäran om omprövning skall vara egenhändigt undertecknad. Med hänvisning till NJA 1991 s. 595 har regeringsrådet Peter Kindlund gjort gällande att det ”knappast [torde] föreligga förutsättningar för att utfärda ett föreläggande om underteck nande” i fall då det inte råder ”någon som helst tvekan om att en icke egenhändigt undertecknad begäran om omprövning kommer från den skattskyldige eller dennes ombud”.457 4S5y8npunkten är i sig sund, men med hänsyn till de berörda plenimålen från RegR kan det ifrågasättas om den skulle vinna allmänt gehör vid en förvaltningsprocessuell prövning. Att några egentliga skäl att kräva egenhändigt undertecknande inte anfördes i FPL-motiven far ses mot bakgrund av dels den koppling till då existerande RB-krav som gjordes, dels att det praktiska behovet av att frångå en sådan metod för verifiering (se vidare 5.2) var litet i beak tande av dåvarande teknikanvändning. I motiven till FPL anfördes bl.a. att kravet på egenhändigt undertecknande enligt 52:3 3 st. RB även gäll de överklagande till KR genom hänvisning i 22 § kammarrättsstadgan (1959:545).458 Som redan berördes ovan avskaffades emellertid kravet på egenhändigt undertecknande av överklaganden enligt RB 1994. Det är svårt att se några bärande skäl för den därmed uppkomna skillnaden i detta avseende mellan RB och FPL.459 Risken att någon obehörig skulle ”okynnesöverklaga” förvaltningsdomstolsbeslut torde inte vara större än risken att så sker avseende de allmänna domstolarnas beslut.460 Skiljer sig sedan behovet av enkelhet i förfarandet åt skulle det möjligen vara genom att detta är större i förvaltningsprocessen, där parterna i vidare utsträck ning förväntas klara sig utan ombud (se strax nedan).