Stycket

9.En jämförelse kan göras med HD:s bedömning i rättsfallet NJA 2000 s. 380. En biträdande jurist vid en advokatbyrå hade biträtt en av byråns klienter och i samband därmed förskingrat medel som klienten inbetalat till klientmedelskontot. För att dölja förskingringen upptog juristen, i klientens namn men utan dennes vetskap eller uppdrag, ett lån hos en kreditgivare för att kunna erlägga betalning avseende den bostadsrätt som klienten skulle köpa. Frågan i målet var om kreditgivaren kunde kräva skadestånd av advokatbyrån enligt reglerna i 3:1 SkL. Principalansvar ansågs inte föreligga. I det aktuella fallet fanns det inget avtal mellan advokatbyrån och den skadelidande kreditgivaren. Juristen hade agerat utanför den behörighet som följde av såväl juristens ställningsfullmakt, som den fullmakt som klienten utställt till advokatbyråns advokater och jurister. För att erhålla lånet av kreditgivaren hade juristen nämligen förfalskat en fullmakt. Det fanns inte heller någon behörighet för juristen att ingå avtal 262s. 85