Arbetsdomstolen i internationellt perspektiv1 hänvisning
Rättsfall
AD 1998 nr 66
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
AD 1998 nr 66
BibTeX
@misc{ad-1998-66,
author = {{Arbetsdomstolen}},
title = {{AD 1998 nr 66}},
year = {1998},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
9 hänvisningar i 3 artiklar · 9 stycken/fotnoter
- Karlskogamålet, AD 1996 nr 79 och Mjölbymålet, AD 1997 nr 68. I Bammorskemålet II, AD 1998 nr 66, har EG-domstolen svarat på arbets 294 domstolens fråga om omfattningen av begreppet lön.1236 Detta mål be handlas endast i samband med just denna rättsfråga då arbetsdomstolen ännu inte avgjort målet.
- morskemålet II, AD 1998 nr 66, och skall avgöras i en mellandom. Ar
- 346 lönestrukturen måste ses i ett vidare sammanhang. Arbetsdomstolen till erkände yrkesgruppen läkare en särställning bland grupperna i lönestruk turen: ”Enligt arbetsdomstolens mening kan man inte bortse från läkar nas invändningar mot beskrivningarna av barnmorskearbetet och även av det skälet framstår det som tveksamt om beskrivningarna kan läggas till grund för värdering av arbetet.”1455 Läkarna framstår här som part i målet och deras ”invändningar” är av särskild vikt. Den fråga som arbets domstolen glömmer att ställa är om inte läkarna som yrkesgrupp kan ha något eget intresse i målet. I en avhandling, ”Barnmorskan och läkaren”, beskrivs relationen mellan barnmorskan och läkaren i ett historiskt per spektiv som en spegelbild av rådande genusordning.1456 Konflikten mel lan de två professionerna är således utforskad och känd. Vid läsning av domen uppkommer också frågan vad det var som egent ligen skulle prövas i målet? Sammanfattningsvis vill jag hävda att arbets domstolens uppgift var att bedöma om barnmorskan Kia Wetterbergs arbete var likvärdigt med de båda klinikingenjörernas - det vill säga - förelåg det en så kallad presumtion om lönediskriminering. Vad domsto len gör genom sin domskrivning och sitt domslut är att gardera sig för alla eventuella effekter som skulle kunnat uppstå om barnmorskans arbe te befanns likvärdigt med klinikingenjöremas. Dessa garderingar tas sedan till grund för att ställa kravet om ”säkra slutsatser” och därmed un derkänna den av JämO initierade utredningens bevisvärde. Genom detta förfarande kan arbetsdomstolen undvika att ta ställning i sakfrågan. Om en barnmorskas arbete är likvärdigt jämfört med en klinikingenjörs är fortfarande en öppen fråga. Denna fråga kommer kanske att prövas i det nu pågående Bammorskemålet II, AD 1998 nr 66. Jag har tidigare klassificerat Bammorskemålet som ett svårt fall. För att lösa svåra fall kan den juridiska argumentationen byggas upp kring kon sekvenserna av en systemförändring. De konsekvensorienterade grunder som jag funnit i domskälen är exempelvis hänvisningen till hierarkin inom sjukvården, till lönestrukturen och till förhandlings- och avtalssystemet. Arbetsvärderingen måste kunna medge ”säkra slutsatser”. Om det inte med säkerhet kan fastställas att artskilda arbeten är likvärdiga kan konsekvensen bli att förhandlings- och avtalssystemet hotas. Domstolen försöker här argumentera normrationeilt då arbetsgivarens rättssäkerhet påstås vara i fara. I det här fallet rationaliserar domstolen och anför mycket tveksamma motiv för sina ställningstaganden.1457 Samtidigt klär
- AD 1998 nr 66.
- JämO (C-236/98) punkt 59-64 (AD 1998 nr 66). Hofmann (C-184/83). 895
- AD 1972 nr 5 39 AD 1981 nr 169184-186 AD 1981 nr 171184, 186, 361 AD 1982 nr 17219, 222, 284 AD 1982 nr 102185 AD 1982 nr 139184, 274, 361, 390 f. AD 1983 nr 50186 AD 1983 nr 104185, 279 AD 1984 nr 6 1183, 219 AD 1984 nr 12186 AD 1984 nr 22186 AD 1984 nr 79325 AD 1984 nr 120217 AD 1984 nr 140165, 202, 276 AD 1985 nr 134140, 167, 194, 198,318 AD 1986 nr 84186 AD 1986 nr 103184, 330 AD 1987 nr 1 186 AD 1987 nr 3 219, 286 AD 1987 nr 35 163,183,185 AD 1987 nr 51 274 AD 1987 nr 67 186 AD 1987 nr 83 274 AD 1987 nr 98 219, 222, 253-254, 256 AD 1987 nr 132 140, 167, 194, 198, 319 AD 1988 nr 50 186 AD 1989 nr 122 330, 361 AD 1990 nr 34 361,420 AD 1991 nr 62 165, 192, 202, 274, 276 AD 1991 nr 65 254 AD 1991 nr 111 252 AD 1993 nr 30 254, 257 AD 1995 nr 74 254 AD 1995 nr 158 135, 165, 206, 211, 274, 279 AD 1996 nr 10 254 AD 1996 nr 41 165, 206, 208, 276 AD 1996 nr 55 254 460 AD 1996 nr 79 113,165,207,211 AD 1997 nr 16 184,186 AD 1997 nr 68 135, 165, 202, 276 AD 1998 nr 66 199,215 AD 1999 nr 51 140 AD 1999 nr 103 135, 146 AD 2001 nr 13 207-209, 211, 276, 279, 283, 416 AD 2001 nr 51 279