1.En fråga som uppkommer i samband med informationsansvaret är i vilken utsträckning kontraktsregler eller avtalsvillkor kan förhindra att den skadelidande A har en möjlighet att göra gällande ett deliktsanspråk mot avtalspartens medkontrahent C. I rättsfallet NJA 2001 s. 878 (Fastigheten Pastorn), ansågs en 384s. 53
2.fastighetsvärderare inte bli ansvarig gentemot en kreditgivare för felaktigheters. 54
3.i ett värderingsintyg, då det lämnade intyget var ”avsett att ligga till grund förs. 54
4.tvist”. Kreditgivaren ansågs mot bakgrund av uppdragsbeskrivningen inte has. 54
5.fog att fästa tillit till den information som lämnades i värderingsintyget, ochs. 54
6.kunde därmed inte kräva ersättning för skada som uppkommit när värderings-s. 54
7.intyget visade sig vara felaktigt. Beskrivningen av uppdraget kan uppfattass. 54
8.som en precisering av uppdragets omfattning, vilket även hade en ansvarsbe-s. 54
9.gränsande effekt.1620 Det kan i sammanhanget noteras att nämnda rättsfall intes. 54
10.tog sikte på att den skadelidandes avtalspart B hade delegerat sitt kontrakts-s. 54
11.ansvar till en medkontrahent C. Det utställda värderingsintyget hade legat tills. 54
12.grund för den skadelidandes kreditgivning till en låntagare med fastighetens. 54
13.som säkerhet. När låntagaren inte kunde betala, och en försäljning av fastig-s. 54
14.heten inte täckte låntagarens skuld, krävde kreditgivaren istället ersättning avs. 54
15.fastighetsvärderaren. Värderingsintyget hade inte heller utställts direkt till dens. 54
16.skadelidandes avtalspart, utan till ett bolag i samma koncern. Beträffande till-s. 54
17.litsansvarets gränser kan man dock anta att fallet är av betydelse även för andras. 54
18.typer av kontraktskedjor.s. 54
19.Preciseringen av uppdragets syfte bidrog alltså till att begränsa ansvaret förs. 54
20.användningen av informationen, och den tillit som ansågs befogad avseendes. 54
21.andra syften som den skadelidande kan ha haft. Uppdragsbeskrivningen kans. 54
22.alltså betraktas som ett rättsfaktum som har avtalsrelevans, men som också ärs. 54
23.relevant inom ramen för den interna deliktuella avgränsningen av ansvaret.s. 54
24.Om uppdragsbeskrivningen betraktas som en avtalad friskrivning följer dets. 54
25.av avtalssubjektivitetsläran att denna inte gäller gentemot skadelidanden.1621 Is. 54
26.den utsträckning professionsansvaret baseras på ett tillitsansvar, visar emeller-s. 54
27.tid rättsfallet att uppdragets utformning kan påverka i vilken utsträckning dens. 54
28.skadelidande kan fästa tillit vid information som lämnas från uppdragstagaren.s. 54
29.I dessa fall kan alltså friskrivningen uppfattas som en anmodan till mottagarens. 54
30.av informationen (informationsanvändaren) att vara försiktig och inte förlitas. 54
31.sig på den givna informationen, utan istället göra egna undersökningar ellers. 54
32.acceptera ett visst risktagande.1622 I vart fall för svensk rätts del kan man kanskes. 54
33.tillägga att det framför allt innebär att uppdragsbeskrivningen har ersättnings-s. 54
34.hämmande effekt (och verkar som en deliktuell avgränsning av ansvaret).1623s. 54
35.385 Motsvarande ersättningshämmande effekter avseende den tillit som informationen kan ge upphov till är svåra att konstruera genom ansvarsbegränsande avtalsvillkor.s. 54
36.Även beträffande i det konkreta fallet förekommande uppdragspreciseringars ansvarsbegränsande effekter märks här en tendens till enhetlighet avseende uppdragstagarens ansvar gentemot sin avtalspart och utomstående. I rättsfallet NJA 2001 s. 878 (Fastigheten Pastorn) lyftes emellertid enhetligheten inte fram som ett särskilt argument, utan kan enbart betraktas som en effekt av att avtalsbeskrivningen anses utgöra ett ersättningshindrande argument även beträffande uppdragstagares deliktsansvar.s. 55
37.Avtalet som ersättningshindrande argument inom ramen för den interna avgränsningen av deliktsansvaret bidrar till en bibehållen uppdelning av ansvarsformerna, med konsekvensen att det då inte föreligger alternativa anspråksvägar. I jämförelse med diskussionen om den s.k. spärregeln i 2:2 SkL och huvudregeln om att tredjemansskador inte ersätts förefaller emellertid denna avgränsning vara mer inriktad på en konkret bedömning i den aktuella skadesituationen än mer trubbiga huvudregler om icke-ersättning.1624 Samtidigt medför bibehållandet av ansvarsområdenas uppdelning i praktiken att omständigheter som är relevanta för kontraktsansvarets avgränsning, genom en bindande friskrivning även får betydelse för deliktsansvaret. Även om hanteringssättet sker internt deliktsrättsligt innebär det också att argument hämtade från avtalsförhållandet tillmäts betydelse i denna bedömning.s. 55
Marknadsföringsansvar: MFL:s räckvidd
1.En särskild fråga med anknytning till informationsansvaret är i vilken utsträckning det lagstadgade marknadsföringsansvaret i MFL kan göras gällande som ett alternativ till ett kontraktsanspråk. I 10 § MFL finns ett förbud mot vilseledande marknadsföring. Begreppet marknadsföring definieras brett och omfattar produkter i vid mening.1625 Skyddet mot vilseledande marknadsföring riktar sig såväl till konsumenter som till andra näringsidkare. I 37 § MFL regleras skadeståndsskyldigheten vid bl.a. vilseledande marknadsföring. Marknadsföraren har ett culpaansvar, men en omvänd bevisbörda gäller, dvs. näringsidkare som använder ett visst påstående i sin marknadsföring ska kunna styrka påståendets riktighet.1626 Ansvaret åvilar den som lämnar uppgiften vid marknadsföring, dvs. uppgiftslämnaren eller ”marknadsföraren”. 386s. 55
2.Skadeståndsbestämmelsen i MFL är i rättssystematiskt hänseende delikts-s. 56
3.rättslig.1627 Eftersom relationen mellan skadelidande och skadevållare ocksås. 56
4.är utomkontraktuell kan man dra slutsatsen att MFL blir tillämplig även oms. 56
5.marknadsföringen ligger till grund för mottagarens beslut att ingå avtal meds. 56
6.marknadsförarens uppdragsgivare. I dessa situationer kan det därmed upp-s. 56
7.komma ett parallellt ansvar, genom att den som lämnar uppgifterna i strid meds. 56
8.MFL blir skadeståndsskyldig enligt 37 § MFL samtidigt som den skadelidandess. 56
9.avtalspart, t.ex. en säljare, tillräknas marknadsföringsgivarens agerande inoms. 56
10.ramen för avtalsförhållandet.1628 Vilseledande marknadsföring kan t.ex. med-s. 56
11.föra ett felansvar för säljaren.s. 56
12.En anledning till att den skadelidande skulle välja att göra gällande MFL ärs. 56
13.den omvända bevisbördan. Det kan uppfattas som ett strängare krav på skade-s. 56
14.vållaren i jämförelse med deliktsansvaret i övrigt. Att det föreligger ett presum-s. 56
15.tionsansvar för skadevållaren behöver emellertid inte i sig utgöra ett bärkraf-s. 56
16.tigt argument mot att anspråksvägarna ska vara alternativa.1629s. 56
17.En jämförelse kan härvid göras med bestämmelsen i 33 § KtjL om tredjes. 56
18.mans ansvar mot konsument för vilseledande uppgifter. Bestämmelsen regle-s. 56
19.rar skadeståndsskyldighet för tredje man vid vilseledande uppgifter som är avs. 56
20.betydelse för bedömningen av tjänstens beskaffenhet eller ändamålsenlighet.s. 56
21.Om tjänsten på grund av den vilseledande uppgiften är felaktig ska tredje mans. 56
22.ersätta konsumenten den skada som denne tillfogas. Bestämmelsen i 33 § KtjLs. 56
23.ansluter till utformningen av MFL och innebär att konsumenten har ett skydds. 56
24.mot vilseledande marknadsföring även i den utomkontraktuella relationen.1630s. 56
25.I dessa situationer medför överträdelser av MFL, vilka sker av en medhjälpares. 56
26.till avtalsparten, även ett kontraktsansvar för avtalsparten. Det innebär atts. 56
27.såväl avtalsparten som marknadsföraren ansvarar för den vilseledande mark-s. 56
28.nadsföringen, dvs. det föreligger parallella ansvarsregler. Anspråksvägarna ärs. 56
29.alternativa.1631s. 56
30.387s. 56
31.I kommersiella förhållanden föreligger inte något ansvar för avtalspartens medkontrahent motsvarande det som föreskrivs i 33 § KtjL. Avsaknaden av reglering i detta avseende, dvs. som tydligt innebär parallella ansvarsregler, ska emellertid inte uppfattas som att ett anspråk enligt MLF är uteslutet när marknadsföringen ger upphov till ett felansvar för avtalsparten.s. 57
32.Frågan om tillämpligheten av skadeståndsreglerna i MFL kan emellertid i en konkret skadesituation avgöras genom en avgränsning av vilka skador som är ersättningsgilla enligt lagen. Bestämmelsen i MFL avser typiskt sett att skydda näringsidkare från s.k. konkurrensskador.1632 Möjligen kan man därför argumentera för att om skadan utgörs av att den skadelidandes förväntade vinst av ett visst avtal har uteblivit, ska den inte anses ersättningsgill. Skador på grund av vilseledande marknadsföring i samband med t.ex. investeringsrådgivning skulle därmed anses falla utanför lagens tillämpningsområde. Även om MFL alltså inte utesluts enbart på grund av att vilseledande information ger upphov till ett kontraktsansvar medför avgränsningen av det ersättningsgilla området, dvs. vilka skador som ersätts, att ansvaret varierar beroende på om kravet riktas mot avtalsparten eller marknadsföraren. I dessa situationer kan därmed den aktuella skadan spela roll för om ersättning kan utgå enligt MFL.s. 57
Instruktionsfel och produktskador
1.Vilseledande information kan som nämnts i föregående avsnitt medföra att det föreligger ett avtalsbrott, vilket föranleder ett kontraktsansvar för avtalsparten. Därtill kan felaktig information ge upphov till skador av olika karaktär. En särskild variant av informationsansvar avser s.k. instruktionsfel, vilket kan ge upphov till produktskador.1633 Även detta baseras alltså på ett ansvar för felaktig eller vilseledande information, dvs. ett informationsansvar, och avgränsas möjligen på samma sätt som ett tillitsansvar.1634s. 57
2.Det kan dock diskuteras om ett sådant ansvar enbart föreligger i situationer då skada uppkommer på annat än avtalsföremålet, dvs. relevansen av att den felaktiga informationen ger upphov till en viss skadetyp.1635 En närliggande fråga är också hur ansvaret är utformat avseende s.k. informationsprodukter, 388s. 57
3.t.ex. programvara.1636 Om den lämnade informationen i exempelvis program-s. 58
4.vara betraktas som en produkt i sig skulle produktansvaret avgränsas utifrån atts. 58
5.det är själva informationen som är avtalsföremålet. Det skulle innebära att fel-s. 58
6.aktigheter i informationen betraktades som kontraktsrättsliga fel och inte pro-s. 58
7.duktskador.1637 Vanligtvis betraktas emellertid den information som lämnas is. 58
8.samband med t.ex. ett köp inte som helt fristående från själva föremålet, dvs.s. 58
9.instruktionen om produktens användning betraktas inte som en självständigs. 58
10.produkt.s. 58
11.Att instruktionsfel som medför produktskador ersätts på samma sätt soms. 58
12.information som medför att avtalsprestationen anses felaktig kan betrak-s. 58
13.tas som en konsekvens av en enhetlig syn på den vilseledande och felaktigas. 58
14.informationen som ansvarsgrundande. Det ger vid handen att skadegörandes. 58
15.informationsgivning – oavsett skadans art – utgör en parallell ansvarsgrunds. 58
16.till avtalspartens eventuella kontraktsansvar och att anspråksvägarna är alter-s. 58
17.nativa.s. 58
Utförandeansvar
Skador i samband med utförande av materiella tjänster
1.Med utförandeansvar avses här skador som uppkommer i samband med utfö-s. 58
2.rande av materiella tjänster. I stor utsträckning är utförandeansvaret i kontrakts-s. 58
3.kedjor, såvitt avser den utomkontraktuella relationen, i svensk rätt beroendes. 58
4.av vilken skadetyp som uppkommer i samband med utförarens avtalsuppfyl-s. 58
5.lelse.1638 Genom skadetypsindelningens betydelse för deliktsansvarets ansvars-s. 58
6.förutsättningar har emellertid i svensk rätt diskussionen om ansvaret för t.ex.s. 58
7.underentreprenörer eller tillverkare framför allt inriktats på sakskador, vilkas. 58
8.enligt 2:1 SkL ersätts genom culparegeln. Om man bortser från denna skillnads. 58
9.i skadetypernas hantering kan vissa intressanta jämförelser göras med hante-s. 58
10.ringen i andra rättsordningar.s. 58
11.I norsk rätt har utvecklingen i rättspraxis genom de s.k. Bori-domarna getts. 58
12.upphov till omfattande diskussioner i doktrinen om i vilken utsträcknings. 58
13.deliktsansvaret kan användas som alternativ till kontraktsansvar.1639 I rättsfal-s. 58
14.len var fråga om ersättning för skador bestående i reparationskostnader ellers. 58
15.389 prisavdrag, varvid den skadelidandens rätt till ersättning av sin avtalspart inte uteslöt ett deliktsansvar för avtalspartens medkontrahent. Beträffande ansvarsförutsättningarna klargörs i dessa fall att ansvarsbedömningen ska baseras på en mer allsidig bedömning, där hänsyn ska tas till ”tapssituasjonen, karakteren av pliktbruddet og de interesser som beskyttes og håndhevingssynspunktet”.1640 Hänsyn kan också tas till om felet varit hävningsgrundande i relation till skadevållarens avtalspart.1641 Det medför en i viss grad kontraktsmässigt influerad bedömning av om ansvar ska föreligga, varvid hänsyn tas till avtalsförhållandet mellan skadelidanden och dennes avtalspart.1642 Även om anspråksvägarna alltså är alternativa i dessa fall så innebär det att hänsyn tas till avtalsrelationerna inom ramen för ansvarsbedömningen. På det sättet skapas en enhetlighet i ansvarsbedömningen även här. I dessa situationer tar enhetligheten sikte på skadelidandens perspektiv, eftersom hänsyn tas till avtalsförhållandena på skadelidandesidan. Om den skadegörande handlingen även utgör ett avtalsbrott i den aktuella skadesituationen men t.ex. inte anses hävningsgrundande i skadelidandens relation till sin avtalspart, så kan det beaktas som ett ersättningshindrande argument även för en utomstående skadevållare.1643 Någon motsvarighet till den mer allsidiga ansvarsbedömningen i norsk rätt förekommer inte i svensk rätt, men det kan diskuteras som det inte finns visst utrymme för att ta hänsyn till avtalade handlingsnormer inom ramen för culpabedömningen. Denna fråga ska behandlas i nästa avsnitt.s. 58
Avtalade handlingsnormers inverkan på culpabedömningen
1.En fråga är om avtal kan ha påverkan på den deliktuella culpabedömningen. I NJA 1997 s. 44 uttalade HD – i ett obiter dictum – att bestämmelserna i ett standardavtal mellan en entreprenör och en underentreprenör (i det ”bakre” avtalsledet) kunde användas för att fastställa den professionella aktsamhetsstandarden för entreprenören gentemot beställaren, dvs. huruvida vissa entreprenadarbeten utförts på ett fackmässigt sätt i det ”främre” avtalsledet. Det innebar att samma avtalade föreskrifter (i det aktuella fallet Hus AMA 72) ansågs kunna ha betydelse även utanför sitt direkta tillämpningsområde. Uttalandet framstår som förvånande mot bakgrund av avtalssubjektivitetsläran, och särskilt mot bakgrund av att rättsfallet i övrigt ger uttryck för att avtalade föreskrifter i ett avtalsled inte binder parterna i ett annat avtalsled.1644 Trots att avtalade handlingsnormer inte kan göras gällande av utomstående tredje man, 390s. 59
2.så kan alltså aktsamhetsbedömningen ske mot bakgrund av samma normer is. 60
3.ett annat avtalsförhållande. Eftersom frågan inte ställdes på sin spets i rättsfal-s. 60
4.let är det osäkert vilken betydelse sådana avtalade aktsamhetsnormer kan ansess. 60
5.ha beträffande deliktsansvaret. Därtill är det osäkert hur man ska bedöma t.ex.s. 60
6.en underentreprenörs ansvar gentemot en beställare och om hänsyn härvid kans. 60
7.tas till innehållet i något avtal i kontraktskedjan vid bedömningen av om entre-s. 60
8.prenören agerat vårdslöst.s. 60
9.En fråga är alltså hur aktsamhetsstandarden för en professionsutövare, t.ex.s. 60
10.en VVS-entreprenör, kan fastställas och om hänsyn kan tas till avtalade normer.s. 60
11.Vid ett deliktsansvar för sakskador är utgångspunkten en allmän culpabedöm-s. 60
12.ning enligt 2:1 SkL. Beträffande vissa typer av professionsansvar gäller emeller-s. 60
13.tid som ovan nämnts att det ofta föreligger en aktsamhetsstandard som uppfat-s. 60
14.tas som specifik för den aktuella yrkeskategorin dvs. som gäller över hela linjens. 60
15.beträffande skadestånd såväl i som utanför avtalsförhållanden.1645 Bristandes. 60
16.fackmässighet ligger också nära kravet på att inte agera i strid mot god sed, dvs.s. 60
17.vad som är allmänt gällande handlingsnormer inom en specifik bransch. Dessas. 60
18.branschspecifika handlingsnormer – som ofta uttrycks i form av allmännas. 60
19.bestämmelser eller föreskrifter i standardavtal – utgör ett sätt att se till atts. 60
20.arbetets kvalitet ökar och att risken för skador minskar.s. 60
21.I det danska rättsfallet U 1983.139 H (Sprickorna i husgrunden) ansågs ens. 60
22.husköpare ha rätt att kräva såväl prisavdrag av sin säljare som skadestånd av ens. 60
23.byggherre och en entreprenör på grund av sprickor i husgrunden som beroddes. 60
24.på undermåligt anläggningsarbete. Højesteret uttalade entreprenören vid arbe-s. 60
25.tets utförande hade begått ”håndvaerksmessige fejl”. För dessa fel skulle bådas. 60
26.byggherren och entreprenören ansvara. Byggherren hade uppfört byggnaden is. 60
27.syfte att denna skulle säljas vidare och entreprenören var den som utfört självas. 60
28.anläggningsarbetet i samband med grundläggningen. Skadeståndsbeloppets. 60
29.motsvarade det belopp som säljaren ålades att betala i prisavdrag.1646 I domens. 60
30.görs inga närmare överväganden kring ansvarsbedömningen mot bakgrund avs. 60
31.vad som skulle betraktas som ett kontraktsmässigt fel.s. 60
32.Här gäller det att skilja mellan vilka åligganden, rent konkret, som specialist-s. 60
33.ansvaret fordrar och vilka personer sådana eventuella ytterligare förpliktelsers. 60
34.avser att skydda. Frågan är alltså vem som är ersättningsberättigad. Att specia-s. 60
35.listansvaret är utformat utifrån en enhetlig culpabedömning – dvs. det är intes. 60
36.olika culpabedömningar beroende på om uppdragsgivare eller utomståendes. 60
37.391 skadas – medför inte att samtliga utomstående har rätt till skadestånd om professionsutövaren agerar i strid mot fackmässiga krav.s. 60
38.De generella kraven på den som åtar sig att utföra ett arbete som kräver någon form av specialistkunskaper för att inte orsaka skador måste kunna betraktas som något som gäller till skydd för samtliga (utomstående inkluderade) som kan drabbas av skadan. Om t.ex. en icke fackmässigt utförd konstruktion medför en risk för att en byggnad kollapsar bör man därför kunna argumentera för att ansvaret inte ska avgränsas till att gälla enbart gentemot direkta avtalsparter. Att culpastandarden, dvs. fackmässigheten, har bestämts utifrån vad som överenskommits mellan privata aktörer – som i och för sig råkar vara några andra än skadelidande och skadevållare, t.ex. företrädare för professionsutövaren i en branschorganisation – får inte medföra bristande skydd för de som handlingsnormerna (t.ex. i form av standardavtal) bidrar till att skydda.s. 61
Skadetypens relevans: rena förmögenhetsskador
1.I engelsk rätt förekommer en skillnad i ansvaret enligt tort of negligence för rena förmögenhetsskador orsakade av den som utför en materiell tjänst, t.ex. en entreprenör, och den som utför en immateriell tjänst, t.ex. rådgivande konsulter, arkitekter och besiktningsmän.1647 Det är osäkert vilka som är de närmare skälen till denna olikhet avseende ansvaret för vårdslösa utförare respektive rådgivare.1648 Ersättning för ren förmögenhetsskada kan baseras på assumption of responsibility och omfattar tjänster mer generellt (”services”) och inte enbart felaktig information (”misstatements”).1649 Beträffande skador på grund av fel vid utförande av arbete på fysisk egendom, t.ex. entreprenad, eller produkter anses assumption of responsibility inte föreligga, vilket framgår av bl.a. rättsfallet Simaan General v Pilkington (1988).1650s. 61
2.En huvudentreprenör anställdes av en shejk för att uppföra en byggnad. Huvud-s. 61
3.entreprenören (Simaan) uppdrog åt sin underentreprenör att beställa en visss. 61
4.mängd glas från en glastillverkare. Glaset hade felaktig färg och huvudentrepre-s. 61
5.nören riktade krav enligt tort mot leverantören för den skada som uppkommits. 61
6.genom att glaset behövde bytas ut. I domen uttalades att anspråk på ersättnings. 61
7.denna skada gentemot leverantören enbart hade kunnat göras gällande om dets. 61
8.förelegat ett nära förhållande (special relationship) mellan skadelidanden och ska-s. 61
9.devållaren samt att kontraktsstrukturen genom ett sådant anspråk inte därmeds. 61
10.skulle kringgås. Lord Bingham uttalande härvid följande: ”I do not, however, sees. 61
11.any basis on which the defendants [the nominated suppliers] could be said tos. 61
12.have assumed a direct responsibility for the quality of the goods to the plain-s. 61
13.tiffs [the building owners]; such a responsibility is, I think, inconsistent with thes. 61
14.structure of the contract the parties have chosen to make.” 392s. 61
15.Om den aktuella skadan beror på en avvikelse avseende avtalad kvalitet avtalads. 62
16.kvalitet uppkommer inte något ansvar enligt assumption of responsibility gent-s. 62
17.emot skadelidanden. Istället respekteras den kontraktuella strukturen, vilkets. 62
18.därmed innebär att den skadelidande har att hålla sig till enbart sin avtalspart.s. 62
19.Även i Henderson v Merrett – där House of Lords kom fram till att den principi-s. 62
20.ella utgångspunkten är att anspråksvägarna är alternativa – behandlades dennas. 62
21.situation. I det avgörandet nedtonas den praktiska betydelsen av den fastställdas. 62
22.principen i Henderson v Merrett, genom att Lord Goff anför att den uppkomnas. 62
23.situationen fick anses vara ytterst ovanlig. Han uttalade:s. 62
24.”I wish however to add that I strongly suspect that the situation which arises ins. 62
25.the present case is most unusual; and that in many cases in which a contractuals. 62
26.chain comparable to that in the present case is constructed it may well prove tos. 62
27.be inconsistent with an assumption of responsibility which has the effect of, sos. 62
28.to speak, short circuiting the contractual structure so put in place by the parties.s. 62
29.It cannot therefore be inferred from the present case that other sub-agents wills. 62
30.be held directly liable to the agent’s principal in tort. [...]s. 62
31.[…] if the sub-contracted work or materials do not in the result conform to thes. 62
32.required standard, it will not ordinarily be open to the building owner to sues. 62
33.the sub-contractor or supplier direct under the Hedley Byrne principle, claimings. 62
34.damages from him on the basis that he has been negligent in relation to the per-s. 62
35.formance of his functions. For there is generally no assumption of responsibilitys. 62
36.by the sub-contractor or supplier direct to the building owner, the parties havings. 62
37.so structured their relationship that it is inconsistent with any such assumptions. 62
38.of responsibility.”s. 62
39.Om effekten av ett ansvar enligt tort skulle vara att den kontraktuella struktu-s. 62
40.ren ”kortsluts” utgör det alltså ett argument till stöd för en intern avgränsnings. 62
41.av ett ansvar baserat på assumption of responsibility, vilket medför att det i lik-s. 62
42.nande situationer alltså inte uppkommer ett parallellt ansvar.s. 62
43.I engelsk rätt har diskuterats om anspråk enligt tort of negligence kan baserass. 62
44.på Defective Premises Act (1972). Enligt lagen har den som uppför ett bostads-s. 62
45.hus (”dwelling”) en skyldighet att se till att arbetet utförs på ett fackmässigts. 62
46.sätt. Denna skyldighet gäller gentemot såväl avtalsparter, senare hyresgästers. 62
47.och ägare som andra personer vilka har ett lagligt intresse (”legal or in equity”)s. 62
48.i byggnaden. Personer som utför nybyggnation har en skyldighet att se till atts. 62
49.bostadshus uppförs i enlighet med en viss standard, vilket primärt tar sikte pås. 62
50.att utfört arbete ska ha en viss kvalitet, inte enbart i säkerhetshänseende, ochs. 62
51.avser om den allmänna uppfattningen om syftet med produkten som produce-s. 62
52.rats (dvs. duglighet för boende).1651s. 62
53.Denna lagstiftning skulle kunna fungera som ett ramverk avseende ansvarets. 62
54.för kvalitetsdefekter även om andra än avtalsparter.1652 En fördel med lagstift-s. 62
55.ningen är att lagen ålägger specifika kategorier av entreprenörer ansvar intes. 62
56.393 bara mot deras avtalsparter utan mot en klart definierad kategori av människor utanför avtalet (köpare och hyresgäster). Vidare etableras standarder avseende kvalitet och omsorg vilka tar i beaktande sannolika förväntningar av de personer som påverkas, men även ”appeals for a normative view to be taken by the courts as to the proper standard to be attained”.1653 Det är emellertid osäkert om lagen medger ersättning för rena förmögenhetsskador på grund av sådana fel, t.ex. minskning av fastighetens marknadsvärde.s. 62
57.I svensk rätt kan deliktsansvaret för ren förmögenhetsskada baseras bl.a. på ett s.k. tillitsansvar, vilket avser ansvaret för felaktig information, t.ex. i samband med rådgivning. Ett ansvar för felaktig information kan även uppkomma vid s.k. instruktionsfel eller utebliven information kring användningen av en produkt, vilket leder till en produktskada.1654 Om emellertid det felaktiga utförandet av en tjänst inte medför en sakskada finns det i allmänhet inte något ersättningsfrämjande argument förutom tillitsansvaret som kan grunda ett deliktsanspråk.s. 63
58.Någon motsvarighet till Junior Books förekommer inte i svensk rätt, dvs. ett fel vid utförande av tjänsten som medför ökade kostnader betraktas inte som ersättningsgrundande för någon annan än avtalsparten. Därmed skulle resultatet motsvara engelsk rätt i detta avseende, dvs. parallella ansvarsregler skulle förekomma vid rådgivningsansvar, men inte vid utförandeansvar. Det skulle t.ex. innebära att om en besiktningsman ger felaktig information om skicket på en byggnad, så skulle eventuella felaktigheter kunna vara skadeståndsgrundande gentemot förvärvare av byggnaden. Om däremot en entreprenör, som har uppfört byggnaden, vårdslöst har orsakat felet kan ett ansvar för rena förmögenhetsskador, t.ex. minskat fastighetsvärde, svårligen konstrueras.1655s. 63
59.I det norska rättsfallet Rt 2015 s. 276 (Bori) ansågs en kontrollansvarigs offentligrättsliga förpliktelser medföra ett deliktsansvar och därmed även alternativa anspråksvägar. Som ett alternativt sätt att konstruera ett deliktsansvar gäller alltså att de offentligrättsliga handlingsföreskrifterna kan sanktioneras med civilrättsligt skadestånd. Ansvaret baserades alltså inte på den skadelidandes förväntningar om en korrekt prestation, vilket hade förankrats i uppdragets karaktär, utan argumentationen om ansvar följde att kontrollplikten utgjorde en allmän skyldighet som syftade till att skydda även det ekonomiska intresset hos en förvärvare av fastigheten. Inom ramen för ansvarsbedömningen sker dock en bred intresseavvägning, där avtalsanknytningen kan ha betydelse för att bedöma felets allvarlighet.1656 394s. 63
60.En jämförelse kan härvid göras med enhetlighetsargumentet i ansvarsbe-s. 64
61.dömningen avseende förmedlare. I sådana fall avser enhetligheten att flera ska-s. 64
62.delidandes anspråk ska vara likartat reglerade, dvs. enhetligt ansvar för sammas. 64
63.skadevållare gentemot flera skadelidande. I dessa fall, när det handlar om skill-s. 64
64.naden mellan rådgivningsansvar (information) och utföraransvar (t.ex. entre-s. 64
65.prenad) som leder till rena förmögenhetsskador föreligger det istället en skill-s. 64
66.nad avseende ansvaret i olika skadesituationer.s. 64
67.I rådgivningssituationen agerar skadelidanden själv utifrån den informations. 64
68.som erhålls från skadevållaren, medan det vid utförandet av en tjänst är ska-s. 64
69.devållaren som agerar. Om t.ex. en konsult ger felaktiga konstruktionsberäk-s. 64
70.ningar avseende en byggnad som ska uppföras kan informationen ge upphovs. 64
71.till ett tillitsansansvar gentemot den skadelidande som fäst befogad tillit tills. 64
72.beräkningarna. Om konsulten emellertid själv skulle använda samma informa-s. 64
73.tion i samband med utförandet av byggnationen skulle eventuella förmögen-s. 64
74.hetsskador inte medföra ett deliktsansvar. Dessa olikheter tar som sagt siktes. 64
75.på den interna avgränsningen av deliktsansvaret avseende rena förmögenhets-s. 64
76.skador, men medför också att förekomsten av parallella ansvarsregler varierars. 64
77.beroende på skadesituationen.s. 64
Ansvarsnivåns betydelse
Inledning
1.Eftersom avtalspartens kontraktsansvar ofta bygger på ett mer strängt ansvars. 64
2.än culpaansvar ligger det i den skadelidandes intresse att strategiskt utnyttjas. 64
3.möjligheten att kräva sin avtalspart i första hand. Eftersom det förhåller sig sås. 64
4.kan man anta att den skadelidandes val av anspråksväg i praktiken fungerar soms. 64
5.ett sätt att hantera parallella ansvarsregler. Om deliktsansvaret emellertid base-s. 64
6.ras på ett mer strängt ansvar än culpa, t.ex. presumtionsansvar eller ett strikts. 64
7.ansvar, kan den skadelidande istället ha ett intresse av att rikta deliktsanspråks. 64
8.mot avtalspartens medkontrahent. I det följande behandlas i vilken utsträck-s. 64
9.ning ansvarsnivån har betydelse för frågan om anspråksvägarna är alternativa.s. 64
10.Denna fråga exemplifieras i det följande genom en undersökning av ansvarets. 64
11.för skadebringande produkter (produktansvaret). Produktansvaret betraktass. 64
12.härvid alltså som ett uttryck för en ansvarsnivå, inte som en särskild skadetyps. 64
13.(produktskada). Därtill behandlas i viss utsträckning ansvaret för miljöskador,s. 64
14.vilket regleras i 32 kap. MB.s. 64