Se NJA 1987 s. 105, NJA 1989 s. 705 I och NJA 1996 s. 624. NJA 1990 s. 562 gällde återvinning, och surrogation behandlades där som ett led i avgörande av frågan om övriga borgenärer hade drabbats av nackdel. I målet hade gäldenären precis före konkursutbrottet betalat en skuld på checkräkningskredit med medel som stått på gäldenärens postgirokonto efter kundbetalning- ar. Den kreditgivande banken hade som innehavare av företagshypotek förmånsrätt i kund- fordringar. HD konstaterade att pengarna från kundfordringarna genom att de hade samman- blandats med gäldenärens övriga medel (HD nämner också gäldenärens rådighet i domskälen) inte kunde utgöra surrogat för kundfordringarna. Banken hade därmed inte haft förmånsrätt i kontomedlen, och avbetalning på checkkrediten hade varit till nackdel för övriga borgenärer. Jfr också NJA 1991 s. 550, där det faktum att gäldenären inte hade avskurits från rådighet över ett konto, innebar att pengar från försäljning av egendom som hade omfattats av företagshypo- tek inte ansågs kunna utgöra substitut för den intecknade egendomen. Jfr NJA 1956 s. 562 och NJA 1959 s. 128. Surrogation och sambandet med obehörig vinst, se Oulis s. 301 ff. Lindskog, Betalning s. 844 beskriver det som sker som ett slags kompensationspantsättning.
Se NJA 1987 s. 105, NJA 1989 s. 705 I och NJA 1996 s. 624. NJA 1990 s. 562 gällde återvinning, och surrogation behandlades där som ett led i avgörande av frågan om övriga borgenärer hade drabbats av nackdel. I målet hade gäldenären precis före konkursutbrottet betalat en skuld på checkräkningskredit med medel som stått på gäldenärens postgirokonto efter kundbetalning- ar. Den kreditgivande banken hade som innehavare av företagshypotek förmånsrätt i kund- fordringar. HD konstaterade att pengarna från kundfordringarna genom att de hade samman- blandats med gäldenärens övriga medel (HD nämner också gäldenärens rådighet i domskälen) inte kunde utgöra surrogat för kundfordringarna. Banken hade därmed inte haft förmånsrätt i kontomedlen, och avbetalning på checkkrediten hade varit till nackdel för övriga borgenärer. Jfr också NJA 1991 s. 550, där det faktum att gäldenären inte hade avskurits från rådighet över ett konto, innebar att pengar från försäljning av egendom som hade omfattats av företagshypo- tek inte ansågs kunna utgöra substitut för den intecknade egendomen. Jfr NJA 1956 s. 562 och NJA 1959 s. 128. Surrogation och sambandet med obehörig vinst, se Oulis s. 301 ff. Lindskog, Betalning s. 844 beskriver det som sker som ett slags kompensationspantsättning.s. 23