Inledning
1.I det följande diskuteras en enskild borgenärs utrymme för att påverka utfallet i gäldenärens konkurs, bland annat genom att välja ordningen för ianspråktagande av säkerheter eller att låta förmånsrätt övergå på annan.s. 19
Avräkningsordningen utom och inom konkurs
1.Ett avtal om riktad efterställning är samtidigt ett avtal om den ordning, i vilken gäldenären ska betala de skulder som berörs av avtalet. I fordringsrätten återfinns dispositiva regler om den ordning, i vilken skulder till samma borgenär ska avräknas. När det gäller gäldenärens olika skulder till en och samma borgenär, har det funnits för gott att i första hand låta avtalet styra i vilken ordning gäldenären kan frigöra sig. I avsaknad av avtal har gäldenären rätt att välja avräkningsordningen (9 kap. 5 § HB). Vid odestinerade betalningar anses borgenären ha en sekundär valrätt. Till sist, i undantagsfall, kan det faktum att gäldenären skulle drabbas av särskilt betungande rättsföljder av ett visst borgenärsval bli utslagsgivande.774s. 19
2.Däremot avräknas skulder som huvudregel pro rata i konkurs när det rör sig om flera skulder till samma borgenär, precis som när det rör sig om olika borgenärer. Mot bakgrund av ändamålet att främja likabehandling, måste regelns funktion (utöver eventuella praktiska fördelar för konkursförvaltningen) vara att förhindra att enskilda borgenärer genom sin valrätt påverkar utfallet för övriga borgenärer.s. 19
3.När det gäller borgenärs (avsaknad av) rätt att styra mot vilken fordran soms. 19
4.avräkning ska ske i konkurs märks NJA 2020 s. 414 (Lönegarantin i Powertrain).s. 19
5.Där var frågan om arbetstagare skulle kunna välja från vilken del av deras for-s. 19
6.dran (den del som var förenad med förmånsrätt eller den som var oprioriterad)s. 19
7.som belopp som hade utbetalats under statens lönegaranti skulle avräknas. Dettas. 19
8.skulle i så fall påverka utfallet för övriga borgenärer. Valrätt ansågs inte föreligga.s. 19
9.På liknande sätt bedömdes frågan om valrätt för borgenär i rättsfallet NJA 1977s. 19
10.s. 664. HD uttalade i detta fall (st. 11 i HD:s domskäl) att det inte ”kan antagas atts. 19
11.i konkursförfarandet, som utgör ett tvångsmässigt förfarande för betalning avs. 19
12.fordringar och är i lag ingående reglerat under hänsynstagande till olika rättsäga-s. 19
13.res – konkursgäldenärens, borgenärernas och tredje mans – skilda intressen i och 232s. 19
14.efter konkursen, det skulle stå en rättsägare öppet att efter ett mer eller mindres. 20
15.fritt skön ensidigt bestämma, att utdelning för en viss fordran skall utgöra betal-s. 20
16.ning för en annan fordran med de följder för andra rättsägares ställning soms. 20
17.detta kan få.”775s. 20
18.Här framträder två av de möjliga invändningar mot att gäldenärens konkursbos. 20
19.ska beakta intercreditoravtal som stipulerades i inledningen till denna avdel-s. 20
20.ning. För det första betonas att det rör sig om ett tvångsmässigt förfarande därs. 20
21.lagstiftaren har vägt in olika intressen. En dispositionsfrihet för borgenärens. 20
22.skulle därmed kunna stöta sig med ”systemet”. För det andra kan inte en borge-s. 20
23.när tillåtas en valmöjlighet som kan påverka andra rättsägares ställning.s. 20
24.Vid utmätning gäller emellertid principen om borgenärens valrätt.s. 20
25.I rättsfallet NJA 1992 s. 574 uttalade HD såsom en allmän exekutionsrättsligs. 20
26.princip att när en borgenär själv har flera fristående fordringar mot samme gäl-s. 20
27.denär, borgenären själv får bestämma i vilken ordning hans fordringar ska beta-s. 20
28.las.776s. 20
29.På motsvarande sätt anses borgenär kunna välja fritt mot vilken av flera kvitt-s. 20
30.ningsgilla motfordringar som en fordran på konkursboet ska gå i avräkning.777s. 20