Stockholms tingsrätts dom 2018-05-24 i mål nr T 2968-17. Domstolen fann att

1.beställaren inte hade fattat beslut och projekterat entreprenaden (som var ens. 25

2.utförandeentreprenad) på det sätt som kan krävas samt att en representant förs. 25

3.beställaren hade flyttat in i den lägenhet som entreprenaden avsåg. Detta hade enligts. 25

4.tingsrätten fördröjt entreprenadens färdigställande och entreprenören hade rätt tills. 25

5.tidsförlängning enligt AB 04 kap. 4 § 3. Hinderbestämmelsen tycks ha förståtts på olika sätt av underrätterna. 7.4.2.5 Invändning mot motsatstolkning – en tvistedrivande systematik En invändning med att tolka ”arbete” och ”hindras” motsatsvis är att entreprenören då – i vissa fall – skulle behöva framställa två krav på tidsförlängning grundade på samma händelseförlopp för att undkomma förseningsvite. Det ena kravet skulles. 25

6.227 grundas på de regler som gäller för tidsförlängning enligt kap. 4 § 2 och det andra kravet skulle grundas på de regler för tidsförlängning som gäller enligt kap. 4 § 3.s. 25

7.Följande fiktiva exempel kan vara belysande.s. 26

8.Entreprenören ska anlägga grunden för ett hus. När marken börjar schaktas upptäckss. 26

9.berg under markytan. Entreprenören anser att det av förfrågningsunderlaget följer atts. 26

10.det inte ska förekomma något berg på den aktuella platsen (och det aktuella djupet).s. 26

11.Entreprenören ställer en fråga till beställaren om hur denne önskar att berget skas. 26

12.hanteras. Efter en vecka svarar beställaren att entreprenören ska utföra arbetena enligts. 26

13.förfrågningsunderlaget. Parterna har olika uppfattning om huruvida entreprenörens. 26

14.borde ha räknat med berg på den aktuella platsen eller inte. Entreprenören utförs. 26

15.sprängningsarbeten för att komma vidare med entreprenaden. Sprängningsarbetenas. 26

16.förskjuter entreprenadens färdigställande med fyra veckor. Totalt blir entreprenadens. 26

17.färdigställd fem veckor senare än avtalat. Givet att ”arbete” i kap. 4 § 2 och ”hindras” i kap. 4 § 3 tolkas motsatsvis, kan entreprenören i det fiktiva exemplet ovan inte erhålla tidsförlängning motsvarande den fulla förseningen (dvs. fem veckor) genom att enbart hänvisa till kap. 4 § 2 eller kap. 4 § 3. Av den totala förseningen om fem veckor är fyra veckor hänförliga till ändrat arbete medan en vecka beror på stillestånd. Ändrat arbete innebär inte att entreprenören ”hindras” och stillestånd är inte ”arbete”. Det innebär att entreprenören måste använda sig av båda spåren för tidsförlängning i AB 04 för att kunna erhålla fem veckors tidsförlängning.s. 26

18.Att entreprenören måste använda sig av båda spåren för tidsförlängning kan framstå som en marginell sak. För de olika spåren gäller dock olika regler, exempelvis vad gäller underrättelser. Det är också i övrigt olika rekvisit som ska uppfyllas för att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning. Därmed aktualiseras olika rättsfakta. När fler bestämmelser i AB 04 aktualiseras och mängden relevanta rättsfakta blir större, ökar också antalet potentiella bevis-, tolknings- och tillämpningsfrågor som parterna kan ha olika uppfattning om. 7.4.2.6 Invändning mot motsatstolkning – entreprenörens rätt tills. 26

19.tidsförlängning vid beställarens avtalsbrott En annan invändning kan göras mot att ”hindras” i kap. 4 § 3 tolkas motsatsvis till ”arbete” i kap. 4 § 2. Om ”hindras” tolkas som att rätten till tidsförlängning är villkorad av att arbete inte kan utföras, kan entreprenören i vissa fall sakna rätt till tidsförlängning trots att avvikelsen består i beställarens avtalsbrott.s. 26

20.Följande fiktiva exempel kan vara belysande.s. 26

21.Beställaren B har inte tillhandahållit entreprenören E uppgiften X i tid. Parterna hars. 26

22.inte avtalat om att X ska tillhandahållas E i viss tid. Inte heller har B gjort någons. 26

23.utfästelse om att X ska tillhandahållas i viss tid. B har alltså inte lämnat någon oriktigs. 26

24.uppgift (om tillhandahållande av X). Plikten att tillhandahålla X i viss tid grundas i 228s. 26

25.stället på utfyllande regler. Konsekvensen av att B inte lämnar X i tid är att de arbetens. 27

26.som E ska utföras ändras. Det uppstår inte något stillestånd. I exemplet ovan är det inte fråga om en avvikelsen (för sent lämnad information) som kan ligga till grund för likställt ÄTA-arbete enligt kap. 2 § 4. Tidsförlängning kan således inte utgå enligt kap. 4 § 2. Däremot är avvikelsen ett förhållande som beror på beställaren. Det är alltså ett förhållande som kan insorteras under kap. 4 § 3 p. 1. Om ”hindras” i kap. 4 § 3 tolkas som att rätten till tidsförlängning är villkorad av att arbete inte kan utföras kan E dock inte erhålla tidsförlängning enligt hinderbestämmelsen, eftersom arbetspåverkan består i ändrat arbete. E kan alltså varken ges rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 2 (på grund av typen av avvikelse) eller kap. 4 § 3 (på grund av typen av arbetspåverkan).s. 27

27.Exemplet ovan talar emot att ”hindras” och ”arbete” ska tolkas motsatsvis. Något av villkoren om arbetspåverkan – eller båda – bör tolkas mer extensivt än vad som följer av en motsatstolkning.s. 27

28.Som anförts i avsnitt 7.4.2.3 finns skäl emot att tolka ”arbete” i kap. 2 § 4 extensivt. En sådan tolkning hade inte heller medfört att problemet med exemplet ovan hade hanterats, eftersom många avtalsbrott på beställarens sida är avvikelser av sådant slag att de inte kan ligga till grund för likställt ÄTA-arbete enligt kap. 2 § 4.s. 27

29.Det är i stället villkoret ”hindras” i kap. 4 § 3 som bör tolkas så att det omfattar fler typer av arbetspåverkan än enbart att arbete inte kan utföras.s. 27

30.Det kan avslutningsvis noteras att frågan om motsatstolkning förutsätter att ”hindras” tolkas som ett uttryck för ett självständigt rekvisit om viss arbetspåverkan. Om ”hindras” tolkas enligt figur 4 i avsnitt 7.4.1 föreligger inget villkor om viss typ av arbetspåverkan i kap. 4 § 3. 7.4.2.7 Sammanfattande slutsats I avhandlingen tolkas ”hindras” i kap. 4 § 3 inte motsatsvis i förhållande till definitionen av arbete i AB 04. För att entreprenören ska ha rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 krävs inte att arbete inte kunnat utföras. Också andra typer av arbetspåverkan än stillestånd kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3.s. 27

31.För att klarlägga den närmare innebörden av villkoret ”hindras” i kap. 4 § 3 kan tolkningen ske i ljuset av det köprättsliga kontrollansvaret.s. 27

Tolkning i ljuset av köplagens kontrollansvar

1.7.4.3.1 Tolkningsalternativ Redan inledningsvis ska noteras att när det i propositionen till köplagen hänvisas till hinder, så avses ”inverkan på säljarens rent faktiska möjligheter att fullgöra köpet”.s. 27

2.229 Som ett exempel på ett hinder anges ”elavbrott”. I AB 04 kap. 4 § 3 men. 1 står ”hindras” – inte ”hinder”. Det stipuleras att härmed avses den faktiska påverkan på arbetena, inte en omständighet så som elavbrott. Den faktiska påverkan på arbetena på grund av elavbrott skulle exempelvis kunna vara stillestånd eller ändrade arbetsmetoder.s. 27

3.Om ”hindras” i AB 04 kap. 4 § 3 anses ge uttryck för ett villkor som motsvarar hinderrekvisitet i det köprättsliga kontrollansvaret, krävs enligt bestämmelsen att arbetspåverkan ska vara av allvarligt slag för att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning. Det vore inte tillräckligt att arbetenas utförande försvåras eller blir mer tidskrävande än vad entreprenören räknat med.s. 28

4.I den entreprenadrättsliga litteraturen har villkoret tolkats på annat sätt. Hedberg menar att ”[e]ntreprenören har en absolut rätt till tidsförlängning om något av de förhållanden som nämns i paragrafen inträffar.” Johansson har för sin del anfört att det föreligger ett hinder om entreprenören har ”behov av mer tid”. Författarna ger inte uttryck för att kap. 4 § 3 innehåller ett högt ställt krav på arbetspåverkan. Tvärtom verkar de närmast tolka hinderbestämmelsen som att det inte föreligger något villkor om viss typ av arbetspåverkan överhuvudtaget.s. 28

5.Ett sätt att tolka ”hindras” är att det ger uttryck för ett villkor om arbetspåverkan som i linje med det köprättsliga kontrollansvarets hinderrekvisit ställer höga krav på typen av arbetspåverkan. Ett annat tolkningsalternativ är att kravet på arbetspåverkan är lägre ställt än så. 7.4.3.2 Betydelsen av vilken typ av omständighet som har orsakat hindret En aspekt att beakta är att det i kap. 4 § 3 p. 1 hänvisas till omständigheter som beror på beställaren eller något förhållande på dennes sida. Detta motsvarar sådana förhållanden som i köplagen regleras i 22 § köplagen och således aktualiseras i den prövning som föregriper överväganden om kontrollansvaret i 27 § köplagen.s. 28

6.I kap. 4 § 3 p. 2–5 hänvisas dock till sådana omständigheter som skulle kunna aktualiseras vid en prövning av kontrollansvarsregeln i 27 § köplagen. Det väcker frågan om det vid tolkning av hinderbestämmelsen bör göras en skillnad mellan de fall då entreprenören har hindrats på grund av en omständighet enligt kap. 4 § 3 p. 1 respektive kap. 4 § 3 p. 2–5. Det vore exempelvis möjligt att argumentera för att ”hindras” enbart ska tolkas i ljuset av kontrollansvaret när det gäller en tillämpning av p. 2–5. Ett högre krav på arbetspåverkan skulle då kunna gälla för arbetspåverkan som orsakats av avvikelser enligt p. 2–5 än arbetspåverkan som orsakats av avvikelser enligt p. 1. 230s. 28

7.I norsk litteratur argumenteras för att de bestämmelser i NS 8405 som reglerar entreprenörens rätt till tidsförlängning ska tolkas på ett sådant differentierat sätt. Ordet ”hindres” i NS 8405 p. 24.1 respektive p. 24.3 ska, enligt denna argumentation, anses ge uttryck för olika villkor. Ett högre krav, tolkat i ljuset av det köprättsliga kontrollansvaret, skulle gälla enligt den senare bestämmelsen medan ett lägre krav skulle gälla enligt den förra bestämmelsen. En skillnad mellan systematiken i NS 8405 och AB 04 är att det i NS 8405 har gjorts en åtskillnad mellan de fall då entreprenören ”hindres” på grund av beställaren eller något förhållande på dennes sida (p. 24.1) och de fall då entreprenören ”hindres” på grund av omständigheter av force majeure-karaktär (p. 24.3). De två fallen regleras i olika bestämmelser. I AB 04 samlas sådana omständigheter i stället i en och samma bestämmelse. Ytterligare något att beakta i detta sammanhang är att det i kommentarstexten till kap. 4 § 3 uttryckligen anges att det vid tolkning av första punkten i kap. 4 § 3 kan hämtas vägledning ”från den praxis som utvecklats inom köprätten beträffande kontrollansvar”. Enligt kommentarstexten synes kontrollansvaret alltså ha en särskild betydelse när det gäller tolkning av just den punkt i kap. 4 § 3 som avser förhållanden som motsvarar en prövning enligt 22 § köplagen snarare än 27 § 1 st. köplagen.s. 29

8.Mot bakgrund av ordalydelsen i kap. 4 § 3 vore det att gå för långt att låta den köprättsliga systematiken få sådant genomslag vid tolkningen av bestämmelsen att ordet ”hindras” ska ges olika innebörd beroende på vilken punkt i bestämmelsen som en omständighet (avvikelse) som orsakar att entreprenören hindras kan hänföras till. Bestämmelsens ordalydelse och systematiken i AB 04 ger inte stöd för en sådan ordning. I stället talar hinderbestämmelsens utformning för att samma villkor för arbetspåverkan ska gälla oaktat vilken punkt i bestämmelsen som är tillämplig. Om standardavtalsförfattaren hade eftersträvat en annan ordning hade detta kunnat åstadkommas genom att bestämmelsen delades upp i två bestämmelser, vilket är fallet i NS 8405.s. 29

9.Fortsättningsvis stipuleras att det rekvisit som kommer till uttryck i ordet ”hindras” i AB 04 kap. 4 § 3 ska ges samma innebörd oavsett vilken punkt i bestämmelsen som är tillämplig. 7.4.3.3 Innebörden av villkoret Det finns skäl att inte ställa alltför höga krav på arbetspåverkan för att den ska kunna ligga till grund för tidsförlängning. I entreprenörens åtagande ligger att övervinna oförutsedda och försvårande omständigheter. Denne har, i relation till närliggande avtalstyper så som köp, begränsade möjligheter att häva avtalet på grund av sådana omständigheter. För att skapa en balans i avtalsförhållandet behövs en flexibilitet, varigenom entreprenören kan erhålla tilläggsvederlag och tidsförlängning. Reglerna om tidsförlängning bidrar till att balansera entreprenörens skyldighet att trotss. 29

10.231 oförutsedda och betungande omständigheter åstadkomma det föreskrivna arbetsresultatet.s. 29

11.Givet entreprenörens skyldighet att trots försvårande omständigheter färdigställa det föreskrivna arbetsresultatet och principen om avtalsbalans bör inte kravet på viss typ av arbetspåverkan ställas för högt. Det bör inte krävas att det ska vara fråga om ”sådana extraordinärt betungande omständigheter att de enligt en objektiv bedömning rent faktiskt måste anses utgöra hinder”. En sådan ordning hade medfört att entreprenören i många fall inte hade kunnat erhålla tidsförlängning, även om arbetena försenas på grund av förhållanden som beror på beställaren eller omständigheter av force majeure-karaktär. Det hade motverkat den flexibilitet som är nödvändig i entreprenadavtal för att det ska råda balans mellan parternas rättigheter och skyldigheter.s. 30

12.Det bör dock inte vara tillräckligt att det sker någon arbetspåverkan. En sådan tolkning hade varit svårförenlig med ordalydelsen i hinderbestämmelsen. Arbetena ska i någon mån försvåras. Var den närmare gränsen bör gå är svårt att uttala sig om.s. 30

13.Möjligen bör villkoret förstås i ljuset av aktivitetsrekvisitet i den köprättsliga kontrollansvarsregeln. Det skulle då kunna tolkas som att entreprenören anses hindrad om denne inte med skäliga åtgärder kan överkomma eller undvika arbetspåverkan.s. 30

14.I många fall är det möjligt för entreprenören att undvika eller överkomma en arbetspåverkan. Det kan dock vara förenat med kostnader. Frågan är vilka åtgärder som det är rimligt att ålägga entreprenören.s. 30

15.En faktor att beakta är vilka kostnader det skulle medföra för entreprenören att överkomma eller undvika arbetspåverkan. En annan faktor är om det påverkar entreprenaden i övrigt på ett negativt sätt, exempelvis genom ökad tidsutdräkt för att färdigställa andra arbetsmoment än de som träffas av arbetspåverkan. Ytterligare en faktor skulle kunna vara huruvida entreprenören är resursstark.s. 30

16.Det skulle kunna argumenteras för att det åligger en resursstark entreprenör större skyldigheter att utan rätt till tidsförlängning hantera uppkomna svårigheter, i förhållande till en mindre resursstark entreprenör. Det skulle i så fall innebära att innebörden av kap. 4 § 3 påverkades av partsförhållandena i det enskilda fallet. Det skulle måhända kunna ge resultat som i varje enskild situation framstod som rimligt men skulle samtidigt kunna reducera förutsebarheten för avtalsparterna.s. 30

17.I avhandlingen stipuleras att villkoret om att entreprenören ska ”hindras” innebär att arbetspåverkan ska vara av sådant slag att arbetena försvåras och entreprenören inte med skäliga åtgärder kan undvika eller överkomma arbetspåverkan. Det är ett lägre ställt krav än enligt hinderrekvisitet i den köprättsliga kontrollansvarsregeln. 232 Vad som är skäliga åtgärder beror på förhållandena i det enskilda fallet. Möjligen skulle skälighetsbedömningen kunna påverkas av huruvida avvikelsen beror på beställaren eller något förhållande på dennes sida, eller ett utifrånkommande förhållande.s. 30

Krav på entreprenörens förutseende

Inledning

1.Enligt kontrollansvarets oförutsebarhetsrekvisit är en förutsättning för att säljaren ska undkomma skadeståndsansvar att säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med hindret vid köpet. Något motsvarande villkor med generell tillämplighet finns inte i kap. 4 § 3. Däremot finns i paragrafens femte punkt en regel av uppsamlingskaraktär med ett villkor som påminner om kontrollansvarets oförutsebarhetsrekvisit. Femte punkten har följande lydelse.s. 31

2.”5 annat av entreprenören ej vållat förhållande, som entreprenören inte bort räknas. 31

3.med och vars menliga inverkan han inte rimligen kunnat undanröja.” Det är möjligt att tolka villkoret om förutseende (”som entreprenören inte bort räkna med”) som refererande enbart till ”annat av entreprenören ej vållat förhållande”. En alternativ tolkning är att det är ett villkor som gäller också för de andra punkterna i kap. 4 § 3. En tolkning enbart med beaktande av bestämmelsens ordalydelse och systematik ger stöd för uppfattningen att villkoret endast tar sikte på femte punkten.s. 31

4.Av det ovan anförda följer inte att det är uteslutet att entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 är villkorad av krav om förutsebarhet eller aktivitet. Sådana villkor kan följa av implicita villkor eller utfyllning.s. 31

5.233s. 31

Entreprenörens faktiska förutseende

1.På frågan om entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning på grund av en omständighet som denne förutsåg (t.ex. en strejk) svarar Håstad: ”knappast” (med utropstecken). Som stöd för sin uppfattning hänvisar Håstad till bl.a. kontrollansvaret.s. 32

2.Reglerna i AB 04 är utformade för att möjliggöra för anbudsgivare att i anbudsskedet kalkylera en anbudssumma. Anbudsgivare bör därför kunna förlita sig på de uppgifter som beställaren har lämnat i förfrågningsunderlaget. Det talar för att beställaren bör svara strikt för lämnade uppgifters riktighet. Samtidigt ska entreprenören i anbudsskedet beakta förhållanden som beställaren inte lämnat uppgifter om men som kan komma att påverka arbetenas utförande. Det gäller dock inte alla tänkbara förhållanden.s. 32

3.Förhållanden som entreprenören faktiskt har kännedom om och som kan komma att påverka arbetenas utförande bör denne beakta i anbudsskedet. Det är en balanserad ordning att entreprenören inte kan erhålla tidsförlängning om sådana förhållanden försenar arbetenas framdrift. Den är också förenligt med en lojal samverkan mellan parterna.s. 32

4.Det kan övervägas om ett undantag från ovan bör gälla när entreprenörens hindras på grund av ett förhållande som beror på beställaren eller något förhållande på dennes sida, enligt kap. 4 § 3 p. 1. En uppfattning är att tidsförlängning inte bör vara uteslutet om arbetspåverkan beror på beställarens avtalsbrott, även om entreprenören förutsett avtalsbrottet. Att parterna fullt ut bör ansvara för sina avtalsbrott (dvs. även om motparten förutsett avtalsbrottet) framstår som en balanserad ordning som också kan antas bidra till avtalsuppfyllelse.s. 32

5.Samtidigt skulle det i vissa fall kunna bedömas som klandervärt att part förhåller sig passivt efter att denne har insett att motparten inte kommer att uppfylla sina avtalsförpliktelser. Av dispositiva rättsregler, grundade på lojalitetsskäl, skulle rättsverkan av sådan passivitet kunna vara att parten – helt eller delvis – förlorar rätten att göra gällande avtalsbrottspåföljder. Se vidare i avsnitt 7.6 om entreprenörens aktivitetsskyldighet. 234s. 32

Antaganden som entreprenören borde göra

1.Vad som anförts ovan gäller om entreprenören faktiskt haft kännedom om ett visst förhållande. En annan fråga är vad entreprenören borde ha antagit i anbudsskedet.s. 33

2.I kontrollansvaret saken som att säljaren ”inte skäligen kunde förväntas ha räknat med” hindret. I kap. 4 § 3 p. 5 ska det i stället vara fråga om ett ”förhållande, som entreprenören inte bort räkna med”. En skillnad mellan reglerna alltså är att kontrollansvaret hänvisar till skälighet medan hinderbestämmelsens femte punkt hänvisar till vad entreprenören inte borde ha räknat med.s. 33

3.I avhandlingen stipuleras att det för entreprenörens rätt till tidsförlängning enligt AB 04 kap. 4 § 3 gäller ett allmänt krav om att entreprenören inte borde ha förutsett avvikelsen. En sådan ordning framstår som balanserad. De avvikelser som omfattas av kap. 4 § 3 p. 1–4 kan i många fall antas vara sådana som entreprenören inte borde ha förutsett.s. 33

Förutseendevillkoret tar sikte på arbetspåverkan

1.Det följer av ordalydelsen i kap. 4 § 3 p. 5 att det är förhållandet som har orsakat att entreprenören hindras som entreprenören inte bort räkna med. Ett sådant förutseendevillkor bör inte gälla i förhållande till övriga punkter i hinderbestämmelsen. Huruvida entreprenören borde ha förutsett t.ex. en pandemi eller storm bör inte ha någon avgörande betydelse. Däremot bör entreprenören inte kunna erhålla tidsförlängning om denne förutsett att pandemin eller stormen skulle medföra att denne hindras att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden. Det är påverkan på arbetena som är relevant för parterna. Ett förutseendevillkor bör ta sikte på arbetspåverkan i sig, inte den omständighet som har orsakat arbetspåverkan.s. 33

2.I avhandlingen stipuleras att förutseendevillkoret i kap. 4 § 3 tar sikte på hindrandet av arbetena (arbetspåverkan). Det innebär att entreprenören inte kan erhålla tidsförlängning om denne vid avtalets ingående borde ha räknat med att arbetena skulle hindras på aktuellt sätt. Även om villkoret tar sikte på arbetspåverkan har det betydelse om entreprenören inte borde ha räknat med avvikelsen som orsakat arbetspåverkan. Om entreprenören inte borde ha räknat med avvikelsen som orsakat arbetspåverkan kan denna nämligen knappast anses ha bort räkna med arbetspåverkan i sig.s. 33

3.Vad som utgör en avvikelse kan ha betydelse för vad entreprenören borde ha räknat med för arbetspåverkan. Det gäller särskilt för arbetspåverkan som är typisk för en viss typ av avvikelse. Om entreprenören förutsett eller borde ha förutsett en avvikelse ligger det nära till hands att denne också borde ha förutsett sådan arbetspåverkan som är typisk för avvikelsen.s. 33

4.235s. 33

5.Vad entreprenören borde ha räknat med kan i vissa fall avgöras med utgångspunkt i vad som är fackmässigt. Vad som är vanligt förekommande svårigheter och problem för de arbeten som ingår i entreprenaden bör ges betydelse vid en bedömning av vad entreprenören borde ha förutsett. Möjligen kan högre krav ställas på en entreprenör som har lång erfarenhet av relevant slag och tillgång till relevant expertis än den entreprenör som inte har det. Det skulle dock innebära att olika höga krav ställs beroende på omständigheterna i det enskilda fallet och kunna reducera förutsebarheten för parterna.s. 34

Krav på entreprenörens aktivitet

1.Enligt kontrollansvarets aktivitetsrekvisit är säljarens befrielse från skadeståndsansvar villkorad av att säljaren inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit följderna av hindret. Något motsvarande generellt tillämpligt villkor framgår inte av ordalydelsen i kap. 4 § 3. Däremot finns i paragrafens femte punkt ett villkor som påminner om aktivitetsrekvisitet. Som anförts i avsnitt 7.5 ger inte ordalydelsen och systematiken i kap. 4 § 3 stöd för att villkoren i femte punkten gäller generellt för hinderbestämmelsen. Ett sådant villkor kan dock ändå gälla för entreprenörens rätt till tidsförlängning enligt bestämmelsen.s. 34

2.När det gäller entreprenörens möjligheter att undvika eller övervinna arbetspåverkan i sig är det något som beaktas vid bedömningen av huruvida arbetspåverkan är sådan att entreprenörens arbeten hindras. Som anförts i avsnitt 7.4.3.3 stipuleras i avhandlingen att villkoret om att entreprenören ska ”hindras” innebär att arbetspåverkan ska vara av sådant slag att entreprenören inte med skäliga åtgärder kan undvika eller överkomma arbetspåverkan.s. 34

3.Vad som behandlas i detta avsnitt är om det uppställs något krav på entreprenören såvitt avser konsekvenserna av arbetspåverkan och vad som i så fall är innebörden av ett sådant krav. Eftersom avhandlingen är avgränsad till entreprenörens rätt till tidsförlängning är det entreprenörens möjlighet att hantera tidskonsekvenserna av arbetspåverkan som är av intresse.s. 34

4.Att entreprenören har en skyldighet att i viss mån försöka begränsa en försening framgår av kommentarstexten till kap. 4 § 3. Där står att ”[v]id bedömningen av vad som utgör ’erforderlig förlängning av kontraktstiden’ i det enskilda fallet skall, inom ramen för den allmänna lojalitetsplikt som råder mellan parterna, beaktas entreprenörens möjlighet att begränsa tidsförlängningen genom en rationell användning av de resurser han avsatt för berörd del.” 236s. 34

5.Kommentarstexten kan inte rimligen förstås som att entreprenören ska agera på ett sådant sätt att tidsförlängningen begränsas, utan på ett sådant sätt att behovet av tidsförlängning begränsas. Entreprenören ska alltså begränsa den tidsförlängningsgrundande förseningen. Villkoret innebär att en försening inte kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning till den del som entreprenören borde ha begränsat förseningen. Det är ett villkor som tar sikte på tidseffekten.s. 35

6.I litteraturen förekommer uppfattningen att entreprenören helt saknar skyldighet att vidta åtgärder för att begränsa en försening. Hedberg anser att ”[e]ntreprenören har en absolut rätt till tidsförlängning om något av de förhållanden som anges i paragrafen inträffar” och att entreprenören saknar ”skyldighet att utan beställarens uppmaning och utan ersättning vidta åtgärder för att undanröja hindret eller eliminera eller minska tidsförlängningen”. Påståendet är svårt att förena med kommentarstexten till kap. 4 § 3, som ålägger entreprenören att begränsa behovet av tidsförlängning, och den allmänna skadebegränsningsplikten enligt dispositiv rätt.s. 35

7.Kommentarstexten till kap. 4 § 3 uppställer vissa ramar för entreprenörens skyldighet att begränsa förseningen. Vad som anförs i kommentarstexten om den allmänna lojalitetsplikten ger ingen närmare vägledning om innebörden av entreprenörens plikt att begränsa förseningen. Däremot står i kommentarstexten att förseningen ska begränsas ”genom en rationell användning av de resurser [entreprenören] avsatt för berörd del”.s. 35

8.Johansson menar att det visserligen åligger entreprenören att ”genom en effektivare samordning” försöka arbeta in en försening men att beställaren i övrigt måste ”finna sig i att entreprenören använder sina resurser som han planerat”.s. 35

9.Kommentarstexten till kap. 4 § 3 är enligt Munukka det klaraste exemplet i AB 04 på en skadebegränsningsplikt. Det huvudsakliga syftet med kommentarstexten är enligt honom att förhindra rättsmissbruk. Entreprenören ska endast ha rätt till tidsförlängning i den mån det är motiverat.s. 35

10.En allmän skadebegränsningsplikt följer av allmänna skadeståndsrättsliga principer. Den gäller såväl utom- som inomobligatoriska förhållanden. Av plikten följer att skadelidanden ska ”aktivt vidta skadebegränsande åtgärder” och ”underlåta att vidta åtgärder som kan förvärra skadan”. Skadegränsningsplikten kommer till uttryck i såväl 70 § 1 st. köplagen som 50 a § konsumenttjänstlagen. Enligt båda reglerna gäller att den skadelidande ska vidta skäliga åtgärder för att begränsa skadan. Det ligger nära till hands att detsamma bör gälla entreprenadavtal och även förseningar. En sådan ordning är också förenlig med de tre principerna för reglerings. 35

11.237 av störningar. En fråga är om kommentarstexten till kap. 4 § 3 innebär någon inskränkning eller utvidgning av den dispositiva skadebegränsningsplikten.s. 35

12.I entreprenörens förpliktelse att prestera arbetsresultatet ligger en skyldighet att hantera oförutsedda problem. Att minsta påverkan på entreprenörens planering skulle ge denne rätt till tidsförlängning skulle kunna medföra en för parterna omfattande hantering av tidsrelaterade krav, med tillhörande betungande administration. En reglering som bättre gynnar effektivitet, och som också är förenlig med en lojal samverkan mellan parterna, är att entreprenören i sitt anbud och sin tidsplanering ska ta viss höjd för hantering av oförutsedda förhållanden. Frågan blir då vilka förhållanden som denne ska kunna hantera inom ramen för sin planering och vilka som kan ge rätt till tidsförlängning.s. 36

13.Skrivningen om rationell användning av entreprenörens resurser skulle kunna betraktas som en precisering av vad som är skäliga förseningsbegränsande åtgärder. Entreprenören vore i så fall inte skyldig att vidta åtgärder som förhindrar en rationell användning av dennes resurser. Vad som är en rationell användning av resurserna får bedömas med utgångspunkt i den enskilda entreprenaden och entreprenörens planering enligt gällande tidplan.s. 36

14.Möjligen bör skrivningen om rationell användning av resurser förstås så att entreprenören ska använda resurserna på ett sådant sätt att behovet av tidsförlängning reduceras, givet att detta inte orsakar entreprenören märkbara merkostnader eller andra betungande förseningar. Om entreprenören exempelvis kan planera om sina arbeten på ett sådant sätt att de utförs i en annan ordningsföljd än planerat och detta medför att behovet av tidsförlängning reduceras eller helt försvinner samtidigt som omplaneringen inte medför några tillkommande kostnader, åligger det entreprenören att göra en sådan omplanering.s. 36

15.Entreprenören behöver enligt kommentarstexten inte omdisponera resurser annat än inom den del av entreprenaden som är berörd av den tidsförlängningsgrundande förseningen. Vad som avses med en ”del” av entreprenaden är oklart och får bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Att det räcker med att en del av entreprenaden är ”berörd” kan tolkas som ett lägre ställt krav än att det ska föreligga en direkt påverkan.s. 36

16.Håstad har avseende AB 72 kap. 4 § 3 anfört att när beställaren har orsakat ett hinder på grund av avtalsbrott är det inte ett villkor för tidsförlängning att 238 entreprenören inte rimligen kunnat undanröja hindrets verkan. Här stipuleras dock att det motsatta gäller för AB 04 kap. 4 § 3, dvs. att entreprenören har en skyldighet att med skäliga åtgärder begränsa förseningen även när denne hindras på grund av beställarens avtalsbrott. Följden av att beställaren inte vidtar åtgärder som hade begränsat förseningen är att denne saknar rätt till tidsförlängning motsvarande den del av förseningen som hade kunnat undvikas genom åtgärderna. Kommentarstexten till kap. 4 § 3 ger stöd för en sådan ordning, vilken också är förenlig med principerna om lojal samverkan, effektivitet och avtalsbalans.s. 36

17.Vid bedömningen av vad som är skäliga åtgärder på entreprenörens sida finns möjlighet att beakta typen av avvikelse. Det skulle kunna argumenteras för att det ställs lägre krav på entreprenören om avvikelsen består i ett avtalsbrott på beställarens sida.s. 37

18.Sammanfattningsvis stipuleras i avhandlingen att det för samtliga punkter i kap. 4 § 3 gäller att entreprenören ska vidta skäliga åtgärder för att undvika eller begränsa den tidsförlängningsgrundande förseningen. Den del av en försening som hade kunnat undanröjas av entreprenörens skäliga åtgärder kan inte ligga till grund för tidsförlängning. Vid bedömningen av vad som är skäliga åtgärder kan vägledning hämtas från kommentarstexten till hinderbestämmelsen, enligt vilken entreprenören ska söka undvika eller begränsa förseningen genom en rationell användning av berörda resurser. Möjligen ska detta förstås som att entreprenören inte har en skyldighet att vidta åtgärder som medför att det uppstår märkbara merkostnader eller andra betungande förseningar.s. 37

Sammanfattning

1.I AB 04 finns två spår för tidsförlängning. Det ena bygger på hinderbestämmelsen i kap. 4 § 3. Enligt denna kan entreprenören ha rätt till tidsförlängning om entreprenören hindras att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden på grund av en omständighet som kan hänföras till någon av de fem punkterna i bestämmelsen.s. 37

2.HD har i flera rättsfall lyft fram betydelsen av köplagens regler vid tolkning och utfyllning av entreprenadavtal. Ordalydelsen i AB 04 ansluter tills. 37

3.239 kontrollansvarsregeln i 27 § 1 st. köplagen. I standardavtalet finns också en kommentarstext i direkt anslutning till hinderbestämmelsen, enligt vilken det vid tolkning av kap. 4 § 3 p. 1 kan hämtas vägledning ”från den praxis som utvecklats inom köprätten beträffande kontrollansvar”. Sammantaget finns skäl att klarlägga villkoren för entreprenörens rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 i ljuset av kontrollansvarsregeln i köplagen.s. 37

4.I avhandlingen stipuleras att entreprenörens rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 är villkorad på följande sätt.s. 38

5.Det uppställs inget krav på att avvikelsen eller arbetspåverkan ska ha varit utom entreprenörens kontroll. I stället ska den omständighet som har orsakat att entreprenören hindrats vara sådan att den kan insorteras under någon av de fem punkterna i kap. 4 § 3.s. 38

6.Ett villkor för rätten till tidsförlängning är att entreprenören ska ”hindras”. Ordet ger uttryck för ett självständigt rekvisit. Villkoret ska inte tolkas som ett krav om att arbetspåverkan ska bestå i att arbete inte kan utföras. Bedömningen är friare än så. Kravet innebär att arbetspåverkan ska bestå i att arbetena försvåras och entreprenören inte med skäliga åtgärder kan undvika eller överkomma arbetspåverkan. Det är ett lägre ställt krav än enligt hinderrekvisitet i den köprättsliga kontrollansvarsregeln.s. 38

7.För att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 krävs att entreprenören inte borde ha räknat med arbetspåverkan vid avtalets ingående. För tidsförlängning enligt femte punkten krävs dock att entreprenören inte borde ha räknat med avvikelsen.s. 38

8.Entreprenören saknar rätt till tidsförlängning i den mån denne med skäliga åtgärder hade kunnat undvika eller begränsa den tidsförlängningsgrundande försening som orsakats av arbetspåverkan. 240s. 38