Rättsfall
AD 1995 nr 157
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
AD 1995 nr 157
BibTeX
@misc{ad-1995-157,
author = {{Arbetsdomstolen}},
title = {{AD 1995 nr 157}},
year = {1995},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
6 hänvisningar i 3 artiklar · 6 stycken/fotnoter
Flexibel arbetskraft och rättens flexibilitet3 hänvisningar
- Källström, K., Malmberg, J., Anställningsförhållandet, s. 152–153. Se även AD 1984 nr 128, AD 1995 nr 157, AD 1996 nr 92 och AD 1996 nr 113.
- AD 1947 nr 13, AD 1958 nr 23, AD 1966 nr 25, AD 1984 nr 128, AD 1995 nr 157, AD 1996 nr 12 och AD 1998 nr 109.
- AD 1984 nr 128, AD 1995 nr 157, AD 1996 nr 12 och AD 1998 nr 109. Se även prop. 1973:129 s. 266 och prop. 1975/76:105 Bilaga 1, s. 490.
Kollektivavtalsrätten - en rättsvetenskaplig berättelse2 hänvisningar
- De uppräknade situationerna har det gemensamt att Arbetsdomsto len har svarat nekande på frågan om arbetsmarknadsparterna genom kollektivavtalet disponerat över arbetstagarens enskilda rätt. Det mest frekvent återkommande ämnet över vilken kollektivavtalsparterna inte utan arbetstagarens bemyndigande kan disponera över är arbetstagares pensionsrättigheter. 116 Arbetsdomstolen utvecklade rättsläget i AD 1995 nr 157:
- förd justering av pensionsbestämmelserna.”1117 326 Pensionsrättigheter uppfattas som ”uppskjuten lön”, det vill säga den rätt som avses är direkt hänförlig till anställningsavtalet. I principen antyds också ett ytterligare skydd för arbetstagaren, i det att den framförallt skall skydda en arbetstagare mot att pensionen (”den uppskjutna lönen”) påverkas i negativ rikting. I domen (AD 1995 nr 157) sägs i och för sig inget om vad som skall gälla om pensionen skall påverkas i positiv rikt ning, först då ställs relationen mellan den individuella arbetsrätten (som primärt skyddar arbetstagaren) och kollektivavtalsrätten (som primärt skyddar kollektivavtalsrelationen) på sin spets. Däremot sägs uttryck ligen att inte endast en teknisk justering skall kräva bemyndigande av den enskilde arbetstagaren enligt principen om arbetstagarens enskilda rätt. I den delen garanteras arbetsmarknadsparterna ett visst handlings utrymme, då det är justeringar som genomförs endast av huvudsakli gen tekniska skäl som kräver bemyndigande. Om betoningen läggs på huvudsakligen snarare än på endast kan kollektivavtalsparterna tydligen till och med låta andra skäl än tekniska påverka justeringarna, så länge de tekniska är de huvudsakliga. Trots att principen uppenbarligen betraktas som en generell princip uppvisar tillämpningen ett tydligt mönster. I senare praxis, i princip sedan medbestämmandelagens införande, är pensionsrättigheterna rent av det enda ämnet som har varit föremål för begränsningar med uttryck lig hänvisning till arbetstagarens enskilda rätt.1118 Gränserna mellan kol lektivavtalsparternas inflytande och arbetstagarnas rättigheter från andra källor verkar alltså, utom såvitt avser just pensioner, avgöras enligt andra argumentationsmönster.