Andrews, Borgenärskollektiv s. 71 f. och s. 114. Jfr också ovan angående NJA 1997 s. 382. Som ska visas i det följande, är det inte helt enkelt att precisera vad uttalanden om att ett intercre- ditoravtal har verkan ”endast mellan parterna” egentligen innebär i konkurssituationen, sär- skilt med tanke på att även gäldenären är part i mer omfattande intercreditoravtal. Uttalandet kan å ena sidan ge stöd för att avtalet ska upprätthållas i konkurs eftersom avtalet inte rubbar andra borgenärers rätt. Jfr Hedegaard Kristensen s. 395, som uttalar att ”En tilbagetrædelse- serklæring, hvorved K1 træder tilbage for K2, har ingen betydning for konkursordenen, idet dividenden på K1’s fordring som tidligere nævnt udbetales til K2 [referenser utelämnade].” Oftare får uttalandet dock förstås som att avtalet bara har verkan mellan parterna eftersom det annars rubbar andra borgenärers rätt. I denna avdelning undersöks om en sådan inställning är motiverad.
Andrews, Borgenärskollektiv s. 71 f. och s. 114. Jfr också ovan angående NJA 1997 s. 382. Som ska visas i det följande, är det inte helt enkelt att precisera vad uttalanden om att ett intercre- ditoravtal har verkan ”endast mellan parterna” egentligen innebär i konkurssituationen, sär- skilt med tanke på att även gäldenären är part i mer omfattande intercreditoravtal. Uttalandet kan å ena sidan ge stöd för att avtalet ska upprätthållas i konkurs eftersom avtalet inte rubbar andra borgenärers rätt. Jfr Hedegaard Kristensen s. 395, som uttalar att ”En tilbagetrædelse- serklæring, hvorved K1 træder tilbage for K2, har ingen betydning for konkursordenen, idet dividenden på K1’s fordring som tidligere nævnt udbetales til K2 [referenser utelämnade].” Oftare får uttalandet dock förstås som att avtalet bara har verkan mellan parterna eftersom det annars rubbar andra borgenärers rätt. I denna avdelning undersöks om en sådan inställning är motiverad.s. 131