Skiljedom meddelad i Stockholm den 24 mars 2021. Beställaren hade upphandlat

1.entreprenören för att utföra en tunnelentreprenad för anläggning av en ny sträcknings. 23

2.av en motorväg. Entreprenaden innefattade bl.a. bergschakt, markarbeten,s. 23

3.betongarbeten och inklädnad av tunnel.s. 23

4.Entreprenören yrkade ersättning för likställda ÄTA-arbeten. Som grund för sitt kravs. 23

5.anförde entreprenören bl.a. att kontraktsarbetena hade utförts under andras. 23

6.förutsättningar än vad som följde av kontraktshandlingarna (avvikelser fråns. 23

7.redovisade förutsättningar) och att det med anledning därav hade uppkommit arbetens. 23

8.(arbetspåverkan) som skulle likställas med ÄTA-arbeten. Beställaren invände att des. 23

9.arbeten som entreprenören krävde ersättning för var kontraktsarbeten och att det intes. 23

10.förelåg några oriktiga uppgifter i förfrågningsunderlaget.s. 23

11.I förfrågningsunderlaget fanns ritningar som byggde på en ingenjörsgeologisks. 23

12.prognos, vilken också ingick i förfrågningsunderlaget. Handlingen uppgick tills. 23

13.närmare 200 sidor och i den angavs tunnelavsnittens bergklasser. Bergklasser är etts. 23

14.sätt att kategorisera berg i olika kvalitetstyper och möjliggör bedömningar av vilkas. 23

15.förstärkningsåtgärder som är erforderliga. 306s. 23

16.I sin prövning konstaterade skiljenämnden att parterna hade olika uppfattning oms. 24

17.innebörden av begreppet ”riktighet” i AB 04 kap. 1 § 6 st. 1. Entreprenören ansåg atts. 24

18.denne inte behövde ”beakta risken för stora oförutsedda händelser”, exempelvis atts. 24

19.bergförhållanden skulle vara väsentligt sämre än vad som angavs is. 24

20.förfrågningsunderlaget. Beställaren menade att berggeologiska undersökningar alltids. 24

21.är förenade med viss osäkerhet. Skiljenämnden ansåg att bedömningen av etts. 24

22.förfrågningsunderlags riktighet måste göras med utgångspunkt i vilken typ avs. 24

23.entreprenad det är fråga om. För den aktuella typen av entreprenad var det, enligts. 24

24.nämnden, inte möjligt ”att ta fram ett förfrågningsunderlag som kan antas avspeglas. 24

25.de faktiska förhållandena i detalj”. Nämnden noterade vidare att det i dens. 24

26.ingenjörsgeologiska prognosen fanns ett avsnitt med ”en ingående beskrivning av des. 24

27.osäkerhetsfaktorer som, trots undersökningarna, finns i bedömningen avs. 24

28.bergkvaliteten”. Enligt nämnden hade anbudsgivarna (entreprenadföretag med stors. 24

29.erfarenhet av bergarbeten) ”således varit medvetna om prognososäkerheten och hars. 24

30.kunnat göra informerade riskbedömningar vid utformningen av anbuden”.s. 24

31.Skiljenämnden ansåg att beställaren i en bergentreprenad inte kan ”bära ett strikts. 24

32.ansvar för varje avvikelse från en ingenjörsgeologisk prognos, där föreliggandes. 24

33.osäkerhetsfaktorer tydligt beskrivits”. Skiljenämnden ogillade entreprenörens talan. Enligt skiljenämnden hade alltså entreprenadens art betydelse vid bedömningen av verkan av beställarens friskrivning från uppgiftsansvaret. Nämnden beaktade de särskilda svårigheterna att i ett förfrågningsunderlag redovisa bergförhållandean under markytan på ett fullständigt sätt. Att beställaren i förfrågningsunderlaget tydligt hade beskrivit osäkerheterna förknippade med uppgifterna var också relevant. Avgörande kan antas ha varit att anbudsgivarna hade möjlighet att utifrån den tillhandahållna informationen göra egna riskbedömningar och kalkylera sina anbud.s. 24

34.För att friskrivningar från riktigheten hos lämnade uppgifter i förfrågningsunderlag ska gälla krävs att de är tydliga.s. 24

35.Friskrivningar kan också göras för uppgifter som lämnas efter avtalets ingående. Som utgångspunkt bör samma krav på tydlighet gälla som för friskrivningar i förfrågningsunderlag, särskilt om uppgiften lämnats vid ett byggmöte eller annat formellt sammanhang. 10.4.2.5 Undantag från uppgiftsansvaret – särskilda överenskommelser Ett ytterligare undantag från uppgiftsansvaret gäller om motparten har tagit över ansvaret för riktigheten. Motpartens godkännande av en uppgift är inte tillräckligt för att befria uppgiftslämnaren från sitt ansvar för uppgiftens riktighet.s. 24

36.HD anför i NJA 2009 s. 388 att ”[e]ftersom ett godkännande inte befriar den part som tillhandahållit uppgiften etc., krävs det att motparten tydligt övertagit ansvarets. 24

37.307 för att parten skall vara befriad från sitt ansvar enligt den nu behandlade bestämmelsen”. För att entreprenören ska överta ansvaret för riktigheten av en uppgift som beställaren lämnat krävs förmodligen en uttrycklig och tydlig överenskommelse om detta. 10.4.2.6 Andra eventuella undantag från uppgiftsansvaret Enligt allmänna obligationsrättsliga principer kan entreprenören inte med framgång åberopa en oriktig uppgift som grund för tidsförlängning, om uppgiftens oriktighet beror på entreprenören. Detta undantag är i princip inte relevant för uppgifter i förfrågningsunderlaget eftersom det är beställaren som tar fram och redovisar uppgifterna innan parterna har inlett sitt samarbete om entreprenaden. Möjligen skulle en situation kunna uppkomma där beställarens uppgift i förfrågningsunderlaget anses bero på entreprenören eftersom uppgiften grundas på information om platsen som tillhandahållits av entreprenören, exempelvis inom ramen för ett annat entreprenadavtal mellan parterna som avsett en entreprenad på samma plats.s. 24

38.Generellt bör dock undantaget ha större praktisk relevans för uppgifter som lämnas efter avtalets ingående. Sannolikheten är större att en sådan uppgift grundas på information som har tillhandahållits av entreprenören eller att uppgiftens oriktighet på annat sätt kan hänföras till entreprenören. Detta beror på det kontinuerliga informationsutbyte om entreprenaden som sker under entreprenadtiden. Det kan tänkas att beställarens uppgifter bygger på vad entreprenören tidigare under entreprenadtiden har meddelat beställaren om arbetsplatsen eller entreprenaden.s. 25

39.Även om en oriktig uppgift kan hänföras till entreprenören bör beställaren ansvara för att uppgiften är oriktig om denne insett eller borde ha insett att uppgiften var oriktig. Att beställaren har en skyldighet att granska mottagna uppgifter och handlingar stadgas i kap. 2 § 10 st. 2.s. 25

40.En särskild fråga är vad som gäller om beställaren har lämnat en uppgift om markförhållandena i förfrågningsunderlaget och entreprenören vet att uppgiften är oriktig. Den uppfattningen förekommer att beställaren också i en sådan situation ansvarar för uppgiftens riktighet och att entreprenören inte har någon skyldighet att 308 innan avtalets ingående underrätta om uppgiftens oriktighet. Uppfattningen vinner stöd av kap. 1 § 7 st. 1 sista meningen. Entreprenören skulle alltså kunna erhålla tidsförlängning trots sin kännedom om uppgiftens riktighet. Detta brukar motiveras med att uppgifterna i förfrågningsunderlaget ligger till grund för anbudsgivarnas anbud och att dessa ska vara jämförbara. För att konkurrensen inte ska snedvridas bör anbudsgivarna utgå från samma uppgifter.s. 25

41.Det skulle dock kunna förekomma situationer när avtalslagens regler om rättshandlingars ogiltighet aktualiseras. Möjligheterna att tillämpa 36 § avtalslagen torde vara små. Av större relevans skulle 32 § avtalslagen kunna vara. Paragrafen handlar om förklaringsmisstag och skulle kunna aktualiseras om uppgiften är felaktig på grund av en ”felskrivning eller annat misstag” på beställarens sida och entreprenören insåg eller borde ha insett misstaget.s. 26

42.Uppfattningen att beställaren ansvarar för oriktiga uppgifter i förfrågningsunderlaget trots entreprenörens onda tro motiveras alltså av att anbudsgivarnas anbud ska vara jämförbara. Detta argument gör sig dock inte gällande för uppgifter som lämnas under entreprenadtiden.s. 26

43.Under entreprenadtiden gäller dessutom underrättelseskyldigheten enligt kap. 2 § 9. Denna innebär att part ska underrätta motparten om vissa upptäckta förhållanden. Som anförts i avsnitt 8.4.4 kan argumenteras för att bestämmelsen bör tolkas extensivt. Det skulle kunna argumenteras för att underrättelseskyldigheten gäller också upptäckta felaktiga uppgifter. 10.4.2.7 Avvikelser från redovisade förutsättningar kan ligga till grund förs. 26

44.tidsförlängning Resonemangen ovan tar sin utgångspunkt i uppgiftsansvaret enligt kap. 1 § 6. Arbete som föranleds av en oriktig uppgift ska klassificeras som ÄTA-arbete enligt kap. 2 § 4 och kan ligga till grund för tidsförlängning enligt kap. 4 § 2.s. 26

45.En av beställaren lämnad oriktig uppgift kan också ligga till grund för tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 p. 1 och 5. Att beställaren lämnar en oriktig uppgift är nämligen ett förhållande som beror på beställaren. En oriktig uppgift om markförhållandenas beskaffenhet är således en avvikelse som kan ligga till grund för tidsförlängning enligt hinderbestämmelsens första punkt. En oriktig uppgift kan också vara ett förhållande som inte vållats av entreprenören och som entreprenören inte bort räkna med. Därmed aktualiseras också hinderbestämmelsens femte punkt.s. 26

46.Det kan ifrågasättas om tidsförlängning kan utgå med stöd av kap. 4 § 3 p. 5 när entreprenören faktiskt har känt till att en uppgift i förfrågningsunderlaget är oriktig. Rätten till tidsförlängning med stöd av p. 5 punkt är villkorad av att ”entreprenörens. 26

47.309 inte bort räkna med” förhållandet. Det kan ifrågasättas om villkoret är uppfyllt i de fall entreprenören faktiskt har känt till att en uppgift i förfrågningsunderlaget är oriktig. Reglerna i AB 04 bygger dock på att entreprenören ska kunna kalkylera en anbudssumma i anbudsskedet, varför denne har rätt att utgå från att lämnade uppgifter är riktiga. Det kan därför argumenteras för att entreprenören inte borde ha räknat med att uppgiften är oriktig och att detta är vad villkoret tar sikte på, oavsett om entreprenören haft faktisk vetskap om uppgiftens oriktighet.s. 26

Markförhållanden som avviker från dolda förutsättningar

1.10.4.3.1 Inledning Entreprenörens rätt till tidsförlängning på grund av markförhållanden som avviker från dolda förutsättningar regleras primärt av kap. 1 §§ 6–8 samt kap. 2 § 4 och kap. 4 § 2. Även kap. 4 § 3 kan aktualiseras.s. 27

2.Bestämmelserna kap. 1 §§ 6–8 har övergripande beskrivits i avsnitt 6.3. Nedan behandlas de mer utförligt. Först undersöks innebörden av kap. 1 § 6 st. 3. Därefter behandlas regeln om entreprenörens platsbesök enligt kap. 1 § 7 och avslutningsvis fokuseras på kap. 1 § 8, som är en i sammanhanget central bestämmelse. Hur de tre bestämmelserna relaterar till varandra är en i avsnittet genomgående fråga. 10.4.3.2 Avsaknad av information om markförhållanden Enligt kap. 1 § 6 st. 3 förutsätts beställaren ha lämnat vissa uppgifter i förfrågningsunderlaget. Någon motsvarighet till bestämmelsen finns inte i äldre editioner av Allmänna bestämmelser. Enligt Johansson kan bestämmelsen betraktas som ett försök av BKK att minska påverkan av domstolsavgöranden enligt vilka entreprenören utan framgång åberopade avsaknaden av uppgifter som grund för ersättning eller tidsförlängning.s. 27

3.Bestämmelsen kan tolkas på i vart fall två sätt.s. 27

4.Enligt ett tolkningsalternativ är beställarens underlåtenhet att lämna sådana uppgifter som anges i kap. 1 § 6 st. 3 i sig grund för likställt ÄTA-arbete enligt kap. 2 § 4.s. 27

5.Bestämmelsen kan också tolkas som att avsaknaden av uppgifter som beställaren enligt kap. 1 § 6 st. 3 förutsätts ha lämnat i förfrågningsunderlaget enbart ökar utrymmet för vad som är en fackmässig bedömning enligt kap. 1 § 8.s. 27

6.Den i detta sammanhang relevanta skillnaden mellan de två alternativa tolkningarna är att av det första tolkningsalternativet följer att avsaknaden av en 310 uppgift i sig kan vara tidsförlängningsgrundande medan detsamma inte följer av den andra tolkningen.s. 27

7.I AB 04 kap. 1 § 6 st. 3 står inte att beställaren ska lämna vissa uppgifter utan att denne förutsätts ha gjort det. Det talar i sig emot att det föreligger en förpliktelse för beställaren att i förfrågningsunderlaget lämna sådana uppgifter som anges i bestämmelsen. Vidare talar ordalydelsen i kap. 2 § 4 emot att avsaknaden av sådana uppgifter som beställaren förutsätts ha lämnat i förfrågningsunderlaget kan utgöra en självständig grund för likställt ÄTA-arbete. Första punkten i kap. 2 § 4 hänvisar till uppgifter som inte är riktiga, vilket är något annat än uppgifter som saknas.s. 28

8.Mot bakgrund av NJA 2015 s. 3 har Arvidsson och Samuelsson anfört att kap. 1 § 6 st. 3 inte kan uppfattas ”som en självständig regel om B:s ansvar”. De menar att regeln i stället är instrumentellt kopplad till kap. 1 § 8. De förespråkar det andra tolkningsalternativet.s. 28

9.Dahlberg Kolga och Odelberg anser att den centrala frågan är vem av parterna som ska bära de ekonomiska och tidsmässiga konsekvenserna av sådana oväntat betungande förhållanden som beställaren enligt kap. 1 § 6 st. 3 förutsätts lämna uppgift om och som entreprenören samtidigt borde ha förutsatt enligt kap. 1 § 8. Det finns enligt Dahlberg Kolga och Odelberg två alternativa svar på frågan, nämligen: (1) att beställaren svarar strikt för frånvaron av uppgifter, och att kap. 1 § 8 därför aldrig aktualiseras, samt (2) att kap. 1 § 8 tillämpas även för förhållanden som beställaren förutsätts ha lämnat uppgifter om enligt kap. 1 § 6 st. 3 och att entreprenören således har en skyldighet att i viss mån ”fylla ut” magra förfrågningsunderlag. De anser att det senare alternativet är otillfredsställande och tvistedrivande. Det första alternativet ger i stället beställaren incitament att tillhandahålla utförliga förfrågningsunderlag, vilket ger flera positiva effekter.s. 28

10.Oaktat vilket tolkningsalternativ som ger de bästa samhällsekonomiska effekterna är det svårt att bortse från ordalydelsen i AB 04. De aktuella bestämmelsernas ordalydelser ger inget stöd för att avsaknaden av uppgifter självständigt kan ligga till grund för likställt ÄTA-arbete enligt kap. 2 § 4. Standardavtalets ordalydelse indikerar i stället att avsaknaden av uppgifter ökar utrymmet för vad som är en fackmässig bedömning och således också beställarens ”risk” för avvikelser avseende bl.a. markförhållanden. Också en sådan ordning skapar incitament för beställaren att tillhandahålla utförliga förfrågningsunderlag. NJA 2015 s. 3 stödjer också en sådan förståelse av bestämmelsernas inbördes förhållande.s. 28

11.Kommentarstexten till AB 04 kap. 1 §§ 6 och 7 är relevant i sammanhanget, särskilt andra stycket som har följande lydelse.s. 28

12.311s. 28

13.”Entreprenören har i anbudsskedet rätt att utgå från att beställarens projekterings. 29

14.bygger på en fackmässigt utförd undersökning av den fastighet eller del av fastighets. 29

15.som berörs av kontraktsarbetena. Exempelvis har entreprenören rätt att utgå från atts. 29

16.asbest inte förekommer och asbestsanering således inte ingår i kontraktsarbetena oms. 29

17.detta ej angetts i förfrågningsunderlaget.” Sista meningen kan förstås som att redan avsaknaden av vissa uppgifter (exempelvis om asbest) kan ligga till grund för förekomsten av likställda ÄTA-arbeten. Ett annat sätt att förstå kommentarstexten är att frånvaron av uppgifter är en faktor – bland flera – som entreprenören kan beakta vid sina antaganden om sådana förhållanden som anges i kap. 1 § 7. En annan faktor att beakta kan vara vad som framkommer vid entreprenörens besök på arbetsområdet. En sådan förståelse är förenlig med tolkningen av kap. 1 § 6 st. 3 som innebär att avsaknaden av uppgifter inte i sig kan ligga till grund för likställt ÄTA-arbete.s. 29

18.Övervägande skäl – särskilt ordalydelsen och den relation mellan kap. 1 §§ 6–8 som kommer till uttryck i NJA 2015 s. 3 – talar för att avsaknaden av sådana uppgifter som anges i kap. 1 § 6 st. 3 inte i sig kan ligga till grund för förekomsten av likställt ÄTA-arbete. Standardavtalet stipuleras ha denna innebörd.s. 29

19.Avsaknaden av information som entreprenören enligt kap. 1 § 6 st. 3 kan förutsätta att beställaren ska ha lämnat har dock indirekt betydelse för förekomsten av likställt ÄTA-arbete. Avsaknaden av uppgifter påverkar nämligen utrymmet för vad som kan vara en fackmässig bedömning enligt kap. 1 § 8.s. 29

20.Innan regleringen om entreprenörens fackmässiga bedömning enligt kap. 1 § 8 behandlas ska något sägas om det platsbesök som entreprenören enligt kap. 1 § 7 förutsätts göra. 10.4.3.3 Entreprenörens besök på arbetsområdet Inte heller kap. 1 § 7 st. 1 ålägger part någon skyldighet att vidta åtgärder av visst slag. Entreprenören har inte någon förpliktelse att genom ett besök på arbetsplatsen skaffa sig kännedom om sådana förhållanden som anges i bestämmelsen. Om entreprenören avstår från att göra ett platsbesök föreligger inget avtalsbrott.s. 29

21.Däremot stadgar bestämmelsen att entreprenören förutsätts ha skaffat sig kännedom om sådana förhållanden som anges i kap. 1 § 7 st. 1. Det innebär att entreprenören inte som grund för likställt ÄTA-arbete kan åberopa förhållanden som denne skulle ha skaffat sig kännedom om genom ett besök på arbetsområdet.s. 29

22.Vad entreprenören förutsätts skaffa sig kännedom om genom platsbesöket är dels arbetsområdet i sig, dels andra förhållanden av betydelse för bedömningen av vad som erfordras för kontraktsarbetenas utförande. 312s. 29

23.I kommentarstexten till kap. 1 §§ 6 och 7 anförs att entreprenören vid sitt platsbesök inte är ”skyldig att utföra demontering, förstörande åtgärder eller markundersökningar”. Hedberg menar att vad som ska förutsättas är att entreprenören har gjort ”en relativt ytlig ’okulär’ besiktning”. Samuelsson anför att det saknas en ”förpliktelse att utföra ingående undersökningar”.s. 30

24.Vilket mått av noggrannhet som åvilar entreprenören vid dennes platsbesök ger standardavtalet inte besked om. Det enda som kan utläsas av kommentarstexten till kap. 1 § 7 är att demontering, förstörande åtgärder och markundersökningar inte behöver vidtas. Av detta följer inte att det enbart är fråga om en ytlig okulär besiktning.s. 30

25.Det är svårt att finna skäl för att besiktningen ska vara ytlig. Det framstår som en rimlig ordning att de krav på noggrannhet som ställs på entreprenören ökar i takt med priset för entreprenaden och arbetenas komplexitet. Inte heller finns det några starka skäl till att besiktningen ska inskränka sig till en okulär betraktelse av arbetsområdet. Rimligen bör det i vissa fall åligga entreprenören att flytta på saker m.m. Däremot kan inte alltför höga krav ställas på vilka aktiva åtgärder som bör vidtas av entreprenören.s. 30

26.Mot bakgrund av den lojala samverkan som bör råda mellan parterna bör det alltså i vissa fall åligga entreprenören att vidta begränsade åtgärder utöver att befinna sig på platsen och betrakta den. Några starka effektivitetsskäl talar inte emot en sådan ordning, vilken i stället framstår som balanserande å ena sidan entreprenörens intresse av att förfrågningsunderlaget innehåller relevant information samt å andra sidan beställarens intresse av att entreprenören gör en seriös och relevant bedömning av förutsättningarna för arbetenas utförande. Vad som talar emot en sådan ordning är att reglerna för entreprenörens platsbesök blir beroende av förhållandena i det enskilda fallet och därigenom mindre förutsebara.s. 30

27.I den entreprenadrättsliga litteraturen diskuteras vissa mer praktiska aspekter av entreprenörens platsbesök. De behandlas inte här.s. 30

28.Som uttryckligen framgår av kap. 1 § 7 st. 1 men. 2 inskränker regeln om platsbesök inte beställarens ansvar enligt kap. 1 § 6. Sistnämnda bestämmelse innehåller enbart en (1) regel om ansvar, nämligen att part ansvarar för riktigheten av uppgifter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar samt utsättning som denne tillhandahållit. De två reglerna innebär tillsammans att beställaren ansvarar för oriktiga uppgifter om markförhållandena på arbetsområdet även om entreprenörens vid ett besök på arbetsområdet upptäcker att uppgiften är felaktig. Entreprenören kan alltså grunda sitt anbud på den oriktiga uppgiften och sedan, under entreprenadtiden, med framgång åberopa denna som grund för förekomstens. 30

29.313 av likställt ÄTA-arbete. Någon upplysningsskyldighet anses inte gälla i anbudsskedet. Den i kap. 2 § 9 föreskrivna underrättelseskyldigheten inträder inte förrän parterna har ingått avtalet.s. 30

30.Den ovan föreskrivna ordningen kan framstå som märklig och oförenlig med en lojal samverkan mellan parterna. Skälet bakom regleringen är att beställaren inte ska kunna övervältra ansvaret för lämnade uppgifters riktighet på entreprenören. 10.4.3.4 Entreprenörens fackmässiga bedömning enligt kap. 1 § 8 Om det vid tiden för entreprenörens avgivande av anbud saknas uppgifter om arbetsområdet eller det område som berörs av arbetena ska förhållandena enligt kap. 1 § 8 antas vara sådana som kunnat förutsättas vid en fackmässig bedömning.s. 31

31.Regeln tar sikte på entreprenörens dolda förutsättningar och är tillämplig på markförhållanden. För frågan om vilka felaktiga dolda förutsättningar om markförhållanden som kan ligga till grund för tidsförlängning är bestämmelsen central.s. 31

32.Om det saknas uppgifter om visst markförhållande på arbetsområdet ska detta antas vara sådant som följer av en fackmässig bedömning enligt kap. 1 § 8. Om de faktiska förhållandena avviker från vad som följer av en sådan bedömning, kan den oriktiga förutsättningen ligga till grund för tidsförlängning.s. 31

33.Föregångaren till kap. 1 § 8 går att finna i AB 65 kap. 1 § 11. I motiven till AB 65 går att läsa om vissa överväganden som gjordes vid utformningen av bestämmelsen. Där står att en farhåga under framtagandet av AB 65 var att bestämmelsen skulle ”rubba känslan av ansvar för att fullständiga och samordnade handlingar åstadkommes”. I motiven står att så inte lär ske, eftersom bestämmelsen ”innebär ett risktagande även för beställaren”. Detta risktagande består i att det får ”förutsättas att, vid rättslig prövning, bristande fullständighet och samordning i första hand kommer att drabba den som tillhandahållit handlingarna”.s. 31

34.Även om frånvaron av sådana uppgifter som avses i AB 04 kap. 1 § 6 st. 3 inte i sig kan ligga till grund för förekomsten av likställt ÄTA-arbete, innebär frånvaron av uppgifter ett ökat utrymme för vad som kan vara en fackmässig bedömning enligt 314 AB 04 kap. 1 § 8. Avsaknaden av uppgifter kan därigenom ha indirekt betydelse för om det föreligger ett likställt ÄTA-arbete. Att beställaren inte lämnar uppgifter om vissa markförhållanden kan vara en faktor – bland andra – vid bedömning av om avvikelser från dolda förutsättningar om förhållandena kan ligga till grund för tidsförlängning. 10.4.3.5 Det rättsliga sambandet mellan kap. 1 §§ 6 och 8 HD har i NJA 2015 s. 3 anfört att kap. 1 § 8 har ett nära sakligt samband med kap. 1 §§ 6 och 7. Den förra bestämmelsen bör, enligt HD, uppfattas så att den inte enbart är tillämplig när uppgifter helt saknas om ett visst förhållande utan också när det finns uppgifter men dessa är oklara eller ofullständiga.s. 31

35.Enligt Arvidsson och Samuelsson har kap. 1 §§ 6–8 inte bara ett sakligt samband utan är i viss mån ”rättsligt relaterade till varandra”. Arvidsson och Samuelsson förklarar sambandet mellan kap. 1 § 6 st. 3 och kap. 1 §§ 7 och 8 på följande sätt. En felaktig uppgift har företräde framför avvikelser i förhållande till entreprenörens antaganden grundade på kap. 1 §§ 7 och 8. Om det förekommer en oriktig uppgift har entreprenören rätt till tidsförlängning oaktat vad denne kunnat iaktta på arbetsområdet (enligt kap. 1 § 7) eller vilka förhållanden som kunnat förutsättas vid en fackmässig bedömning (enligt kap. 1 § 8). Däremot är det enligt Arvidsson och Samuelsson ”svårbedömt” hur kap. 1 § 6 st. 3 och kap. 1 § 8 förhåller sig till varandra. Som anförts ovan anser de att kap. 1 § 6 st. 3 inte är en självständig regel utan ”i stället är instrumentellt kopplad till [entreprenörens] ansvar enligt” kap. 1 § 8. Avsaknad av en uppgift som entreprenören har rätt att förutsätta att beställaren lämnar enligt kap. 1 § 6 st. 3 minskar informationsunderlaget för entreprenörens bedömning enligt kap. 1 § 8 och ökar beställarens ”risksfär”. Arvidsson och Samuelsson skriver att ”[k]ravet på fackmässig bedömning i det enskilda fallet är alltså helt betingat av det underlag som [beställaren] tillhandahållit.”s. 32

36.Som anförts ovan anser Dahlberg Kolga och Odelberg att AB 04 kap. 1 § 8 aldrig aktualiseras när det i förfrågningsunderlaget saknas uppgifter enligt kap. 1 § 6 st. 3. De anser inte att HD i NJA 2015 s. 3 har klargjort hur de två bestämmelserna förhåller sig till varandra.s. 32

37.Som framgått ovan stipuleras i avhandlingen att avsaknaden av uppgifter inte i sig kan ligga till grund för förekomsten av likställt ÄTA-arbete. Avsaknaden av uppgifter kan dock öka beställarens ”risksfär”, på sätt som anförts av Arvidsson och Samuelsson.s. 32

38.Entreprenören kan förutsätta att vissa uppgifter har lämnats av beställaren enligt kap. 1 § 6 st. 3. Det innebär att avsaknaden av sådana uppgifter ger entreprenören skäl att göra vissa antaganden. Avsaknaden av sådana uppgifter har dock inte samma verkan som oriktiga uppgifter, dvs. att entreprenören har rätt att förutsättas. 32

39.315 visst förhållande oberoende av vad som följer av annan tillgänglig information, exempelvis sådan som kan inhämtas vid ett platsbesök. Frånvaron av en uppgift (exempelvis om förekomsten av asbest) är enbart en av flera faktorer som entreprenören ska beakta inom ramen för sin fackmässiga bedömning. 10.4.3.6 Utgångspunkter för den fackmässiga bedömningen i kap. 1 § 8 Den fackmässiga bedömningen enligt kap. 1 § 8 ska enligt HD vara objektiv och grundad på en fackmans kunskaper. Samtidigt anför domstolen att den närmare innebörden av begreppet ”fackmässig” beror på bestämmelsens syfte och ”slutligt av omständigheterna i det enskilda fallet”.s. 32

40.HD:s uttalande att innebörden av begreppet är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet kan enligt Arvidsson och Samuelsson ”inte uppfattas bokstavligt”. De betonar att vad som är fackmässigt följer av de ”professionsnormer och därmed yrkesanknutna sedvänjor” som gäller vid den relevanta tidpunkten. HD:s uttalande bör enligt Arvidsson och Samuelsson förstås som att professionsnormerna i vissa fall är öppna och att domstolen i sådana fall behöver lösa den aktuella frågan genom fri utfyllning.s. 33

41.En fackmässig bedömning innefattar, enligt HD, en genomgång av tillgängligt underlag. Ett fylligt förfrågningsunderlag ger en god grund för anbudsgivarnas bedömningar av förhållandena på platsen. Om förfrågningsunderlaget däremot är magert ökar utrymmet för olika bedömningar. Var och en av dessa kan vara fackmässig enligt kap. 1 § 8.s. 33

42.Enligt HD är ett led i beställarens fackmässiga bedömning att överväga sannolikheten för att ett visst förhållande av betydelse för utförandet av entreprenaden föreligger. En anbudsgivare ska enligt HD inte förutsätta ett förhållande enbart av det skälet att bedömningsunderlaget indikerar att förhållandet möjligen föreligger. Detsamma gäller om sannolikheten för förhållandets existens är ungefär densamma som för dess icke-existens. Förhållandet ska dock förutsättas om det är troligt att det föreligger.s. 33

43.Vad som avses med troligt synes vara ett visst mått av sannolikhet, som med någon marginal överstiger 50 procents sannolikhet. Detta följer av att det ska vara mer är ”ungefär” lika sannolikt att förhållandet existerar som att det inte existerar.s. 33

44.Det kan övervägas om ordvalet (”troligt” snarare än ”sannolikt”) innebär att HD öppnar för att bedömningen ska ha normativa inslag, vilket inte är fallet vid en ren sannolikhetsbedömning. Domskälen ger dock inte stöd för en sådan tolkning. 316s. 33

45.En fackmässig bedömning enligt kap. 1 § 8 kan leda till mer än en slutsats som var och en är trolig. Det kan vara troligt att såväl förhållandet X som Y föreligger. Båda förhållandena kan dock inte samtidigt vara troliga om de utesluter varandra. Det beror på att ”troligt” innebär att det föreligger en sannolikhetsgrad för förhållandets existens som överstiger 50 procent.s. 34

46.Om det utifrån tillgänglig information går att efter en fackmässig bedömning dra flera slutsatser, har entreprenören rätt att utgå från den bedömning av förhållandena som leder till den lägsta kostnaden för utförandet av kontraktsarbetena. Det kan dock inte bli fråga om att välja den billigaste av två slutsatser som utesluter varandra, eftersom de båda inte samtidigt kan vara troliga. 10.4.3.7 Avvikelser från dolda förutsättningar kan ligga till grund förs. 34

47.tidsförlängning Markförhållanden som avviker från dolda förutsättningar kan ligga till grund för förekomsten av likställda ÄTA-arbeten. Om så är fallet kan tidsförlängning utgå med stöd av kap. 4 § 2.s. 34

48.Avvikelser från dolda förutsättningar kan också ligga till grund för tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 p. 5. Det krävs då att förhållandet inte har vållats av entreprenören och att entreprenören inte borde ha räknat med detsamma. Vad entreprenören borde ha räknat med följer av kap. 1 §§ 6–8.s. 34

Sammanfattning

1.Utgångspunkten är att markförhållanden som avviker från redovisade förutsättningar kan ligga till grund för tidsförlängning. Skälet för detta är att beställarens i det närmaste strikta ansvar för lämnade uppgifters riktighet. Om en uppgift om markförhållandena är felaktig är tidsförlängning en möjlig rättsföljd.s. 34

2.Det finns undantag från beställarens uppgiftsansvar. Ett undantag gäller uppgifter som enbart lämnas upplysningsvis. Det aktualiseras primärt när beställaren lämnar information till entreprenören efter avtalets ingående i informella sammanhang. Ett annat undantag är att beställaren tydligt friskriver sig från en lämnad uppgifts riktighet. Ett tredje undantag är att entreprenören tydligt övertar ansvaret för den lämnade uppgiftens riktighet.s. 34

3.Även markförhållanden som avviker från dolda förutsättningar kan ligga till grund för tidsförlängning. Så är fallet om de avviker från vad entreprenören har rätt att förutsätta om förhållandena på arbetsområdet.s. 34

4.Vilka dolda antaganden entreprenören har rätt att göra, i den bemärkelsen att avvikelser från dessa är tidsförlängningsgrundande, beror vad som följer av ens. 34

5.317 fackmässig bedömning. Denna ska vara objektiv och grundad på en fackmans kunskaper. Att beakta vid en sådan bedömning är bl.a. a) vilken information beställaren lämnat – och inte lämnat – i förfrågningsunderlaget och b) förhållandena på arbetsplatsen så som de framstår vid ett platsbesök i anbudsskedet. Vid sin fackmässiga bedömning ska entreprenören förutsätta sådana förhållanden som är troliga, dvs. förhållanden som med någon marginal överstiger en sannolikhetsgrad om 50 procent.s. 34

6.Avsaknad av uppgifter om markförhållandena på arbetsområdet kan inte i sig ligga till grund för tidsförlängning. Frånvaron av relevanta uppgifter i förfrågningsunderlaget ökar dock utrymmet för vad som är troligt och därmed också beställarens ”risk” för att de befintliga markförhållandena avviker från entreprenörens dolda antaganden.s. 35

Villkor om arbetspåverkan i AB 04

Båda spåren för tidsförlängning aktualiseras

1.Om markförhållandena avviker från redovisade förutsättningar kan entreprenören erhålla tidsförlängning enligt kap. 4 §§ 2 och 3.s. 35

2.Om beställaren har lämnat en oriktig uppgift om markförhållandena ska arbete som föranleds därav likställas med ÄTA-arbete. Arbetet kan därmed i förlängningen ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 2.s. 35

3.Oriktiga uppgifter är också ett förhållande som beror på beställaren och omfattas därmed av kap. 4 § 3 p. 1. Tidsförlängning kan också utgå enligt hinderbestämmelsens femte punkt, givet att förhållandet inte beror på entreprenörens vållande och inte heller är något som denne borde ha räknat med.s. 35

4.Också markförhållanden som avviker från dolda förutsättningar kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 §§ 2 och 3.s. 35

5.Arbete som föranleds av avvikelser från vad entreprenören haft att förutsätta enligt kap. 1 §§ 7 och 8 ska likställas med ÄTA-arbete och är därmed i förlängningen något som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 2.s. 35

6.För att markförhållanden som avviker från dolda förutsättningar ska kunna ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 p. 5 krävs att de avvikande markförhållandena inte beror på entreprenörens vållande och inte heller är något denne borde ha räknat med. Vad entreprenören borde ha räknat med såvitt avser markförhållanden regleras i AB 04 genom kap. 1 §§ 6–8.s. 35

7.Avvikande markförhållanden kan alltså aktualisera båda spåren för tidsförlängning i AB 04. I kap. 4 § 2 ger ”arbete” uttryck för ett villkor om 318 arbetspåverkan medan detsamma gäller ”hindras” i kap. 4 § 3. Innebörden av villkoren har behandlats i avsnitt 7.4.s. 35

8.För att entreprenören ska ha rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 är det inte tillräckligt att arbetena har hindrats. Det krävs också att entreprenören vid avtalets ingående inte borde ha räknat med arbetspåverkan. Vid bedömningen av vad entreprenören borde ha räknat med enligt kap. 4 § 3 är det relevant vad som har orsakat att arbetena hindras. I avsnitt 10.5.2 behandlas därför villkoret med utgångspunkt i att det är avvikande markförhållanden som har orsakat arbetspåverkan.s. 36

9.En särskild fråga är om tidsförlängning enligt kap. 4 § 2 är villkorad av att entreprenören inte borde ha räknat med det tidsförlängningsgrundande arbetet. Frågan diskuteras i avsnitt 10.5.3.s. 36

Krav på entreprenörens förutseende enligt kap. 4 § 3

1.För att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 krävs att entreprenören inte borde ha räknat med att de avvikande markförhållandena skulle hindra dennes arbeten.s. 36

2.Om entreprenören inte borde ha räknat med de avvikande markförhållanden borde denne inte heller ha räknat med att arbetena skulle hindras på grund av förhållandena. Det kan också vara så att entreprenören visserligen borde ha räknat med de avvikande markförhållandena men däremot inte att arbetena skulle hindras.s. 36

3.När det gäller redovisade förutsättningar är beställarens uppgiftsansvar centralt. Entreprenören har rätt att utgå från att beställarens uppgifter om markförhållandena är korrekta. Entreprenören behöver alltså inte räkna med att uppgifterna kan vara oriktiga.s. 36

4.Entreprenören kan ha kännedom om att en uppgift om markförhållandena är oriktig. Utgångspunkten är att entreprenören också i en sådan situation kan ha rätt till tidsförlängning på grund av de avvikande markförhållandena. Särskilda frågor kan dock aktualiseras.s. 36

5.När det gäller markförhållanden som avviker från dolda förutsättningar kan entreprenören ha rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 p. 5. Enligt femte punkten i hinderbestämmelsen krävs att avvikelsen inte har vållats av entreprenören och att entreprenören inte borde ha räknat med densamma. Vad entreprenören borde ha räknat med såvitt avser markförhållandena regleras i AB 04 genom kap. 1 §§ 6–8.s. 36

6.319s. 36

Krav på entreprenörens förutseende enligt kap. 4 § 2

1.Även om villkoren om arbetspåverkan i kap. 4 §§ 2 och 3 (dvs. ”arbete” respektive ”hindras”) är delvis överlappande, finns det skillnader dem emellan som har betydelse för huruvida det bör uppställas ett förutsebarhetskrav för entreprenörens rätt till tidsförlängning.s. 2

2.Kap. 4 § 3 är en regel som fördelar tidsrisken mellan parterna. Den aktualiseras när arbetena hindras på grund av vissa typer av förhållanden. Att det under entreprenadtiden kan förekomma omständigheter som försvårar arbetena är känt på förhand. Vilka konkreta försvårande omständigheter som kommer att aktualiseras är dock inte känt. Försvårande omständigheter som är kända av entreprenören vid avtalets ingående åligger det denne att överkomma eller på annat sätt hantera. Hinderbestämmelsen tar sikte på försvårande omständigheter som entreprenören inte borde ha räknat med.s. 2

3.Kap. 4 § 2 tar sikte på andra slags omständigheter. Rätt till tidsförlängning enligt bestämmelsen föreligger när arbete har ändrats eller tillkommit, antingen som ett resultat av föreskrivna eller likställda ÄTA-arbete eller mängdförändringar.s. 2

4.Vid föreskrivna ÄTA-arbeten har beställaren fattat ett beslut om att arbetet eller det föreskrivna arbetsresultatet ska förändras. Beställaren förfogar ensamt över vilka ÄTA-arbeten som ska föreskrivas. Entreprenören har en rättighet och skyldighet att utföra ÄTA-arbeten.[^1000] Huruvida entreprenören förutsatt eller borde ha räknat med förekomsten av föreskrivna ÄTA-arbeten saknar betydelse för entreprenörens rätt till tidsförlängning.[^1001] Parterna kan redan innan ÄTA-arbetet föreskrivs komma överens om vilken tidsförlängning (och vilka kostnader) som entreprenören ska ges rätt till med anledning av det ändrade eller tillkommande arbetet. Mot den bakgrunden kan beställaren fatta ett informerat beslut om huruvida ÄTA-arbetet ska föreskrivas eller inte.s. 2

5.Likställt ÄTA-arbete är inte ett resultat av beställarens beslut om en förändring av arbetena eller det föreskrivna arbetsresultatet. Det är i stället arbete som föranleds av att beställaren har lämnat oriktiga uppgifter eller att förhållanden av visst slag avviker från vad entreprenören haft rätt att förutsätta.s. 2

6.Entreprenören har rätt att förutsätta att lämnade uppgifter är riktiga. Även om entreprenören har vetskap om att en uppgift är oriktig är utgångspunkten att entreprenören har rätt till tidsförlängning på grund av avvikande markförhållanden. 320 Särskilda frågor kan dock aktualiseras.[^1002] Någon prövning av förutsebarhetsvillkoret aktualiseras alltså inte.s. 2

7.När likställt ÄTA-arbete föranleds av att markförhållandena avviker från vad entreprenören haft rätt att förutsätta, hanteras frågan om vad entreprenören borde ha räknat med redan vid bedömningen av om avvikelsen kan ge rätt till tidsförlängning. Denna prövning görs utifrån reglerna i kap. 2 § 4 och kap. 1 §§ 7 och 8. För att det ska föreligga likställt ÄTA-arbete på grund av avvikande markförhållanden krävs att entreprenören inte borde ha förutsett markförhållandena. Som en följd därav kan entreprenören inte anses ha bort räkna med arbetspåverkan som orsakas av markförhållandena. Någon prövning av förutsebarhetsvillkoret – vilket relaterar till arbetspåverkan – aktualiseras alltså inte.s. 3

8.Det ovan anförda ger sammantaget att det, vid fråga om tidsförlängning på grund av likställt ÄTA-arbete enligt kap. 4 § 2, inte är aktuellt att pröva om entreprenören borde ha räknat med arbetspåverkan.s. 3

Villkor om tidseffekt i AB 04

1.För att ett ÄTA-arbete ska kunna ge entreprenören rätt till tidsförlängning krävs enligt AB 04 kap. 4 § 2 men. 2 att arbetet påverkar entreprenörens möjlighet att ”hålla kontraktstiden”. Meningen har följande ordalydelse.s. 3

2.”Kontraktstiden skall förlängas eller avkortas i den utsträckning ÄTA-arbete ellers. 3

3.förändringar i förhållande till angiven mängd i kontraktshandlingarna påverkars. 3

4.möjligheten att hålla kontraktstiden.” En förutsättning för att tidsförlängning ska kunna utgå är alltså att arbetet påverkar möjligheten att hålla kontraktstiden. Det är ett villkor om att arbetspåverkan ska orsaka en viss tidseffekt.s. 3

5.Med ordet ”hålla” i AB 04 kap. 4 § 2 men. 2 torde avses att relevanta arbeten färdigställs senast vid den tidpunkt som följer av en avtalad tidsfrist. Varför ordet ”hålla” har valts i stället för exempelvis ”färdigställa” är oklart.[^1003]s. 3

6.Att arbetet ska ha en påverkan på entreprenörens möjlighet att hålla kontraktstiden hänger samman med att det primära syftet med tidsförlängning är att entreprenören ska undkomma påföljder på grund av ett försenat färdigställande. Om det inte föreligger någon påverkan på möjligheterna att hålla kontraktstiden saknass. 3

7.321 det anledning för entreprenören att erhålla tidsförlängning.[^1004] Entreprenören saknar då rätt till tidsförlängning.s. 3

8.Motsvarande bestämmelser i äldre editioner av Allmänna bestämmelser är formulerade på ett något annat sätt. I AB 92 kap. 4 § 2 står att kontraktstiden ska förlängas om ”ändringar eller tilläggsarbeten föranleder ökad eller minskad tidsåtgång”. Skrivningarna är desamma i AB 72 och AB 65 samt liknande i AB 52.[^1005] Motiven till AB 72 och AB 65 öppnar visserligen för en tolkning av bestämmelserna som innebär att förseningen ska påverka möjligheterna att färdigställa entreprenaden inom kontraktstiden men det är inte givet hur motiven bör förstås på denna punkt.[^1007]s. 4

9.En fråga är vad som avses med ”påverkan” i AB 04 kap. 4 § 2. Att det är ett lägre ställt krav än ”hindras” i kap. 4 § 3 är klart. Tolkat mot bakgrund av ordets allmänspråkliga betydelse kan antas att det är ett krav om att arbetena på något sätt förändras i förhållande till entreprenörens planering. Det ska alltså föreligga en arbetspåverkan av något slag. Att det ska föreligga en arbetspåverkan följer redan av kap. 2 § 4, som föreskriver att förhållanden av visst slag ska föranleda ”arbete”.s. 4

10.I kap. 4 § 2 finns inte – som i kap. 4 § 3 p. 5 – någon skrivning om att entreprenören ska söka begränsa den tidsförlängningsgrundande förseningen. Inte heller finns någon kommentarstext som ålägger entreprenören viss aktivitet, vilket är fallet med kap. 4 § 3.[^1008] Rätten till tidsförlängning enligt kap. 4 § 2 kan dock ändå vara villkorad av att entreprenören har vidtagit skäliga åtgärder för att undvika eller begränsa den tidsförlängningsgrundande förseningen.s. 4

11.Allmänna regler om skadebegränsning torde gälla. Det finns inget i AB 04 som indikerar annat, mer än avsaknaden av en uttrycklig skrivning om att beställaren ska begränsa förseningen.s. 4

12.Det är svårt att se varför entreprenören skulle ha en skyldighet att begränsa förseningen vid tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 men inte enligt kap. 4 § 2. Det är inte så att kap. 4 § 2 enbart aktualiseras vid beställarens klander medan kap. 4 § 3 enbart aktualiseras när det är fråga om situationer där beställaren är utan klander. Båda bestämmelserna kan aktualiseras när beställaren har agerat klandervärt – och när beställaren inte har gjort det.s. 4

13.I avhandlingen stipuleras att entreprenörens rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 2 är villkorad av att denne vidtagit skäliga åtgärder för att undvika eller begränsa den tidsförlängningsgrundande förseningen. Det är alltså samma krav som ställs vid tillämpningen av kap. 4 § 2 som vid tillämpningen av kap. 4 § 3.s. 4

14.Det villkor om tidseffekt som föreskrivs i kap. 4 § 3 har behandlats i avsnitt 8.6. Vad som anförts i avsnittet är relevant också här. 322s. 4

Likheter mellan de skandinaviska standardavtalen

Regleringen i NS 8405

1.10.7.1.1 Villkor om typfallet (avvikelsen) Entreprenörens rätt till tidsförlängning på grund av avvikande markförhållanden betraktas i norsk entreprenadrättslig litteratur som en riskfördelningsfråga.[^1009] Att beställaren ”bærer risikoen” för fel, motstridigheter, ofullständigheter och ofullständigheter i handlingarna stadgas i NS 8405 p. 19.3 st. 2. Regeln anses vara i linje med den dispositiva rätten.[^1010]s. 5

2.NS 8405 p. 19.3 st. 2 har följande lydelse.s. 5

3.”Byggherren skal levere de tegninger, beskrivelser og beregninger som ers. 5

4.nødvendige og egnet som grunnlag for utførelsen av kontraktarbeidet.s. 5

5.Byggherren bærer risikoen for følgene av feil, uoverensstemmelser ogs. 5

6.ufullstendigheter eller utilstrekkelig veiledning i kontraktsdokumenter og tegninger,s. 5

7.beskrivelser og beregninger som han har levert.” Att beställaren ”bär risken” för fel, motstridigheter och ofullständigheter i handlingarna betraktas i litteraturen som en riskfördelningsregel som ger uttryck för funktionsfördelningsprincipen.[^1011] Innebörden av nämnda princip är, enkelt uttryckt, att part bär risken för brister hänförliga till sitt funktionsområde.[^1012] I ett entreprenadavtal bidrar parterna med olika insatsfaktorer för att det överenskomna resultatet ska uppnås. De har olika uppgifter och ansvarsområden. Inom sina funktioner bär de ”risken”, i förhållande till motparten.[^1013]s. 5

8.Beställaren ansvarar för projekteringen. Denne fyller alltså funktionen att utreda och redovisa vilket arbetsresultat som ska åstadkommas. Som en följd härav är det beställaren som ”bär risken” för felaktiga uppgifter i de handlingar som utgör grund för arbetenas utförande.[^1014]s. 5

9.Beställarens projekteringsplikt är en del av dennes medverkansskyldighet. Att tidsförlängning kan utgå på grund av beställarens bristande medverkan enligt p. 19.3 framgår av p. 24.1.[^1015]s. 5

10.323s. 5

11.Huvudregeln enligt norsk dispositiv entreprenadrätt är att beställaren står risken för oförutsedda markförhållanden. Som stöd för denna uppfattning hänvisas i litteraturen till den s.k. Salhusbro-dommen.[^1016]s. 6