Närliggande

3.Eftersom HD i NJA 1989 s. 796 uttryckligen tog fasta på att avtalspart drabbats av skada kan rättsfallet uppfattas som att avtalsrelationen har betydelse för bedömningen av om skadeståndet skulle jämkas på grund av medvållande. Det kan visserligen hävdas vara osäkert hur man ska tolka HD:s uttalande i detta avseende. HD kan i detta fall ha ansett att själva avtalsrelationen medförde att det skulle krävas ett mer allvarligt åsidosättande av normala aktsamhetskrav för jämkning, eller så kan uttalandet tolkas som att en högre medvållandetröskel kan antas gälla överlag vid skadestånd på grund av brottsligt beteende som utgörs av osant intygande. Till stöd för att just avtalsrelationen hade betydelse för medvållandebedömningen, kan dock anföras att minoriteten på denna punkt hade en annan uppfattning. Minoriteten ansåg nämligen att medvållandefrågan skulle influeras av skadelidandens köprättsliga skyldighet att undersöka om den vidaresålda båten överhuvudtaget existerade (vilket 292s. 115