1.Oavsett om riktad efterställning konstrueras i första hand som en pantsätt-s. 53
2.ning, en villkorad överlåtelse, eller som att fordran är suspensivt villkorad, så ärs. 53
3.efterställningen något som belastar den juniora borgenärens fordran.s. 53
4.En begränsning av den efterställda borgenärens möjligheter att kräva och tas. 53
5.emot betalning för sin fordran, och själv göra gällande sin lagstadgade plats is. 53
6.förmånsrättsordningen, kan jämföras med andra typer av inskränkningar i ens. 53
7.ägares möjligheter att förfoga över sin egendom.s. 53
8.Tidigare i den konstitutiva analysen har konstaterats att sådana figurer soms. 53
9.överlåtelse, pant, eller att göra en fordran villkorad, representerar välkändas. 53
10.rättsliga grepp. Den vikt som ska läggas vid parternas avsikter som de kommits. 53
11.till uttryck i avtalet talar därför emot att tolka in sådana konstruktioner i efter-s. 53
12.ställningen. En fördel med att tala om en fordrans betingelse, kan i ljuset avs. 53
13.detta vara att en sådan kategorisering i sig är så materiellt innehållslös, att ens. 53
14.avtalstolkning inte gärna kan tala emot. Operationen liknar att tillgripa en suis. 53
15.generis-lösning (se avsnitt 9.3.6 (En rättsfigur sui generis) nedan), men med till-s. 53
16.191 flykt till ett språkbruk och föreslagna rättsföljder som åtminstone finns skisserade i praxis och doktrin.629s. 53
17.Ett konstaterande om att efterställning innebär ett slags betingelse är inte något klargörande bidrag till den konstitutiva analysen. Begreppen överlåtelse, pantsättning respektive fordringsvillkor finns på en annan begreppsnivå än samlingsidén om betingelser.630 Men med något av de huvudsakliga synsätten att efterställning innebär en självständig rättshandling respektive att efterställningen är ett villkor som häftar vid fordran i grunden, skulle rättskällornas behandling av betingelser av olika slag kunna ge ledning i frågan om verkan i förhållande till tredje man.631 Främst blir detta av intresse i relation till en junior borgenärs borgenärer och singularsuccessorer.s. 54
18.Inledningsvis måste då klargöras vilken typ av betingelse som en riktad efterställning skulle kunna jämföras med. I litteraturen har betingelser behandlats efter de tre huvudformaten överlåtelseförbud, ändamålsbestämmelser och optionsrätter. 632s. 54
19.Avtal om riktad efterställning är för det första inte ett villkor som har uppställts primärt i gäldenärens intresse och som är tänkt att begränsa den juniora borgenärens möjligheter att förfoga över fordran genom vidare överlåtelse eller pantsättning. Det framstår därför som mindre lämpligt att dra en direkt parallell till vad som gäller överlåtelseförbud.s. 54
20.Efterställningen innebär inte heller att gäldenären ska begränsas i fråga om vad den försträckning som lämnats genom en efterställd kredit ska användas till, eller att den juniora borgenären ska begränsas i rätten att disponera över fordran i det skick den nu föreligger. Därmed leder det inte omedelbart rätt att försöka jämföra efterställningen med en ändamålsbestämmelse.s. 54
21.En optionsrätt är ett avtalsvillkor mellan avtalets två ursprungliga parter (i vårt fall gäldenär och junior borgenär) om att exempelvis erbjuda den andre en försäljning eller ett köp vid en framtida tidpunkt. Här kan man möjligen göra den parallellen att gäldenären har en rätt att, under vissa i avtalet stipulerade förutsättningar, vid förfallodagen för den efterställda krediten betala till den 192s. 54
22.seniora borgenären i stället för till motparten, den juniora borgenären.633 Even-s. 55
23.tuellt kunde man också tänka sig att betrakta ett avtal mellan borgenärerna,s. 55
24.där den seniora under vissa förutsättningar får rätt att träda in och tillgodogöras. 55
25.sig gäldenärens betalning, som en optionsrätt. Situationen kan jämföras meds. 55
26.förköpsrätt och liknande inskränkningar som avtalas mellan aktieägare.634s. 55
27.De nämnda formerna av betingelser har det gemensamt att utgångspunktens. 55
28.i litteraturen är en tvåpartsrelation, där en inskränkning i den ena partens rätts. 55
29.i regel har ställts upp i den andra partens intresse. I vårt fall rör det sig i ställets. 55
30.om en belastning som i första hand har uppställts i tredje mans (i relation tills. 55
31.den primära fordringsrelationen) – den seniora borgenärens – intresse. Dettas. 55
32.behöver dock inte, givet hur flexibelt begreppet har använts, innebära att dets. 55
33.inte är frågan om en betingelse.635s. 55
34.I viss äldre litteratur och praxis har frågan om ond eller god tro stått i för-s. 55
35.grunden för diskussionen om tredje mans bundenhet vid en betingelse. Dets. 55
36.vill säga, att god tro hos förvärvaren har ansetts tala för att låta denne förvärvas. 55
37.ett objekt fritt från inskränkningar.636 Man har också framhållit skillnaden is. 55
38.behandling mellan onerösa och benefika transaktioner.637 Betingelser av typens. 55
39.ändamålsbestämmelser och överlåtelseförbud har i större utsträckning kunnats. 55
40.få genomslag i relation till tredje man om överlåtaren har fått objektet genoms. 55
41.en benefik transaktion.638 I fråga om en fordran som är föremål för efterställ-s. 55
42.ning blir den här typen av överväganden inte relevanta. Det rör sig i regel intes. 55
43.om en benefik rättshandling, och en förvärvare av den juniora borgenärenss. 55
44.ford ran lär utom i undantagssituationer vara i ond tro om efterställningen.639s. 55
45.193s. 55
46.Senare tids praxis har kommit att fästa uppmärksamheten vid omsättningens intresse, även när den belastade tillgången är en enkel fordran.640 Frågan om ett överlåtelseförbud står sig mot en förvärvare har i en rad rättsfall besvarats nekande, och detta har ansetts gälla även vid ond tro. Det vill säga, att förvärvaren trots att en fordran har förvärvats i strid med ett överlåtelseförbud äger rätt att göra gällande fordran mot gäldenären. Det blir sedan en fråga mellan gäldenären och överlåtaren, att reglera eventuella konsekvenser av den avtalsstridiga överlåtelsen.s. 56
47.Den här regeln är dock inte allomfattande. I NJA 2015 s. 1040 (De enstegstätades. 56
48.fasaderna II) uttalade HD att det inte kunde uteslutas, att ett överlåtelseförbuds. 56
49.av det där aktuella slaget i vissa fall skulle kunna åberopas mot en rättighetsför-s. 56
50.värvare.s. 56
51.I NJA 2016 s. 51 bekräftades rättsläget såsom det uttryckts i NJA 2015 s. 1040.s. 56
52.Där gällde frågan överlåtelse av skadeståndsfordran och rätt att föra talan pås. 56
53.grund av ett licensavtal. I detta mål tillkom den omständigheten att det finnss. 56
54.en särskild regel i 28 § upphovsrättslagen (1960:729), som skyddar en överlåtares. 56
55.från att en förvärvare av upphovsrätt överlåter denna vidare. Precis som i tidigares. 56
56.mål utgick diskussionen i HD från vilka skyddsintressen som gör sig gällande is. 56
57.förhållande till gäldenären, när fordran överlåts.641 Eftersom gäldenären enligts. 56
58.principerna i 27 § SkbrL har rätt att göra gällande samma invändningar mot ens. 56
59.förvärvare av fordran som mot överlåtaren, har dennes intresse av att överlåtelse-s. 56
60.förbud står sig mot tredje man inte vägt lika tungt som omsättningsintresset. Mot bakgrund av senare års praxis, innebär den vikt som ska tillmätas den fria omsättningen att även inskränkningar i form av efterställningsvillkor bör kunna sättas åt sidan i förhållande till tredje man? Det finns inte mycket som talar för det. När det gäller riktad efterställning är denna inskränkning i borgenärens rätt uppställd i tredje mans intresse. Gäldenärens rättigheter äventyras inte heller av att en ny borgenär blir bunden av efterställningen. Tvärtom vore det från gäldenärens synpunkt ofta besvärligt, om den prioritetsordning bland borgenärerna som avtalats vid ingående av finansieringsavtal, kunde skifta utan de ursprungliga parternas medvetna agerande.s. 56
61.Det är också svårt att tänka sig en situation där en efterställd borgenär avyttrar sin fordran, och det samtidigt skulle finnas ett berättigat intresse av att en 194s. 56
62.godtroende tredje man ska kunna förvärva fordran utan hänsyn till efterställ-s. 57
63.ningen. Efterställningen kan i och för sig försvåra indrivning av fordran jäm-s. 57
64.fört med om den hade varit icke efterställd. Däremot förhindras inte indriv-s. 57
65.ning, vilket hade varit fallet om man skulle upprätthålla ett överlåtelseförbuds. 57
66.i motsvarande situation, och den försvåras inte jämfört med den ursprungligas. 57
67.borgenärens förutsättningar.s. 57
68.I NJA 2009 s. 846 var det inte fråga om överlåtelseförbud, men väl om en annans. 57
69.typ av inskränkning i borgenärens rätt. Målet handlade om överlåtelse av etts. 57
70.försäkringsbestånd, där förvärvaren (L), men inte överlåtaren (W), var anslutens. 57
71.till en överenskommelse om begränsningar i försäkringsgivarens möjlighet atts. 57
72.framställa regresskrav (RÖ 97). Försäkringsbeståndet ansågs ha överlåtits till-s. 57
73.baka till den ursprungliga försäkringsgivaren.s. 57
74.Frågan var om W hade blivit bunden av RÖ 97, och alltså hade förlorat möjlighe-s. 57
75.ten att framställa regresskrav. HD uttalade bland annat att ”[L:s] regressfordrans. 57
76.mot [SV] var vid tillbakaöverlåtelsen till W belastad åtminstone med en möjlig-s. 57
77.het för [SV] att göra en framtida preskriptionsinvändning enligt RÖ 97, och Ls. 57
78.skulle vid tiden för talans väckande i detta mål ha saknat rätt till regress för egens. 57
79.räkning mot [SV]. I enlighet med det förut sagda har W inte bättre rätt än L.”642s. 57
80.Uttalandet, som är sprunget ur principerna bakom 27 § SkbrL, talar för att en lik-s. 57
81.nande belastning i form av ett intercreditoravtal mellan olika borgenärsgruppers. 57
82.och gäldenären följer med vid överlåtelse av fordran, även i avsaknad av uttryck-s. 57
83.lig reglering som stipulerar detta.s. 57
84.En jämförelse kan slutligen göras mellan överlåtelse av en fordran som belastass. 57
85.av efterställning, och överlåtelse av egendom som överlåtaren gentemot tredjes. 57
86.man har lovat att pantsätta eller har pantsatt utan att det sakrättsliga momen-s. 57
87.tet har fullbordats.643 Äldre praxis ger stöd för att åtminstone en förvärvares. 57
88.med faktisk kunskap om pantsättningen blir bunden av densamma. Den till-s. 57
89.låter dock inte några generella slutsatser.644s. 57
90.Refererade praxis avseende inskränkningar i borgenärens rätt vad gällers. 57
91.enkla fordringar, kan möjligen informera om en inställning till efterställning-s. 57
92.ens status enligt principerna för 27 § SkbrL. Det viktigaste medskicket häri-s. 57
93.från är dock att en diskussion om betingelser inte erbjuder något substantiellts. 57
94.att luta sig mot vad gäller den rättsliga hemvisten för riktad efterställning.s. 57
95.195s. 57