NJA 2009 s. 388.
Hänvisas från p. 17 (s. 20)
1.beställaren för att på totalentreprenad uppföra en sporthall. Mellan parterna gälldes. 19
2.ABT 06. Beställaren hade i förfrågningsunderlaget föreskrivit en teknisk lösning förs. 19
3.grundläggningen av sporthallen, nämligen att den skulle utföras med platta på mark.s. 19
4.Entreprenören föreslog efter att parterna hade ingått entreprenadavtalet atts. 19
5.grundläggningen i stället skulle utföras med en grundplatta på pålar. Så blev ocksås. 19
6.fallet. Entreprenören ansåg att den ursprungligen föreskrivna tekniska lösningen vars. 19
7.olämplig och därmed oriktig samt att arbeten med anledning av det ändrades. 19
8.utförandet var likställda ÄTA-arbeten. Hovrätten ansåg att entreprenörens föreslagnas. 19
9.(och genomförda) lösning visserligen var bättre än den som föreskrivits avs. 19
10.beställaren, men att ”utredningen i målet inte [gav] stöd för slutsatsen att den avs. 19
11.[beställaren] föreskrivna lösningen var olämplig, i vart fall inte på ett sådant sätt atts. 19
12.det skulle vara fråga om en ’oriktig’ uppgift i den mening som avses i ABT 06”. 302 Det kan övervägas i vilken mån lämplighet är en faktor att beakta inte enbart för tekniska lösningar utan också andra uppgifter, så som uppgifter om markförhållanden. En uppgift om markförhållanden kan inte i sig vara lämplig eller olämplig. Den kan däremot vara presenterad på ett mer eller mindre lämpligt sätt.s. 19
13.Det framgår av kommentarstexten till AB 04 kap. 1 § 2 att kontraktshandlingarna bör vara upprättade enligt god sed. Även om uttalandet tar sikte på kontraktshandlingarna skulle det kunna argumenteras för att det bör gälla generellt för parternas informationsgivning. I så fall skulle uppgifter tillhandahållas enligt god sed.s. 20
14.Det kan argumenteras för att uppgiftslämnaren bör svara för kostnader och förseningar som orsakas av att uppgiftsmottagaren missförstått en lämnad uppgift på grund av att den har presenterats på ett sätt som avviker från god sed. En sådan regel vore handlingsdirigerande genom att skapa incitament för parterna att kommunicera på ett sätt som är vedertaget i branschen. Det skulle gynna ett effektivt utförande av entreprenader och bidra till en lojal samverkan mellan parterna.s. 20
15.Vad som är god sed för presentation av uppgifter varierar förmodligen över tid och mellan olika fackområden. Vad som är god sed bör rimligen relatera till fackmässighetsnormer och sedvana i branschen samt vilken typ av handling det är fråga om.s. 20
16.Höga krav kan ställas på presentationen av uppgifter i förfrågningsunderlaget. Det är också primärt handlingar som ingår i förfrågningsunderlaget som kommentarstexten till AB 04 kap. 1 § 2 tar sikte på, eftersom förfrågningsunderlaget typiskt sett utgör en stor del av kontraktshandlingarna. 10.4.2.3 Undantag från uppgiftsansvaret – uppgifter som enbart lämnass. 20
17.upplysningsvis Det är enligt HD en ”viktig grundsats att respektive part svarar för de handlingar som framtagits av honom för användning i entreprenaden”. Det finns dock undantag från regeln.s. 20
18.Enligt Bengtsson är ett villkor för uppgiftsansvaret att den lämnade uppgiften är så preciserad att mottagaren har fog att lita på den. Som stöd för sin uppfattning hänvisar Bengtsson bl.a. till Källenius kommentar till AB 54. Källenius anser att uppgiftsansvaret i AB 54 inte omfattar ”[v]ad byggherren samtalsvis kan ha uttalat”. Att det enligt Källenius ska vara fråga om uppgifter som ”»ligger till grund för entreprenaden« och sålunda icke bara är ’löst prat’” kan antas höra samman med ordalydelsen i den relevanta bestämmelsen i AB 54. Bestämmelsen som reglerar uppgiftsansvaret fick en annan utformning i AB 65. Regeln i AB 65 uppvisar storas. 20
19.303 likheter med AB 04 kap. 1 § 6. I motiven till AB 65 finns ingen liknande skrivning som de ovan citerade.s. 20
20.Om Bengtssons ståndpunkt ska förstås som att en prövning ska göras av huruvida entreprenören haft fog att lita på uppgiften, skulle det innebära en betydande begränsning av uppgiftsansvaret. Om ståndpunkten i stället ska förstås som att det finns ett undantag från uppgiftsansvaret som avser enuntiationer, vore detta i linje med vad Karlgren har anfört.s. 21
21.Karlgren beskriver enuntiationer som ”(konkreta) positiva uppgifter” som lämnas i samband med ett avtals ingående men som ”icke anses ha karaktären av garanti eller eljest avtalsmässigt åtagande, [men] bibringar motparten föreställningen att sakläget i ett angivet hänseende är beskaffat på visst sätt”. För att bedöma om uppgiftslämnaren ska vara bunden av en lämnad uppgift bör – av praktiska skäl – enligt Karlgren vägledning sökas i omkringliggande förhållanden, snarare än uppgiftslämnarens vilja. En faktor i bedömningen kan vara om uppgiften hänför ”sig till uppgiftslämnarens eget verksamhets- och erfarenhetsområde, över huvud till förhållanden som denne har särskilda förutsättningar att överskåda och bilda sig en uppfattning om, eller de avse sådant som antingen är av mera allmän natur eller t.o.m. från samma synpunkt kan säga ligga motparten »närmare»”. Om uppgiften hör till ett område som ligger uppgiftslämnaren närmast ”finns goda skäl för att behandla denne strängt och icke mycket väja för att ålägga kontraktsansvar”.s. 21
22.Karlgren skriver om uppgifter som lämnas i samband med avtals ingående. Hans resonemang bör dock vara relevant inte enbart för uppgift om markförhållanden som lämnas i anbudsskedet (primärt genom förfrågningsunderlaget) utan också uppgifter som lämnas under entreprenadtiden.s. 21
23.Karlgren gör en skillnad mellan a) konkreta uppgifter som har karaktären av garanti eller annat avtalsmässigt åtagande och b) konkreta uppgifter som inte har karaktären av garanti eller annat avtalsmässigt åtagande – men ändå ger motparten föreställningen att förhållandena är på visst sätt. Ytterligare en kategori av uppgifter skulle kunna nämnas, nämligen c) konkreta uppgifter som inte har karaktären av garanti eller eljest avtalsmässigt åtagande – och inte heller ger motparten föreställningen att förhållandena är på visst sätt.s. 21
24.Klart är att uppgiftsansvaret i AB 04 kap. 1 § 6 gäller uppgifter enligt a), såvida inte något undantag enligt nedan är tillämpligt. Klart bör också vara att det inte gäller något uppgiftsansvar för sådana uppgifter som omfattas av c), eftersom det då är fråga om uppgifter som inte ger motparten en föreställning om att förhållandena är på visst sätt. Den svåra frågan är vad som gäller för kategori b), dvs. sådana uppgifter som Karlgren kallar enuntiationer.s. 21
25.För entreprenadavtal bör skillnad göras mellan uppgifter som lämnats av beställaren i anbudsskedet och sådana som lämnas efter avtalets ingående. 304s. 21
26.Uppgifter som lämnas i anbudsskedet (typiskt sett i förfrågningsunderlaget) ligger till grund för anbudsgivarnas anbud, vilka konkurrerar med varandra. Det finns starka skäl för att anbudsgivarna ska kunna förlita sig på att uppgifterna som lämnas i förfrågningsunderlaget är korrekta. Ett sådant skäl vilar på effektivitetshänsyn. Om anbudsgivarna skulle behöva granska riktigheten av lämnade uppgifter skulle det uppstå betydande merarbete, genom att beställaren först skulle göra en bedömning av uppgiften, vilken sedan skulle följas av parallella bedömningar av alla anbudsintressenter. Ett annat skäl för att anbudsgivarna ska kunna förlita sig på lämnade uppgifters riktighet är att anbuden ska vara jämförbara. De bör därför så långt som möjligt utgå från samma förutsättningar. En sådan ordning gynnas av att anbudsgivarna kan utgå från att alla lämnade uppgifter i förfrågningsunderlaget är korrekta, utan att behöva överväga om en viss uppgift endast har lämnats upplysningsvis eller inte.s. 22
27.Andra överväganden gör sig gällande för uppgifter som lämnas efter avtalets ingående. Under entreprenadtiden kan antas att parternas representanter regelbundet träffas och diskuterar olika för entreprenaden relevanta frågor. Utan ett regelbundet inormationsutbyte mellan parterna är det svårt att se hur de ska kunna samverka lojalt för att genomföra entreprenaden.s. 22
28.Om det föreligger ett strikt ansvar för alla lämnade uppgifter, skulle det kunna hämma parternas informationsutbyte under entreprenadtiden. Att parterna kan kommunicera med varandra är av stor vikt för att entreprenaden ska kunna genomföras på ett effektivt sätt. De bör därför kunna kommunicera med varandra utan att oroa sig för att allt de säger kan komma att hållas emot dem med stöd av kap. 1 § 6. En sådan ordning hade kunnat öka taktiseringen kring informationsutbytet under entreprenadtiden, till hämmande av en lojal samverkan.s. 22
29.Ett sätt att skilja mellan information som (under entreprenadtiden) lämnas enbart upplysningsvis och sådan som omfattas av uppgiftsansvaret i kap. 1 § 6 är att ta fasta på i vilket sammanhang informationen lämnas. För information som lämnas vid ett byggmöte bör utgångspunkten vara att uppgiftsansvaret gäller, såvida inte motsatsen klargörs av den uppgiftslämnande parten. Detta beror på att byggmötena har en särställning som beslutsforum. Parterna är skyldiga att delta vid byggmöten och genom anteckning i byggmötesprotokoll är avtalade krav på skriftlighet uppfyllda. På motsatt vis bör uppgifter som lämnas i informella samtal på arbetsområdet inte aktualisera uppgiftsansvaret, såvida inte parterna kommer överens om att uppgifterna ska ligga till grund för utförandet av arbetena. Vad som gäller för uppgifter som lämnas i e-postkorrespondens är svårbedömt. Som utgångspunkt bör huvudregeln gälla, dvs. att parterna ansvarar för lämnade uppgifters riktighet. Ett undantag skulle kunna gälla om det av sammanhanget är uppenbart att korrespondensen är av informell karaktär.s. 22
30.305 10.4.2.4 Undantag från uppgiftsansvaret – friskrivningar Det är möjligt för beställaren att friskriva sig från uppgiftsansvaret för uppgifter som lämnas såväl i förfrågningsunderlaget (eller på annat sätt i anbudsskedet) som efter avtalets ingående. Sådana friskrivningar utgör ett annat undantag från uppgiftsansvaret.s. 22
31.Regleringen i AB 54 var sådan att standardavtalet gjorde vissa undantag från uppgiftsansvaret, såvitt avsåg uppgifter om markförhållandena på arbetsområdet. Så var exempelvis fallet för klassificeringen av jordarter och deras förekomst samt angivet borrdjup. Dessa undantagsregler togs bort i AB 65. I motiven angavs att om uppgifter om berg- och jordartsförhållanden inte var säkra, kunde detta anges i de handlingar där uppgifterna förekom.s. 23
32.I motiven till AB 65 anförs också att om uppgifter ”lämnats med särskilt förbehåll eller med redovisning av risker, gäller ju riktigheten just med detta förbehåll eller risk”. Om beställaren lämnar en uppgift med ett sådant tillägg ankommer det på entreprenören ”om han oaktat denna omständighet vill lägga uppgiften etc. till grund för sitt handlande”.s. 23
33.Det anförda är förenligt med exemplet nedan. I den entreprenad som skiljedomen avsåg hade beställaren i förfrågningsunderlaget angett att uppgifter om bergförhållandena endast var prognoser och redovisat osäkerhetsfaktorer för uppgifterna.s. 23