Rättsfall

AD 1997 nr 69

Rättskälldiskussion

Citera

AD 1997 nr 69

BibTeX

@misc{ad-1997-69,
  author       = {{Arbetsdomstolen}},
  title        = {{AD 1997 nr 69}},
  year         = {1997},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

5 hänvisningar i 4 artiklar · 5 stycken/fotnoter

Arbetsgivarbegreppet och arbetsrättsligt ansvar i komplexa arbetsorganisationer - en studie av anställningsskydd, diskriminering och arbetsmiljö2 hänvisningar

Niklas Selberg · 2017, s. 130–2343 · 2 ställen

Om departementspromemorior1 hänvisning

Bertil Bengtsson · SvJT 2010 s. 105–119 · 1 ställe

AD 1995 nr 54 (promemorian omtalad i förbigående), AD 1996 nr 21, AD 1997 nr 69, AD 2003 nr 26, AD 2003 nr 46, AD 2003 nr 53, AD 2004 nr 111, AD 2005 nr 49.fotnot 44 · s. 116

Kollektivavtalsrätten - en rättsvetenskaplig berättelse1 hänvisning

Mikael Hansson · 2010, s. 1–360 · 1 ställe

Reglerna i 6 b § LAS och 28 § MBL utgör ett civilrättligt undantag i det att de inne bär ett tvingat gäldenärsbyte (låt vara att det genom förvärvet av en verksamhet finns en frivillig disposition i grunden). Se Adlercreutz och Mulder, Svensk arbetsrätt s. 100, Partsbyte på gäldenärssidan är som huvudregel inte tillåtet, medan huvudregeln på borgenärssidan är att partsbyte är tillåtet, se till exempel Mellqvist och Persson, Fordran & Skuld s. 53 och s. 65. Rodhe, Obligationsrätt s. 608 ff. och 717 ff. Se också Kristiansen, Den kollektive arbejdsret s. 194. Se vidare 8.4. De svenska reglerna har sin EG-rättsliga motsvarighet i rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter. Också i ett EG-rättsligt perspektiv är det tvingade partsbytet ett undantag, och direktivet (Art. 3.1) kan inte medföra att tredje man som inte är part i övergången får sina rättigheter åsidosatta (i vart fall inte i form av en skyldighet att acceptera en auto matisk övergång av ett hyresavtal), se mål C-313/07 Kirtruna SL, Elisa Vigano mot Red Elite de Electrodomésticos SA m.fl. Att 28 § MBL funnits i svensk rätt sedan långt före Sveriges inträde i EG innebär inte att EU-rätten är irrelevant för dess tillämpning. Arbetsdomstolen sammanfattade i AD 1997 nr 69 domstolens skyldighet enligt EG-rätten att tolka nationella bestämmel ser EG-konforme. ”Av EG-domstolens praxis framgår att nationell domstol är skyldig att tolka den nationella rätten i ljuset av EG-direktiv på det område som tvisten handlar om, och detta gäller både när den nationella lagstiftningen har antagits före direktivet och när lagstiftningen är antagen efter detta (se exempelvis mål 14/83 Sabine von Colson o.a. ./. Land Nordrhein-Westfalen [1984] ECR 1891 och mål C-106/89 Marleasing SA ./. La Comercial ... [1990] ECR 1-4135). Denna skyldighet for de nationella domstolarna att tolka den nationella rätten EU-konformt är inte inskränkt till tvister mellan å ena sidan enskild och å andra sidan staten e.d. utan gäller även t.ex. ett fall där talan förs mot en enskild arbetsgivare (se t.ex. mål C 177/88 E. J. P. Dekker ./. Stichting Vormingscentrum ... [1990] ECR 1-3941).”fotnot 561 · s. 40

Fusionsdirektivet - svensk beskattning i EG-rättslig belysning1 hänvisning

Kristina Ståhl · 2005, s. 1998–2018 · 1 ställe

151 Högsta Domstolen NJA 2003 s. 82 71,113 Arbetsdomstolen AD 1997 nr 69 89 Skatterättsnämnden1 Förhandsbesked den 10 november 1999. RSV:s rättsfallsprotokollSverige · p. 27 · s. 2001