1.13.4.3.1 Inlednings. 35
2.Utöver att låta agenten väcka talan på grund av eget rättsligt intresse, kan över-s. 35
3.vägas om agenten skull kunna väcka talan, fortfarande i eget namn, men förs. 35
4.borgenärernas räkning. I det följande ska utgångspunkten vid talan avseendes. 35
5.annans rättsställning behandlas. Därefter undersöks i vilken utsträckning figu-s. 35
6.rerna processkommission eller inkassoöverlåtelse respektive associationsrätts-s. 35
7.liga principer kan ge stöd åt talerätt för agenten.s. 35
8.327 13.4.3.2 Utgångspunkten är att talan som avser prestation till tredje man skas. 35
9.avvisas En agents talan som formuleras som att den avser gäldenärens betalning till vissa borgenärer, utan uppvisande av rättegångsfullmakt, skulle sannolikt avv isas på grund av den huvudregel som kommer till uttryck i NJA 1984 s. 215.1143s. 36
10.I 1984 års rättsfall slog HD fast att talan som avser annans rättsställning ska avvisas, såvida det inte skulle anses föreligga en ”utpräglad undantagssituation” eller ”speciella omständigheter”.1144s. 36
11.En sådan speciell omständighet som skulle kunna föranleda en prövning i sak av agentens talan är att den, som konstaterats ovan, ligger nära agentens eget intresse. Även om talan inte anses ta sikte främst på fullgörelse gentemot agenten själv, utom i arvodesdelen, finns där ett berättigat intresse eftersom agenten har gjort åtaganden gentemot samtliga avtalsslutande parter om att utföra sitt uppdrag och fördela medel från gäldenären i den avtalade ordningen.1145 Det kan tilläggas att denna funktion också har meddelats ”marknaden” när information om agentens roll har kommunicerats i samband med publika emissioner.s. 36
12.En annan möjlig speciell omständighet skulle kunna vara att fordringshavare vid publikt handlade obligationer många gånger saknar möjlighet att ta tillvara sina egna intressen.1146 Särskilt där fordringar är spridda på ett stort antal 328s. 36
13.mindre poster eller indirekta investeringar blir obligationsvillkorens bestäm-s. 37
14.melser om kollektivt beslutsfattande – med iakttagande av visst minoritets-s. 37
15.skydd – det enda praktiskt möjliga sättet att agera mot gäldenären. I särskilts. 37
16.brådskande frågor eller som kräver stor samordning kan det också vara värde-s. 37
17.förstörande att inte ha en gemensam representant vars uppdrag är reglerat is. 37
18.förväg. Alternativet till att borgenärerna ger en utomstående i uppdrag atts. 37
19.väcka talan blir då att en enskild borgenär får detta uppdrag. Detta tycks vares. 37
20.sig gynna rättssäkerheten för borgenärerna, främja likabehandling, eller varas. 37
21.mer effektivt än att låta en professionell agent utföra dessa arbetsuppgifter.1147s. 37
22.En viktigare invändning mot att avvisa en agents talan på grundval av dens. 37
23.huvudregel som kommer till uttryck i NJA 1984 s. 215 är emellertid att agen-s. 37
24.tens talan kan utformas så att betalning ska ske till agenten, för redovisnings. 37
25.till borgenärerna. När det finns ett intercreditoravtal eller agentbestämmelsers. 37
26.i obligationslånevillkor, är agentens exekutiva åtgärder eller väckande av talans. 37
27.inte en oväntad händelseutveckling där någon ser sig föranledd att kräva betalts. 37
28.för en tredje mans räkning. Än mindre är så fallet när en av kreditgivarna i etts. 37
29.syndikerat lån själv uppträder som säkerhetsagent för de andra kreditgivarnass. 37
30.räkning.1148s. 37
31.Det faktum att betalning i första ledet ska ske till käranden själv, agenten,s. 37
32.talar också för att stödja ett resonemang om talerätt på en analogi till kommis-s. 37
33.sion snarare än att leta undantag enligt en konstruktion där käranden yrkars. 37
34.betalning till tredje man.s. 37
35.13.4.3.3 Talerätt med stöd av kommissionsrättsliga principer ellers. 37
36.inkassoöverlåtelses. 37
37.Företeelsen att en part vidtar rättsliga åtgärder i eget namn för annans räknings. 37
38.har i doktrin och viss praxis kommit att kallas ”processkommission”.1149 Ett oftas. 37
39.329 återgivet exempel är fallet när en fordran har överlämnats för indrivning.1150 Figuren där man överlåter rätten att driva in fordran med redovisningsskyldighet gentemot huvudmannen ger stöd för att en avtalskonstruktion kan grunda talerätt för agenten, men också för att man kan avskilja, på ett sätt som för tankarna till trustinstitutet, rätten att driva in en fordran från rätten att i slutändan få betalningen.1151 Figuren kan sägas ge legitimitet åt ett slags fingerad överlåtelse, som erbjuder överlåtaren (fordringshavaren) skydd mot förvärvarens (agentens) borgenärer.1152s. 37
40.Processkommission är emellertid inte ett institut som kan skräddarsys av parterna närhelst det passar att hävda en rätt att föra talan om tredje mans rättigheter. Det erbjuder inte något separat system som står vid sidan av vad som gäller talan i eget namn för annans räkning i allmänhet.1153 Vissa begränsningar gör sig därför gällande där en agent enligt obligationsvillkor eller intercreditoravtal skulle stödja sin talerätt på kommissionsrättsliga principer.s. 38
41.En sådan inskränkning är att en processkommissionär inte har rätt att ansöka om konkurs för gäldenären utan ett särskilt uppdrag.1154 Dessutom förutsätts en kommittent – vilket allmänt bör kunna göras gällande i processer där huvudmannen kommer att träffas av rättskraften i ett avgörande – kunna råda över det lämnade uppdraget. Till sist bör i enlighet med mellanmansrättsliga principer uppdraget till agenten, som konstaterats ovan i 13.2.2 (Analogier till kommission), inte kvarstå efter en junior borgenärs konkurs.s. 38
42.Det faktum att rättsordningen godtar kommission talar emellertid för att tillerkänna agenten talerätt på grund av eget rättsligt intresse när det gäller fullgörandet av de uppgifter som ingår i agentens uppdrag. I samma riktning talar möjligheten till actio pro socio, i de fall ett borgenärskollektiv efter diskussionen i avsnitt 11.3 (Lagen om handelsbolag och enkla bolag) anses utgöra ett enkelt bolag. 330s. 38
43.13.4.3.4 Talan för borgenärernas räkning om ett enkelt bolag anses föreliggas. 39
44.I anslutning till undersökningen av hur intercreditoravtal passar in i den ford-s. 39
45.ringsrättsliga systematiken gjordes i avsnitt 11.3 (Lagen om handelsbolag ochs. 39
46.enkla bolag) ovan nedslag i frågan om ett borgenärskollektiv kan vara ett enkelts. 39
47.bolag. För det första konstaterades att ett intercreditoravtal inte nödvändigtviss. 39
48.når upp till de krav på gemensamt ändamål som kan ställas på samarbete i etts. 39
49.enkelt bolag. Dessutom ger inte det enkla bolaget, om det skulle anses före-s. 39
50.ligga inom ramen för ett intercreditoravtal, något svar på frågan om en avtalads. 39
51.betalningsordning ska beaktas vid gäldenärens eller någon av borgenärernass. 39
52.konkurs.s. 39
53.Det råder dock inga tvivel om att ett kollektiv av fordringsägare som har dels. 39
54.av samma lån kan anses samverka inom ramen för ett enkelt bolag. Bolagskon-s. 39
55.struktionen kan därmed få betydelse för hur vi ser på en företrädare för ett ellers. 39
56.flera borgenärskollektiv.s. 39
57.Lindskog skriver: ”Kreditgivning genom ett lånekonsortium kan ske sålunda atts. 39
58.i förhållande till kredittagaren uppträder endast en av konsortieparterna soms. 39
59.kreditgivare. In dubio bör i ett sådant fall fordringen hos kredittagaren anses til-s. 39
60.komma samtliga konsortieparter, oaktat att endast en uppträtt utåt. Det betyders. 39
61.att om den konsortiepart som har uppträtt utåt sätts i konkurs, så ingår i hanss. 39
62.konkursbo endast hans egen andel av lånefordringen. Övriga konsortieparters. 39
63.har separationsrätt till sina andelar.” Lindskog tillägger att det sagda bör gällas. 39
64.även om kredittagaren inte känner till de övriga konsortieparternas identitet.1155s. 39
65.Ovan i detta kapitel har noterats att en analogi till kommission medför dens. 39
66.nackdelen i relation till agentuppdraget, att en enskild borgenärs konkursbos. 39
67.inte är bundet av ett uppdrag till agenten. Därigenom skulle borgenärer kunnas. 39
68.självständigt driva in mer än sin avtalade andel av ett lån. Med Lindskogs reso-s. 39
69.nemang upprätthålls i stället avtalsklausuler om turnover med separations-s. 39
70.rätt i borgenärens eventuella konkurs. Frågan är dock om resonemanget kans. 39
71.utsträckas till den situation då betalning erhållits inom det belopp som gälde-s. 39
72.nären var skyldig borgenären i fråga.1156s. 39
73.I tysk rätt lär det vara vanligt med intercreditoravtal som uttryckligen byggers. 39
74.på en bolagskonstruktion, där borgenärerna bildar ett bolag, ett Gesellschafts. 39
75.burgerlichen Rechts (GbR) enligt § 705 BGB (i underkategorin Innengesellschafts. 39
76.(ISG)). Denna modell gör det möjligt för parterna att förlita sig på att en agents. 39
77.som företrädare (Konsortialführer) för bolaget, är ensam mottagare av medel fråns. 39
78.gäldenären eller dess konkursbo. Agenten har sedan ett åtagande att distribueras. 39
79.medel till borgenärerna enligt den avtalade prioritetsordningen.1157s. 39
80.331 Oavsett om den associationsrättsliga dimensionen löser frågan om huvudmannens/borgenärens konkurs i förhållande till agentens uppdrag, finns här en intressant parallell till talan som förs för en associations räkning av en enskild medlem. Ett förfarande med fordringshavarmöte som instruerar agenten att föra gruppens talan kan jämföras med actio pro socio i aktiebolag, som förutsätter att vissa beslut har fattats på stämma.1158 Förfarande på fordringshavarmöte bör kunna utformas så att individuella fordringshavare får kännedom om och adekvat möjlighet att påverka en process.1159s. 39