industrialisering

1.När entreprenören har färdigställt arbetsresultatet har denne skapat ett nytt byggnadsverk eller förändrat ett befintligt sådant. Kärnan i entreprenörens åtagande är att åstadkomma en materiell förändring av något slag. Entreprenader kan beskrivas som processer för skapande eller förändring.s. 10

2.I litteraturen har anförts att entreprenader är ”i selve sit væsen præget af forandring og dynamik”. Att så är fallet följer av att entreprenader är processer för skapande eller förändring samt de förhållanden som beskrivits i avsnitt 3.2.1– 3.2.5. Oförutsedda händelser eller förhållanden som avviker från vad som har förutsatts kan medföra att redan komplexa samt långvariga och omfattande arbeten blir oväntat betungande att genomföra för entreprenören.s. 10

3.Varje entreprenad är unik. Det byggnadsverk som ska färdigställas eller förändras kan vara ensamt i sitt slag. I vart fall är platsen unik. Även om flera identiska radhus uppförs inom ett och samma område kan förhållandena på respektive tomt variera. Det gör att det alltid finns ett mått av osäkerhet om vilka förutsättningar som gäller för arbetena.s. 10

4.Vad som anförts ovan innebär att entreprenören bör ha beredskap för improvisation. Denne bör ha förmåga att med kort varsel kunna lösa oförutsedda problem som uppkommer på arbetsområdet. Entreprenadavtalens särdrag är sådana att det ställs krav på flexibilitet, särskilt hos entreprenören men också beställaren.s. 10

5.Inom bygg- och anläggningsbranschen har skett en omfattande teknisk utveckling. Entreprenadverksamhet på 1920-talet var av helt annat slag än den är på 2020-talet. Det handlar bl.a. om digitalisering av ritningar och andra handlingar samt en ökad industrialisering, exempelvis genom användning av prefabricerade byggelement.s. 10

6.Den teknologiska utvecklingen i entreprenadbranschen har lett till ökad produktivitet. Det industriella byggandet har samtidigt ökat byggprocessens 134 känslighet för störningar. Marginalerna – såväl de ekonomiska som de tidsmässiga – i den moderna byggprocessen är ofta små.s. 10

7.De ökade inslagen av industriellt byggande (och den därmed sammanhängande känsligheten för störningar) samt behovet av flexibilitet och improvisation skapar en spänning i entreprenörens åtagande. Å ena sidan kan ett kostnadseffektivt genomförande av entreprenader kräva industrialiserade arbetsprocesser. Å andra sidan är det redan på förhand givet att avtalsförhållandet kan komma att påverkas av oförutsedda omständigheter. Det senare innebär att entreprenören behöver ha en viss beredskap och flexibilitet för att kunna hantera sådana omständigheter.s. 11

Parterna har olika information av betydelse för entreprenaden

1.Flera av de typiska förhållanden som angetts ovan är sådana att de skapar ett behov av ett kontinuerligt informationsutbyte mellan beställare och entreprenör. Att arbetena är långvariga, omfattande och komplicerade är exempel på sådana förhållanden. Därtill kommer att parterna var och en för sig har kunskap om omständigheter som är relevanta för motparten.s. 11

2.Innan entreprenadavtalet ingås gör beställaren typiskt sett undersökningar om arbetsområdet och andra förhållanden av betydelse för entreprenadens utförande samt fattar beslut om vilket arbetsresultat som ska föreskrivas. Detta arbetsresultat projekteras sedan. Förutsättningarna för arbetenas utförande och det föreskrivna arbetsresultatet redovisas i förfrågningsunderlaget, vilket ligger till grund för anbudsgivarnas kalkyler och anbud. I detta inledande skede, dvs. innan avtalets ingående, har beställaren typiskt sett bäst kunskap om arbetsområdet och andra förhållanden av betydelse för entreprenaden samt det föreskrivna arbetsresultatet.s. 11

3.Efter att ha tagit del av beställarens förfrågningsunderlag och gjort de överväganden som är nödvändiga för att kunna lämna ett anbud, har entreprenören en uppfattning om vilka arbetsmetoder som är lämpliga för att utföra entreprenaden. Det är denne som typiskt sett besitter den kunskapen som är nödvändig för att arbetena ska kunna utföras fackmässigt. Efter att entreprenören har etablerat sig på arbetsområdet och påbörjat arbetena får denne successivt bättre kännedom om förhållandena på arbetsområdet. Det är entreprenörens personal som dagligen befinner sig på arbetsområdet och som kan iaktta de faktiska förhållandena och hur de eventuellt avviker från vad beställaren föreskrivit i förfrågningsunderlaget. Över tid får entreprenören bättre kunskap om arbetsområdet än beställaren, särskilt relaterat till arbetsområdet och vad som förekommer där. Det är dock alltjämt beställaren som avgör vilket arbetsresultat som ska åstadkommas och som under utförandetiden kan föreskrivna ÄTA-arbeten.s. 11

4.Att parterna har olika information av relevans för entreprenadens utförande innebär att det finns ett behov av löpande kommunikation dem emellan. Det kans. 11

5.135 exempelvis handla om att entreprenören, efter att denne fått insikter om förhållandena på arbetsområdet och hur de kommer att påverka arbetena, behöver besked från beställaren om hur arbetena ska utföras.s. 11

6.Entreprenadavtalens karaktäristiska förhållanden medför ett behov av kontinuerlig kommunikation under utförandetiden. Ett strukturerat och planenligt informationsutbyte kan underlätta utförandet av komplexa arbeten med många aktörer. Oförutsedda förhållanden kan förebyggas och bättre hanteras genom snabb och tydlig kommunikation.s. 12

7.En kontinuerlig kommunikation mellan beställaren och entreprenören förekommer också vanligen, exempelvis vid byggmöten och andra möten samt genom utbyte av skriftliga underrättelser, ritningar och andra handlingar som utgör grund för arbetenas utförande samt e-postmeddelanden. Därigenom kan parterna få ganska goda insikter om varandras arbetsprocesser och grunderna för motpartens beslut under utförandetiden.s. 12

Principer för regler om störningar

Inledande om de tre principerna

1.I avsnitt 3.2 har redovisats vissa karaktäristiska förhållanden för entreprenadavtal som har en direkt påverkan på arbetenas utförande och som har ett samband med förekomsten av störningar. I detta avsnitt 3.3 argumenteras för att dessa förhållanden ger att regleringar av störningar bör präglas av tre principer, nämligen principer om effektivitet, avtalsbalans och lojal samverkan.s. 12

2.Som framgått ovan kan entreprenader avse omfattande och tekniskt komplicerade arbeten. Kostnaden för att utföra en entreprenad kan vara hög. De materiella resurser som åtgår för att uppföra eller förändra byggnadsverk kan vara stora.s. 12

3.Störningar är en företeelse som kan medföra att tiden för utförandet av entreprenaden ökar. Om färdigställandet av entreprenaden försenas krävs typiskt sett mer resurser än om entreprenaden hade kunnat färdigställas i planerad tid. Det beror bl.a. på att etableringen på arbetsområdet behöver förlängas och att maskiner behöver användas under längre tid.s. 12

4.Det finns ett samhällsintresse i att så lite (ändliga) resurser som möjligt används för att åstadkomma det föreskrivna arbetsresultatet. Regleringen av störningar i entreprenadavtal bör därför präglas av effektivitet.s. 12

5.Med effektivitet avses i avhandlingen att så lite resurser som möjligt åtgår för att åstadkomma det avtalade arbetsresultatet. Att de regler som gäller störningar bör 136 främja effektivitet innebär att de bör syfta till att optimera resursanvändningen i entreprenaden.s. 12

6.Att uppnå en optimal resursanvändning är inte alltid möjligt. Båda parter bör vid avtalets ingående räkna med att viss ineffektivitet förekommer vid genomförandet av en entreprenad.s. 13

7.Regler om störningar i entreprenadavtal bör också präglas av att parternas rättigheter och skyldigheter är balanserade. Reglerna bör vara utformade på ett sådant sätt att den ena parten inte osakligt gynnas på den andra partens bekostnad.s. 13

8.Det finns måhända ett egenvärde i att rättigheterna och skyldigheter i alla avtal – oavsett om det är entreprenadavtal eller en annan typ av avtal – är balanserade. En sådan ordning kan helt allmänt framstå som rättvis. Det kan antas att parterna, om de uppfattar avtalet som balanserat, är mindre benägna att aktivt söka efter grunder för krav för att tillgodogöra sig fördelar i avtalet än om avtalet enligt deras uppfattning är obalanserat. Balanserade avtalsvillkor kan också antas minska risken för att villkoren kan komma att jämkas.s. 13

9.Värdet av att parternas rättigheter och skyldigheter är balanserade, såvitt avser regleringen av störningar, förstärks av de karaktäristiska förhållanden som redovisas i avsnitt 3.2. Förhållandena är nämligen sådana att ett obalanserat avtal kan medföra att oförutsedda omständigheter gör entreprenörens åtagande betydligt mer betungande än vad denne kalkylerat med och planerat för. Det kan i så fall medföra att entreprenören finner det rationellt att aktivt söka efter tvistefrågor som kan ligga till grund för argumentation om rätt till ytterligare ersättning eller tidsförlängning på grund av störningar.s. 13

10.Som framgått i avsnitt 3.2 kan arbetena vara komplexa och påverkas av oförutsedda förhållanden av olika slag. Det innebär inte enbart att det ställs höga krav på entreprenören. Även beställaren behöver på olika sätt medverka till att entreprenaden genomförs på ett bra sätt. De för entreprenadavtal karaktäristiska förhållandena ger att partsrelationen mellan beställaren och entreprenören bör präglas av lojal samverkan.s. 13

11.För att parterna ska kunna hantera störningar på ett effektivt sätt krävs typiskt sett en lojal samverkan dem emellan. Principen om lojal samverkan har ett nära samband med principen om effektivitet.s. 13

12.I avsnitt 3.3.2–3.3.4 behandlas var och en av principerna. I respektive avsnitt formuleras, med utgångspunkt i respektive princip, vissa förslag till riktlinjer för regleringar av störningar.s. 13

13.137s. 13

14.Nedan hänvisas till ”risker”. Med risker avses i detta kapitel typiskt sett negativa konsekvenser av att en viss omständighet realiseras. Senare i avhandlingen ges risk en mer preciserad innebörd.s. 14

Effektivitet

1.Med effektivitet avses i avhandlingen att så lite resurser som möjligt används för att åstadkomma det föreskrivna arbetsresultatet. Med resurser menas inte enbart pengar utan också arbetskraft, maskiner, material och liknande.s. 14

2.Effektivitet kan hänga samman med tidsåtgången för entreprenören att färdigställa det av beställaren föreskrivna arbetsresultatet. Det råder inte alltid ett direkt samband mellan tidsåtgång och resursåtgång. Typiskt sett krävs dock mer resurser ju längre tid det tar för entreprenören att uppnå arbetsresultatet. Det finns flera skäl för detta. En längre genomförandetid kan medföra att bodar och annan etablering behöver finnas på arbetsplatsen under längre tid. Detsamma gäller personal samt maskiner och andra hjälpmedel. Maskiner och hjälpmedel som är inhyrda kan behöva hyras under en längre tid. Åtgången på el, drivmedel, verktyg och förbrukningsvaror kan antas öka generellt.s. 14

3.Att entreprenader genomförs på ett effektivt sätt är av intresse för båda parter. Beställaren har ett intresse av att entreprenaden utförs till ett så lågt pris som möjligt. Regler som möjliggör att så lite resurser som möjligt används för att åstadkomma det avtalade resultatet bör således typiskt sett vara till beställarens fördel. Entreprenören har å sin sida ett intresse av att det inte uppstår onödig ineffektivitet. Därigenom kan entreprenören bespara sig kostnader och möjliggöra en vinst i projektet.s. 14

4.Det finns ett samhällsintresse i att entreprenader utförs effektivt. Höga kostnader i utförandefasen kan medföra högre kostnader för den eller de som ska nyttja byggnadsverket. Det är ett ändamål i sig att kostnaderna för byggande hålls nere, exempelvis så att hyresnivåerna för hyreslägenheter kan vara så låga som möjligt och att nyttan av det allmännas resurser blir så stor som möjligt. Det finns därtill ett miljö- och klimatrelaterat intresse i att så få materiella resurser används som möjligt.s. 14

5.Såväl BKK som HD har på olika sätt betonat betydelsen av effektivitet. Vad BKK och HD avser med effektivitet behöver dock inte överensstämma med vad som menas med effektivitet i avhandlingen. Möjligen avser BKK och HD med effektivitet enbart att en viss mängd arbete ska utföras för en så låg kostnad som 138 möjligt. Effektivitet i den bemärkelse som avses i avhandlingen har en vidare innebörd och kan innefatta vad BKK och HD möjligen avser.s. 14

6.I förordet till AB 04 står att utformningen av parternas rättigheter och skyldigheter enligt standardavtalet ”syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning” dem emellan. Ekonomisk optimering är en form av effektivitet. I ett yttrande till HD i NJA 2015 s. 3 har BKK anfört att regleringen i AB 04 syftar ”till ett rationellt och kostnadseffektivt genomförande av byggprojekt”.s. 15

7.I NJA 2018 s. 653 anför HD att det ”[s]å långt möjligt ska […] eftersträvas att risker som är förknippade med entreprenadverksamheten fördelas mellan parterna på ett sätt som är effektivt och förutsebart.” HD:s uttalande kan förstås som att effektivitetssträvan bör ges central betydelse vid såväl fastställandet av den dispositiva entreprenadrätten som tolkning av villkor i entreprenadavtal. Det kan tolkas som att domstolen formulerar en för entreprenadavtal allmänt gällande princip, nämligen att risker i entreprenadavtal bör fördelas mellan parterna på ett sätt som bidrar till ett effektivt genomförande av entreprenaden. Därav följer inte att HD har uttalat att effektivitet alltid ska sättas före andra värden.s. 15

8.Förutsebarhet kan gynna effektivitet. Risker för störningar bör därför fördelas på ett sätt som bidrar till förutsebarhet för parterna. HD har också lyft fram förutsebarhet som något som särskilt bör beaktas vid riskfördelning i entreprenadavtal.s. 15

9.En viktig faktor för att möjliggöra ett ekonomiskt effektivt genomförande av en entreprenad är att beställarens förfrågningsunderlag är kalkylerbart. Detta är enligt HD en förutsättning för att anbudsgivare ska kunna konkurrera på lika villkor och beställaren ska få jämförbara anbud. I linje med detta bör regler om entreprenadavtal utformas så att de bidrar till kalkylerbara förfrågningsunderlag.s. 15

10.Ett effektivt genomförande av en entreprenad förutsätter att parterna kan förlita sig på information som lämnas av motparten. I annat fall uppstår en ordning där mottagaren av en uppgift kan känna sig nödgad att kontrollera uppgiftens riktighet, vilket medför dubbelarbete. Detta talar för att ansvaret för att uppgifter som lämnats av parterna är korrekta bör vara strängt. Samtidigt är det en effektiv ordning att det åligger mottagaren att i vissa fall granska en uppgift. Så kan vara fallet om mottagaren har insett att uppgiften är felaktig eller om det finns en tydlig indikation om att så är fallet.s. 15

11.Om det förekommer störningar i en entreprenad är det av resursskäl viktigt att dessa hanteras så fort som möjlig. Det talar för att parterna bör åläggas att utan dröjsmål underrätta varandra om upptäckta avvikelser och även hålla varandra underrättade om arbetspåverkan och effekter.s. 15

12.139s. 15

13.Tvister om störningar mellan parterna under utförandetiden kan reducera effektiviteten eftersom parterna använder resurser för att driva tvisten mot varandra. Regler som underlättar för parterna att så fort som möjligt finna lösningar på tvister dem emellan kan reducera de resurser som läggs på tvister. Underrättelseregler av det slag som angetts ovan bidrar till att problem identifieras på ett tidigt stadium. För sent lämnade underrättelser bör kunna leda till att part förlorar rätten att göra gällande påföljder.s. 16

14.Det är typiskt sett en effektiv ordning att den part som har bäst kunskap om ett visst förhållande och hur detta bör hanteras, står risken för förhållandet. Effektivitetsskäl talar också för att den part som har – eller bör ha – det bästa professionella kunnandet för att förebygga och överkomma en störning, bör stå risken för denna.s. 16

15.Av effektivitetsprincipen följer således sammanfattningsvis att regler om störningar bör bidra till förutsebarhet och kalkylerbara förfrågningsunderlag, att det bör gälla ett strängt ansvar för lämnade uppgifters riktighet, att det bör åligga parterna att utan dröjsmål underrätta varandra om störningar samt att den part som har bäst möjligheter att förebygga och överkomma en viss typ av störningar bör stå risken för sådana störningar.s. 16

Avtalsbalans

1.I förordet till AB 04 står att standardavtalen ”bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna”. Vad som närmare avses med en ”rimlig balans” framgår inte av förordet. Att standardavtalsförfattaren vill lyfta fram att avtalet är balanserat är kanske naturligt med tanke på att det är ett agreed document som har framförhandlats av intressegrupper i entreprenadbranschen. Själva syftet med denna ordning kan antas vara att åstadkomma en standardavtalsreglering som kan accepteras av alla verksamma aktörer i branschen och av dem uppfattas som i någon bemärkelse balanserad.s. 16

2.HD anför i NJA 2018 s. 653 att vid såväl fastställandet av den dispositiva entreprenadrätten som tolkning av individuella entreprenadavtal ”finns det anledning att beakta behovet av en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter”.s. 16

3.Vad HD anfört skulle kunna förstås som att en domstol i valet mellan olika tolkningsalternativ eller tänkbara utfyllande normer bör välja det tolkningsalternativ eller den norm som bäst undviker att den ena parten gynnas på den andra partens bekostnad. Att balansera parternas samtliga rättigheter och skyldigheter enligt 140 avtalet vore svårt. Förmodligen avser HD att det ska råda en balans mellan rättigheter och skyldigheter som har ett funktionellt samband med varandra.s. 16

4.Typiskt sett är det beställaren som upprättar entreprenadkontraktet. Genom att införliva en edition av Allmänna bestämmelser samt knyta vissa kontraktshandlingar till standardiserade föreskrifter i AMA och MER uppkommer dock en grad av standardisering i många entreprenadkontrakt. I övrigt åligger det primärt beställaren att tillse att avtalsvillkoren i entreprenadkontraktet är balanserade.s. 17

5.I strävan efter en balanserad reglering om störningar bör särskilt beaktas att det typiskt sett är svårt för entreprenören att häva entreprenadavtal på grund av störningar. Det ligger i kärnan av entreprenörens åtagande att hantera och överkomma oförutsedda svårigheter av olika slag.s. 17

6.Att överkomma störningar kan vara betungande för entreprenören. Störningar kan medföra ökade kostnader och förseningar av entreprenadens färdigställande. För att det ska råda en balans mellan parternas rättigheter och skyldigheter bör entreprenadavtal därför präglas av flexibilitet, exempelvis genom att innehålla regler varigenom entreprenören kan erhålla tilläggsvederlag eller tidsförlängning på grund av försvårande omständigheter av vissa slag.s. 17

Lojal samverkan

1.I avsnitt 3.3.2 anförs att parterna utan dröjsmål bör underrätta varandra om upptäckta störningar och i avsnitt 3.3.3 att det finns ett behov av flexibilitet i entreprenadavtal. Båda dessa riktlinjer för utformningen och tolkningen av regler om störningar pekar mot behovet av regler som bidrar till god kommunikation mellan parterna. Regler som ålägger parterna att snabbt underrätta varandra om störningar är i sig regler som gynnar god kommunikation. Att entreprenadavtal bör präglas av flexibilitet ställer också krav på god kommunikation. Om parternas förpliktelser ändras under utförandetiden kan det uppkomma nya frågor och problem som behöver hanteras av parterna. Exempelvis kan en överenskommen tidsförlängning under entreprenadtiden som förskjuter arbetena in i vintertid väcka frågor om hur berörda arbeten lämpligen bör utföras under vinterperioden.s. 17

2.141s. 17

3.Också annat talar för att regler om störningar bör utformas så att de gynnar en lojal samverkan mellan parterna.s. 18

4.I entreprenadavtal är parternas prestationer ömsesidigt beroende av varandra. Entreprenören kan inte uppfylla sin huvudsakliga förpliktelse att i avtalad tid åstadkomma det föreskrivna arbetsresultatet utan medverkan från beställaren. Grundläggande förutsättningar för att entreprenören ska kunna uppfylla sina åtaganden är att beställaren föreskriver vilket arbetsresultat som entreprenören ska åstadkomma samt anvisar och tillgängliggör arbetsområdet.s. 18

5.Allmänna bestämmelser bygger på att parterna ska samverka lojalt för att möjliggöra ett effektivt genomförande av entreprenaden. I förordet till AB 04 stadgas följande.s. 18

6.”Med hänsyn till den komplexitet som ofta sammanhänger med genomförandet avs. 18

7.entreprenader är en god kommunikation och samverkan nödvändig för ett gotts. 18

8.resultat. Parterna bör finna former för en fortlöpande dialog samt inom ramen för dens. 18

9.allmänna lojalitetsplikten visa varandra förtroende och öppenhet.” I standardavtalen NS 8405 och AB 18 finns uttryckliga bestämmelser om parternas plikt att visa lojalitet mot varandra. I NS 8405 p. 5 stadgas att ”[p]artene er forpliktet til å samarbeide og vise lojalitet under gjennomføringen av kontrakten.” I AB 18 § 33 föreskrivs, under rubriken ”Samarbejds- og loyalitetspligt”, att parterna utöver vad som följer av andra bestämmelser i standardkontraktet också ska ”samarbejde loyalt, således at fejl, forsinkelser og fordyrelser undgås”. Bestämmelserna anses vara kodifieringar av vad som annars ändå hade gällt mellan parterna.s. 18

10.Att lojalitet betonas i förordet till AB 04 är alltså inte uttryck för något som är unikt för svenska entreprenadavtal. Att en lojal samverkan bör gälla mellan parterna bör i stället förklaras med hänvisning till entreprenadavtalens karaktäristiska förhållanden.s. 18

11.I förordet till AB 04 hänvisas till den allmänna lojalitetsplikten. Det varierar hur lojalitetsplikten förklaras i litteraturen. I grunden handlar det om att samarbete mellan parterna betonas. För entreprenadavtalens del är en löpande och god kommunikation mellan parterna en central del av ett gott samarbete.s. 18

12.En förklaring till att den allmänna lojalitetsplikten betonas på det sätt som beskrivs ovan skulle kunna vara att det är ett sätt att hantera anonymiseringen av partsförhållandet. I takt med att personliga relationer har fått en mindre roll i entreprenadavtal behöver parternas samarbete grundas på något annat än sociala 142 relationer. Hänvisningar till den allmänna lojalitetsplikten kan då förstås som ett sätt att försöka fylla ett tomrum som uppstått genom avsaknaden av personliga relationer med en plikt att i viss mån beakta motpartens intressen.s. 18

13.I AB 04 finns en mängd regler som ålägger parterna en plikt att underrätta varandra om omständigheter av betydelse för arbetenas utförande. Det finns också bestämmelser som på olika sätt syftar till att bidra till en fortlöpande kommunikation mellan parterna.s. 19

14.HD har i NJA 2021 s. 943 anfört att ett uttryckligt stöd i lag eller avtal inte är ett villkor för att en lojalitetsplikt ska gälla mellan avtalsparter. Den närmare innebörden av en sådan plikt varierar och är beroende av ”en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet”. I lojalitetsplikten ligger att parterna ska avhålla sig från sådant agerande som riskerar att orsaka motparten skada. Det gäller särskilt ”i situationer där en part har ett rättsligt, kunskapsmässigt eller ekonomiskt övertag”. Samtidigt ”får godtas att en part vidtar för parten ekonomiskt rationella dispositioner, även om det kan få vissa negativa effekter för motparten”.s. 19

15.HD har i flera fall betonat betydelsen av att parterna, särskilt i långvariga avtalsförhållanden, underrättar varandra om omständigheter av betydelse för avtalsförhållandet. I NJA 2017 s. 203 anförde HD att särskilt långvariga avtal ”förutsätter en lojal samverkan mellan parterna under avtalstiden”, vari ligger bl.a. ”en skyldighet att i vissa för avtalet väsentliga delar lämna varandra upplysningar eller klargöra sin uppfattning i olika avseenden”.s. 19

16.Att part ska klargöra sin uppfattning kan t.ex. gälla huruvida parten avser att göra gällande påföljder på grund av motpartens avtalsbrott. HD:s uttalande bör också kunna avse en plikt att vid upptäckt av en för avtalsförhållandet relevant omständighet underrätta motparten, i syfte att undvika framtida kostnader eller förseningar.s. 19

17.Ett centralt moment i en lojal samverkan mellan parterna i entreprenadavtal är att de fortlöpande kommunicerar med varandra om omständigheter av betydelse för entreprenadens genomförande. I linje med detta bör de regler som gäller för störningar i entreprenadavtal vara sådana att en part som är noggrann med att fortlöpande informera sin motpart om misstänkta framtida problem och svårigheter samt agerar för att reducera uppkomna problem gynnas framför en part som förhåller sig passiv.s. 19

18.143s. 19

19.Kärnan i en lojal samverkan för utförandet av entreprenaden – och i slutändan realiserandet av det föreskrivna arbetsresultatet – är att parterna tillsammans verkar för ett effektivt genomförande av arbetena och projektet i stort. Som en följd av detta åligger det parterna att på olika sätt söka begränsa den arbetspåverkan och de effekter som orsakas av avvikelser. En plikt att begränsa störningars negativa inverkan på entreprenaden gäller båda parter och oavsett vem av dem som i slutändan får bära de negativa tids- och kostnadskonsekvenserna av störningarna.s. 20

Sammanfattning

1.Det finns vissa faktiska förhållanden som är karaktäristiska för entreprenadavtalen samt har en direkt påverkan på arbetenas utförande och ett samband med förekomsten av störningar. Dessa förhållanden är att:s. 20

2. arbetena är långvariga,s. 20

3. arbetena är omfattande och komplicerade,s. 20

4. många aktörer är inblandade i genomförandet av en entreprenad,s. 20

5. arbetena utförs på en anvisad plats,s. 20

6. arbetena påverkas av väderförhållanden,s. 20

7. arbetena präglas av en spänning mellan improvisation ochs. 20

8.industrialisering samts. 20

9. parterna har olika information av betydelse för entreprenaden. Dessa typiska förhållanden ger att regler om störningar i entreprenadavtal bör utformas och tolkas så att de gynnar (1) ett effektivt utförande av entreprenaden, (2) en balans mellan parternas rättigheter och skyldigheter samt (3) en lojal samverkan mellan parterna. Att principerna bör beaktas vid utformningen och tolkningen av villkor i entreprenadavtal har stöd i rättskällor och litteratur samt standardavtalen AB 04, NS 8405 och AB 18.s. 20

10.Principerna beaktas i kapitel 6–10 vid tolkningen av relevanta bestämmelser i AB 04. De beaktas också i utformningen av argumentationslinjer för fri utfyllning av entreprenadavtal i kapitel 11.s. 20

11.Innan det ska undersökas vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt bestämmelserna i AB 04 och utfyllande normer, ska vissa klargöranden göras i kapitel 4 och 5. I det fjärde kapitlet ska klargöras vad som i avhandlingen närmare avses med störningar. I det femte kapitlet redovisas vilka juridiska perspektiv som anläggs i avhandlingen vid besvarandet av vilka störningar som kan ligga till grund för tidsförlängning. 144s. 20